Visar inlägg med etikett Kristianstad. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kristianstad. Visa alla inlägg

9 oktober 2022

Östersund, Djurgården och en himla massa tankar..

Det har nu spelats sex omgångar(fem för några lag) och det går egentligen att dra allt för stora växlar av det hittills skedda. Få slutsatser kan därmed dras med någon som helst säkerhet. Vill dock lyfta några lags prestationer som lite extra intressanta. Först ut blir nedflyttade Djurgården.


Djurgården

Med sex matcher spelade ståtar det forna SHL-laget med tolv inspelade poäng. Men det är inte de inspelade poängen jag fokuserar på utan lagets prestationer i de matcher som spelats. Supportrar till DIF tycker naturligtvis det är pest, pina och öken att det inte blivit fler än tre segrar vid full tid. Själv anser jag att DIF fram till nu gjort det bra, prestationsmässigt. Laget behöver lite lärpengar innan de fullt ut behärskar den ishockey som spelas i HockeyAllsvenskan. Jämfört med SHL är ishockeyn i HockeyAllsvenskan lite mer oförutsägbar. Inte lika strukturerad och ibland  lite av Vilda Västern. 


Man får inte heller förglömma att de i kraft av stora favoriter alltid kommer möta hemmalag som tänder till lite extra och sannolikt gör "årets prestation" när de gästspelar ute i ladorna. När DIF mött alla lag i serien kommer de sannolikt hitta vägen fram till en tänkt serieseger. Oavsett vad DIF:s egna supportrar tycker anser jag att Djurgården gjort de bra, så här långt.


Östersund
Årets nykomling tog sig an HockeyAllsvenskan med buller och bång, klang och jubel. Segrar mot SSK och AIK i hemmahallen de första två gångerna. Men sedan blev det stopp. Första bortamatchen, mot Västerås, blev ett bryskt uppvaknande där de fick vända hem med en brakförlust i bagaget(4-8). Efter detta debacle följde:

Östersund - Västervik 3-7
Östersund - Björklöven 3-7
Mora - Östersund 0-7

Östersunds målskillnad de senaste fyra omgångarna: 10-29! Det är oroväckande många mål insläppta även för en nykomling! Som jämförelse med förra årets nykomling, Troja, så släppte de in 16 mål under de första sex omgångarna. Östersund siffror efter sex omgångar är häpnadsväckande 33! Nu gick de ju åt pipsvängen för Troja ändå när de förlorade det negativa kvalspelet mot SSK och åkte ur HockeyAllsvenskan. 

Oroväckande för nykomlingen Östersund då jag inte ser att det finns några "räddningsplankor" i årets HockeyAllsvenska. Räddningen för Östersund är förstås om Vita Hästen fortsätter på den inslagna vägen med att rada upp förluster. Det känns dock osannolikt. Östersund ser, tyvärr,  inte alls ut räcka till för spel i Sveriges andraliga. I nästa omgång väntar stabila Kristianstad på hemmais. Hur Östersund ska kunna rubba KIK framstår för mig som en gåta. Ett KIK som endast släppt in 10(!) mål efter sex omgångar. 

Det ska bli intressant att följa utvecklingen i Östersund. Finns det dolda miljoner att plocka fram för att tokvärva ett gäng transatlanter? Den som lever får se.

Övriga lag då? 

BIK Karlskoga
Tja, det som gör mig lite brydd är BIK Karlskoga. Ett lag som inledde storstilat med tre raka segrar. Den fjärde var redan klar borta mot Tingsryd innan hemmalaget ville annat och vände i slutskedet och BIK fick vända hem med noll poäng. Tydligen tog den förlusten väldigt hårt då laget inte alls orkade stå emot när Västerås kom på besök. Västerås har alltid svårt att vinna i Nobelhallen. Inte denna gång. Trots ledning för hemmalaget(1-0) kunde Västerås vända och vinna tämligen ohotat. 

Den insatsen följdes upp med bortamatch mot SSK. En match som avgjordes under matchens första åtta minuter. Då hade SSK närmast löjligt enkelt gått ifrån till 3-0. Ridå för värmlänningarna. Visst försökte de komma ifatt med den där typiska klassiska "Boforsandan" såg men inte röken av. Blir detta säsongen då BIK Karlskoga blir ett mellanmjölkslag efter en räcka av fina säsonger? 

Kristianstad
Mäkta imponerad av Kristianstad som tappade en drös duktiga poängspelare till denna säsong men trots detta kommer ut och presterar otroligt bra. Frågan är bara hur länge spelarna orkar spela den ishockey som fram till nu skördat framgångar. Det är kollektivet som är laget. Det är det hårda arbetet över isen som ger framgång. Otroligt hårt arbete, av alla formationer, där det åks skridskor så isen glöder(!). Det är tur att KIK saknar riktigt vassa avslutare. Trots fyra meriterande segrar är KIK det lag som gör minst mål framåt(16). Å andra sidan släpper de inte minst mål också(10). 

AIK
Ja, vad säger man? Den senaste insatsen mot Mora på bortais signalerar inte om att Gnaget kommer blanda sig in i en toppstrid. Kanske den sämsta insats jag sett AIK göra på mycket länge. Det paradoxala är att man innan mötet med Mora hade gjort en mycket fin insats hemma på Hovet där man vann med 4-0 mot starka Björklöven. Prestigevärvningen av Rickard Gynge(2+2) räcker tyvärr inte. 


Ja, det var mina tankar för kvällen. Det finns fler lag att skriva om men det får bli en annan dag.











18 mars 2018

Kvalserien, ta mig fan...

Conny, Kungen, har precis gjort 2-1 borta mot Kristianstad



Jag ska vara fullkomligt ärlig och erkänna följande: - Jag trodde inte vi skulle klara av att ta oss till en kvalserie redan denna säsong! 

Visst, jag hoppades, som så många andra, att vi skulle kunna vandra hela vägen. Men. I ärlighetens namn. Några icke-prestationer under Allettan gjorde att min tro på kvalspel naggades för mycket i kanten. Då övertygar föga allt prat om att "det finns en högre kapacitet" eller "när allt kuggar i är vi riktigt bra". 

Nej, trots stundtals bra insatser i Allettan tyckte jag mig inte se det spel som skulle föra oss ända till en kvalserie. Att vår bästa målskytt, Marcus Bergman, försvann efter bortamatchen mot Piteå var motigt. När vi dessutom blev av med Niclas Lehmann kändes det än mer osannolikt med en kvalserie. Två så tongivande spelare. Två spelare som drev vår offensiv. Den ena i spelet fem mot fem, den andre i vårt powerplay. 

Innan transferfönstret stängde lyfte vår sportchef Patrik Zetterberg in två spelare. Jesper Johansson från Halmstad och gamle powerplay-specialisten Conny Strömberg. Conny som därmed spelar för sin tredje(!) klubb denna säsong. Hans återkomst till Västervik, efter sejouren i Norge, blev ingen succé. Han ansågs helt enkelt för trött och gammal. På tjugotre matcher skramlade han ihop tio assist innan han fick lämna. På sina sex matcher i playoff har han nu samlat ihop 1+5 poäng. I och med detta leder/vann han den interna poängligan i kvalet till kvalserien. En skaplig utdelning på en värvning som av vissa inte sågs med blida ögon. Det fanns en hel del tvivlare, minst sagt.

När det gäller Jesper Johansson får jag säga att även den värvningen är värd pengarna. En klok tvåvägsspelare med bra fart på rören. Att han dessutom dunkat in två kassar gör inte saken sämre.

Under resans gång har sportchefen lyft in fem spelare till truppen. Förutom ovan nämnda även Jesper Appel(Grums), Lucas Venuto(Borlänge), Anthon Eriksson(Arboga) Hur har då dessa spelare levererat? Jag är böjd att ge minst godkänt till alla tre med viss reservation för - Lucas Venuto. Återkommer med mer om detta. Jesper Appel har, i mina ögon, varit ett fynd. En klockren värvning som förstärkt vår defensiv. Utan tvekan. Anthon Eriksson är lite mer svårbedömd. I vissa matcher har han klivit fram och varit riktigt bra men samtidigt fallit tillbaka i andra. När det då gäller Lucas Venuto är jag mer brydd. Vad har hänt här? Han inledde sin tid hos oss med att stänka in några fina mål i pp samt i allt övrigt ge ett piggt och inspirerat avtryck ute på isen. Nu är han rätt blek. Minst sagt. 

Det är därför alldeles förträffligt att andra spelare kliver fram. Ta en spelare som Jesper Cederberg. Fick börja i en fjärdeformation i en mer blygsam roll. Har under de senaste matcherna, till viss del beroende på skador, fått chansen högre upp i hierarkin. Och som han tagit chansen! Under dagens match mot Kristianstad vill jag påstå att han var en av våra bättre spelare. Härligt att se och just det som behövs för att laget, kollektivet, ska växa sig starkare. Det räcker inte med att förväntade spetsspelare levererar. Det är när de mer anonyma spelarna, vattenbärarna, börjar växa som slagstyrkan ökar i kvadrat på kollektivet.

Nåja, var var jag nu i min resonerande text! Ursäkta om jag tappar bort mig men många tankar rör sig just nu i mitt sinne. 

Att vi avfärdade Mariestad i playoff var väntat. Eller mer ett måste. Ett uttåg mot Mariestad hade setts som ett stor misslyckande och helt fördunklat alla prestationer under säsongen för övrigt. Det var som att passera något av en skamgräns. Många jag pratade kände samma sak. Slog vi ut Mariestad hade vi på något sätt uppnått godkänt för innevarande säsong. Kristianstad var en helt annan sak. Nu var vi lite av underdogs och förlust mot KIK hade kunnat hanteras utan risk för fiaskostämpel. Samma Kristianstad som vi mötte i förra årets kvalserie. Då torskade vi rejält på bortaplan och hade fullt sjå att vinna hemma. Då med ett hockeyallsvenskt lag.

Nu står vi här. Laget gjorde det inte jag trodde de skulle vara mäktiga till. Speciellt inte efter att flera spelare föll ifrån till match två. Gulsvart visade att inställningen, viljan, moralen, från match två och tre mot Mariestad fanns kvar. Seger hemma, knapp förlust i match två, och sedan en stabil insats som innebar seger i match tre. Hur gick detta till, egentligen? 

Bra backspel, fenomenalt målvaktsspel, bra defensivt arbete av alla forwards, bidrog till denna sportsliga framgång. De är minst sagt imponerande att vi till dagens match klev ut och dikterade villkoren mot Kristianstad på deras hemmais. Något som även Mats Lusth poängterade efter matchen. Vi fick spela vårt spel. Vi fick spela på våra villkor. Kristianstad förmådde inte rubba denna ordning. De försökte men lyckades bara under korta stunder i matchen sätta sin prägel på skeendet. Sedan tog vi över, igen. Så stabilt.

I dagens match var det fler doldisar som klev fram. Anton Brandhammar, som exempel. Var har han gömt detta mogna, rejäla, backspel tidigare under säsongen? I frånvaron av skadade backar fick han nu chansen, och som han tog den! Den alltid så omtvistade Alexander Lindelöf spelade idag återigen med rätt marginaler. Så härligt att se. 

Man kan naturligtvis inte ett skriva ett blogginlägg denna säsong utan att nämna Marcus Dahlbom! Den mannen! Med en räddningsprocent på 95.04 får vi vara väldigt nöjda. Någonstans på vägen, i mina blogginlägg under säsongen, skrev jag att Marcus skulle behöva ligga på modiga 94-95% för att bli den vägg vi behöver för att nå långt. Detta skrevs mest som en förhoppning, ett slags önsketänkande. Trodde allvarligt talat inte på det själv. Det är väldigt länge sedan vi hade en burväktare med ovanstående stats. Men, se på fan! Nu har vi det. Vilken hjälte!

Tycker detta inlägg på Twitter understryker delar av det jag skrivit på ett mycket bra sätt:


Det ryktas om att Lehman är på väg tillbaka vilket vore alldeles fantastiskt om detta stämmer. Däremot tycks det ställt bortom allt rimligt tvivel att få se Marcus Bergman i matchspel fler gånger denna säsong. Lider verkligen med den genomsympatiske Bergman som fick se kvalspelet från sidan även förra säsongen p.g.a skada.

Nåja, nu står vi alltså här. Redo för spel om en plats till nästa års HockeyAllsvenska. Det som jag innerst inne inte trodde på när säsongen startade. Då måste man naturligtvis ställa sig frågan: - Har vi någon chans?

Om detta tänker jag skriva i ett annat inlägg..

Avslutar med att skicka ett stort, stort, stort, grattis till alla spelare, ledare, tränare, supportrar, som på olika sätt burit föreningen fram till denna sportsliga triumf. Kvalserien, här kommer Gulsvart....


Tack och god natt!





6 oktober 2017

Målskyttar saknas!


Västerås - Arboga 4-3 (straffar)
Ungefär så. Målskyttet fallerar. Sedan kan spelare(och vår tränare) prata hur mycket de vill om att "vi mötte ett bra lag" etc. Sanningen är att fram till nu har vi egentligen bara mött ett riktigt bra lag. I första omgången hemma mot Mariestad. Därefter har vi avverkat Surahammar, Köping, Enköping, Borlänge, utan att vid något tillfälle övertyga spelmässigt. Visst, vi har vunnit, men det har inte varit några enkla viktorior även om det trillat in några mål. Lägg därtill dagens match mot Arboga. Det finns ett tema som går igen, match efter match. Vi är ruskigt ineffektiva i spelet fem mot fem!

Hur många mål har vi mäktat med i spel fem mot fem? Låt oss grotta lite i statistiken:

Västerås - Mariestad 4-3
1-1 pp Oscar Pettersson
3-3 pp Johan Skiöld
Spel fem mot fem: 2

Surahammar - Västerås 0-5
0-5 pp Kenny Källström
Spel fem mot fem: 4

Köping - Västerås 2-5
0-2 pp Fredrik Johansson
2-3 pp Kenny Källström
2-4 pp Robin Nilsson
2-5 pp Alexander Lindelöf
Spel fem mot fem: 1

Enköping - Västerås 2-3 (sudden)
1-2 pp Marcus Bergman
2-3 pp Fredrik Hetta
Spel fem mot fem: 1

Västerås - Borlänge 2-0
2-0 SH1 Johan Skiöld
Spel fem mot fem: 1

Västerås - Arboga 4-3 (Straffar)
2-1 pp Kenny Källström
Spel fem mot fem: 2

Jag summerar: 
- På sex spelade matcher, arton perioder, 360 minuter, har vi lyckats göra hela 11 mål! Vi har med andra ord lyckats peta in ett spelmål, i fem mot fem, ungefär var 32:a minut! Detta mot lag där vi tillbringat största delen i anfallszonen!

Man man fråga sig varför? Man kan slita sitt hår! Man kan skaka på axlarna och tänka att det ordnar sig! Man kan skylla på fan och hans mormor, otur, motflyt, oflyt och migrän! Men faktum kvarstår. Vi är pinsamt ineffektiva i spelet fem mot fem! Vi har överhuvudtaget svårt att göra mål!

Låt oss se hur ett annat topplag lyckats prestera under samma tid. Kristianstad.

Hanhals IF - Kristianstads IK 3-2
Spel fem mot fem: 2

Kristianstads IK - Helsingborgs HC 10-0
Spel fem mot fem: 6

Kristianstads IK - Grästorps IK 7-2
Spel fem mot fem: 3

HA 74 Sävsjö - Kristianstads IK 1-9
Spel fem mot fem: 7

Kristianstads IK - Vimmerby HC 6-3
Spel fem mot fem: 6


Jag summerar: 
På fem spelade matcher, femton perioder, 300 minuter, har Kristianstad lyckats göra hela 24 mål i spelet fem mot fem! De har med andra ord lyckats peta in ett mål ungefär var 13:a minut! 

Det jag härmed belyst är att Kristianstad, i dagsläget, är mer än dubbelt så effektiva i spelet fem mot fem! Det är ju ingen rolig läsning, precis!

Kristianstad snittar totalt 6,8 mål per match.
Västerås snittar totalt 3,8 mål per match.

Även här är Kristianstad närmast dubbelt så effektiva! Men, hallå, kanske någon tänker nu. Kristianstad har bara mött skräplag, bottengäng! Men, hallå, säger då jag. Vad har vi mött?

Hur ser det då ut med skotten? Har Kristianstad avlossat dubbelt så många skott och att vi där kan finna förklaringen? Jag räknar:
Västerås: 27+38+43+33+34+54= 229/6 = 38/match = 10 skott/mål
Kristianstad:34+46+45+26+30= 181/5 = 36/match = 5 skott /mål

Återigen slår Kristianstad oss på fingrarna. De är dubbelt så effektiva i sina avslut! De behöver bevisligen betydligt förra avslut för att få utdelning!

Med tanka på ovan beskrivna har Thomas Paananen och grabbarna i Gulsvart verkligen något att fundera över! Varför i hela Hälsingland är vi så fruktansvärt uddlösa i våra avslut?

Oscar PetterssonFredrik Johansson, Fredrik HettaPetter MattssonJohan SkiöldKevin Weiskog samt Marcus Bergman är alla potentiella målskyttar. Med andra ord saknas det inte underlag för en betydligt bättre utdelning målmässigt! Lägg därtill två-tre backar som gärna deltar offensivt.

VAD ÄR DET DÅ SOM FELAR?

Den frågeställningen, mina vänner, överlämnar jag med varm hand till de som är satta att ro vår skuta i hamn till våren. Att hänga ut spelare, ledare, tränare, har aldrig varit min passion, men det är redan nu hög tid att hissa lite varningsflagg. Visst, vi ligger i topp, vi behöver bara komma femma, vi kommer gå till AllEttan även med det spel vi presterar just nu. Men. MEN. Det är under höstens matcher spelet ska sättas, formationer hittas, spelare ska utvecklas, för att stå redo för nästa nivå. Detta gäller inte minst våra speciell teams i både box och powerplay. 

DET ÄR NU, IDAG, NÄSTA MATCH, OCH NÄSTA, som vi måste börja hitta alla svar. 

Ja, jag vet. Ännu ingen ko på isen, inte nu vi ska vara bra, etc. Men, goda vanor tar sin tid att skapa. Dåliga vanor kommer av sig själv(De behöver man inte ens slita för)

Även om vi inte lyckades vinna dagens match gjorde många spelare heroiska insatser fram till sista sekunden av tredje perioden. Man ville verkligen vinna. Man gick för att vinna. Det ska de ha all heder för. Men, detta med målskyttet måste upp i nivå. Så enkelt är det. Sedan kan alla andra säga vad de vill...

Nu drar jag något gammalt över mig och somnar om. 


Tack för besöket!









Hanhals IF - Kristianstads IK




2 september 2017

Vad hände mot KIK?

Roger Olsson sänker Fredrik Hetta



Kristianstad - Västerås 2-0
Jaha, då skulle vi få mäta våra krafter med ett lag som anses som aspirant till att hota om en plats i HockeyAllsvenskan kommande säsong. Kristianstad. Ett helt annat motstånd från Ettan än vi ställts mot tidigare denna försäsong. 

Med tanke på att vi trots allt stått upp bra mot både Almtuna och Vita Hästen var mina förhoppningar rätt högt ställda. Inte kunde vi väl vika ned oss mot detta gäng? Förväntade mig att vi fortsatt skulle forsa fram med vår kreativa offensiv och därmed sätta Kristianstads duktiga målvakt, Joel Gistedt, på prov. 


Om det berodde på kamerans placering, det dåliga ljuset i hallen, eller kommentatorernas dialekt låter jag vara oskrivet, men, jag tyckte Gulsvart såg lite loja och sega ut under den första perioden. Kanske blev jag lurad av ovan nämnda omständigheter? Oavsett orsak, eller min oförmåga att se verkligheten, så vill jag hävda att all den fart vi tidigare visat upp, från backar, till avslut i offensiv zon var som bortblåst! Borta med vinden, i den mån det fanns någon vind i hallen...

Kanske var sanningen den att Kristianstad elegant eliminerade våra intentioner att spela kreativ anfallshockey? Jag vete fan, helt enkelt!

Till skillnad mot tidigare motstånd från Ettan såg gårdagens motståndare mer organiserade ut i sitt spel. Både defensivt och offensivt. Det glimrade inte om KIK men det var stabila överallt på isen. Vi hittade inte hålen i deras rustning denna gång. Vi fastnade redan när vi försöka bygga spelet från egen zon. De förstapass som i tidigare matcher burit oss fram till en kreativ offensiv lyste med sin frånvaro. Istället fick vi ägna oss åt att skicka luftpastejer ur egen zon. Fullständigt värdelöst, i min bok.

Men återigen. Kanske var det Kristianstads skicklighet i sin forechecking, sitt styrspel, som tog udden av oss så fullständigt långa perioder i matchen. Vi såg helt enkelt rätt usla ut långa stunder. Tycker jag!

Visst skapade vi en handfull målchanser, visst kunde vi hängt en balja eller två, men mitt bestående intryck blev tyvärr att såg uddlösa ut. Det var som om det sista skäret inte togs i alla situationer. Den riktiga hettan, det viktiga adrenalinpåslaget, var inte på plats.

Å andra sidan kanske det inte är så konstigt. Detta var en femte matchen på åtta dagar! Laget har fortfarande inte satt ihop special teams. Varken defensivt eller offensivt. Man fortsätter att rulla runt på formationer matchen igenom. Naturligtvis en bra tanke då alla spelare får chans till mycket istid i alla försäsongsmatcher. Istid är den tid spelarna uppskattar mest, inbillar jag mig..

1-0
Målen då? Tja, det första som ramlade in bakom Dahlbom kan sorteras under begreppet sinkadus. Ett löst skott från blå som seglade förbi alla och träffade Dahlbom. En retur. Plötsligt stod KIK-spelare sopren och kunde lyfta in pucken. Huruvida någon ska lastas för detta låter jag var oskrivet. Det såg väldigt "billigt" ut. Men det gör å andra sidan alla mål från motståndare!

2-0
Någon form av spelvändning i mittzon, framforsande KIK-spelare mot ensam back, skott i skäret, och pucken in högt i bortre krysset. Ett elegant avslut, helt enkelt. Självklart borde Dahlbom tagit det skottet enligt somliga. Själv säger jag "pass". Bra avslut från motståndare tillhör tyvärr spelet.

Den stora snackisen efter matchen blev självklart den tackling som Fredrik Hetta utsattes för. En form av openice-tackling när han var på väg ur egen zon. På sociala medier idag går diskussionens vågor höga angående hur allvarlig denna händelse var. Somliga pekar på livstidsavstängning medan andra tycker den var onödig men inte alls så farlig. Oavsett detta är ärendet inskickat till disciplinnämnden och vi får se vad utfallet blir. 

Själv anser jag att tacklingen var fullständigt onödig. Trots allt en försäsongsmatch, träningsmatch, och inte en kamp om livsviktiga poäng. För övrigt finns det ingen anledning, någonsin, att dela ut denna typ av tackling mot spelare som är "icke puckförande". Utan att lägga ut texten för mycket anser jag att tacklingar som riskerar att göra motståndare till invalider inte får förekomma på en hockeyrink!


Här är Roger Olssons egna ord om den tackling som han delade ut!



Här lite kommentarer från #Twitter












17 april 2017

Fiaskosäsongen fullbordad och nu sjösätter jag båten..

Nästa säsong ses vi i Ettan!


Västerås - Kristianstad 2-1 (sudden)
Det var en märklig känsla att vandra mot ABB Arena Nord inför avslutningsmatchen mot Kristianstad. Normalt sker detta i sällskap med många andra likasinnade. Denna gång var jag ensam. Helt ensam. Promenerande sakta mot entrén. Parkeringarna runt arenan gapade tomma. Jag fick plötsligt en känsla av att jag var på rätt plats men fel dag. Att matchen redan spelats! När jag väl kom in i Arenan förstärktes känslan av ödslighet. Under alla mina år jag följt laget kan jag inte minnas något liknande. Inte ens när vi tvingades till omstart i division två kändes vår arena någonsin lika ödslig och tom som inför denna match.


Som vanligt var jag ute i god tid innan matchstart och strövade runt i den närmast tomma arenan. Hittade, som vanligt, de riktiga entusiasterna som ville vara med ända till slutet av denna mediokra säsong. I mina ögon till lika stora delar självplågare som hjältar. Pratade med folk, som vanligt. Fick höra många åsikter, som vanligt. Ilska, frustration, irritation, hopplöshet i en salig blandning. Men, faktiskt, även ett embryo till något positivt! Mitt i det mörka kände jag att det trots allt finns en liten flämtande låga av ljus. Låt tiden ha sin gång, känner jag. Idag, i morgon, är det ännu för tidigt att orka se det positiva i en degradering. Men, ge det en vecka, eller två. Då är jag övertygad om att den största besvikelsen lagt sig hos de allra flesta. Då, och först då, kommer sannolikt vinden sakta vända. Sanna mina ord.


Mycket hänger nu på vad som kommuniceras ut från föreningen i närtid. Med rätt strategi kan de på ett handfast sätt hjälpa till att hålla den lilla flämtande lågan av ljus vid liv. Föda den, få den att sakta växa sig starkare. Mitt råd till inblandade i föreningen som nu ska styra upp. Tänk efter före, gärna två gånger, innan ni torgför era tankar och åsikter. Förtroendet är just nu lågt, bottenlågt, för de som ansvarat för att vi nu tvingas till en degradering. 


Ett annat råd är: 
- Lyssna på opinionen! 
- Lyssna på era supportrar! 
- Lyssna på de som föder och göder er! 

(I begreppet "supportrar" inkluderar jag alla som är intresserade av att ha ett elitlag i ishockey)

När det gäller matchen som spelades var den en avslagen historia. Gästande Kristianstad en liten chans att knipa en plats till nästa års HockeyAllsvenska. Trots detta blev det aldrig någon riktig match att tala om. Gästerna var genomgående lite mer energiska men hade inte förmågan att få någon utdelning på sitt offensiva slit mot ett för dagen hyggligt samlat Gulsvart. Det var först i matchen slutskede lite dramatik infann sig. Troja tappade sin betryggande ledning hemma mot Huddinge och plötsligt hade Kristianstad, i kraft av sitt 1-0 mot oss en plats i nästa års HA! Denna glädje blev dock kortvarig för gästerna då vi i samma ögonblick kvitterade till 1-1. När vi dessutom snabbt avgjorde i sudden, med mål av Lihagen, släckte vi definitivt gästernas dröm om avancemang.


Nej, det var ingen festlig tillställning i ABB Arena Nord denna gång. Väldigt jobbigt mentalt, vill jag nog påstå. 

Om jag ska summera vårt spel i det negativa kvalet vill jag hävda att förlusten hemma mot Visby var den största missräkningen. På en klar andraplats insatsen mot Troja hemma. Gemensam nämnare vid båda dessa tillställningar var den fullständiga frånvaron av en kollektiv laginsats. Det var i alla stycken mer en kollektiv lag-kollaps. Det ironiska är att vi vann båda matcherna mot de slutgiltiga seriesegrarna Södertälje, och det var ju mycket värt, typ!

Trots allt får man gratulera SSK och Troja till att de höll ihop och klarade pressen. Bäst när det gäller, och så vidare. 

Så, nu går jag vidare...






15 april 2017

Styrelse, sportchef, misstro, spelarflykt..

Lästips...



Seger borta mot Visby men detta hjälpte föga. Enligt vitten på plats gjorde laget en bra insats och vann komfortabelt. Bra så. Även om vi nu åker ur HockeyAllsvenskan är det på sin plats att alla spelarna avslutar snyggt. Det räcker med skammen att åka ur. Som supporter vill man inte utöver detta nesliga även behöva skämmas över spelares ointresse att göra sitt jobb. Det handlar helt enkelt om heder. 

Av den anledningen förväntar jag mig att spelarena går in och avslutar riktigt snyggt på söndag då Kristianstad kommer på besök. En motståndare som ännu har chansen att nå HockeyAllsvenskan. Då jag varit med tidigare att lag kommit till Rocklunda och där firat avancemang uppåt i seriesystemet, inte sällan på vår bekostnad, är det något jag betackar mig för att behöva uppleva igen. Att vi sedan har ett ansvar gentemot övriga klubbar som i sista omgången kämpar för att nå samma mål, HockeyAllsvenskan, är en annan aspekt.

Spekulationer om var våra spelare kommer hamna till nästa säsong har tagit fart allt mer. Vi supportrar som följt laget denna säsong kan tycka det lite märkligt att någon i truppen är speciellt attraktiv på spelarmarknaden i dessa tider. Men det är inget hinder för hugade spekulanter. Det kan tvärtom vara en fördel. Förhandlingsläget för dessa spekulanter är mycket gott. Vi pratar här om spelare som till stora delar underpresterat och inte fått ut så mycket som önskat av sitt spel. Detta innebär en av flera saker:

- Spelarna vet att deras marknadsvärde är lågt och är därmed beredda att tacka ja till den som faktiskt visar intresse. 

- Spelarna är dessutom införstådda med att de inte kommer erbjudas några feta kontrakt ur ekonomisk aspekt. De får helt enkelt acceptera det som bjuds.

- Sist men inte minst. Vi själva, VIK Hockey, har ingen som helst möjlighet att matcha eventuella bud från andra klubbar!

Här finns med andra ord läge för övriga klubbar i HockeyAllsvenskan att skynda och fynda. Spelare till vrakpriser!

Det kommer bli oerhört intressant att se vilka spelare som lämnar till andra klubbar(värvas) samt vilka spelare som av andra anledningar inte får stanna kvar. I ett tidigare inlägg spekulerade jag lite om vilka spelare som kunde tänkas stanna kvar respektive lämna. 


När jag läser på olika sociala medier finns det lite olika scenarier som nu önskas av supportrar. De mer militanta(!) anser nu att "allt ska bort". Ut med hela rasket. Huruvida det verkligen gäller "alla" eller "en del av alla" låter jag vara osagt. Lite svårtolkat även om andemeningen är tydligen. Man har helt tappat förtroende för de som nu rattar vår förening. Ilskan, frustrationen är påtaglig. Man vill att någon ska straffas, hängas ut.

Nästa gruppering som jag lyckats urskönja är lite mer selektiva i kravet på utrensningar och avgångar. De lyfter ut några personer ur den nuvarande ledningen som tänkbara personer att fortsatt förvalta föreningens väl och ve. De kan även tänka sig att behålla en del av dagens spelare till nästa säsong.

Slutligen finns en grupp som mest gett upp, kastat in handduken, tappat sugen. Här är uppgivenheten monumental. Ilskan, frustrationen, har övergått i likgiltighet. 


Vilken grupp jag själv tillhör låter jag vara osagt. Jag har nog ett ben i varje läger beroende på dagsform. Det enda jag vet själv, i skrivande stund, är att jag kommer finnas där vid omstarten(!) i divison ett till hösten.


Med tanke på ovanstående text, som jag så finurligt formulerat, behöver man inte vara utbildad analytiker för att inse vilket hästjobb föreningen nu har framför sig. Nytillträdde VD:n, tillika klubbchefen, Mats Brokvist kommer på få sina fiskar varma. Detta var sannolikt inte ett scenario han såg framför sig när han tackade jag till tjänsten. Nu får vi se vilket virke det finns i honom. 

Vår nuvarande sportchef, Andreas Appelgren, är en annan som har en väldigt tuff tid framför sig. Som ansvarig för årets spelartrupp är hans aktier för närvarande inte stigande. Andreas har ett år kvar som sportchef och kommer därmed vara den som nu ska sy ihop vår trupp till hösten. Jag avundas inte honom uppgiften. Det kommer krävas en hel del av honom, och hans fingertoppskänsla, innan supportrar glömmer hans delaktighet i årets sportsliga misslyckande. Så enkelt är det. 

När det gäller vår styrelse är jag inte man att avgöra vem som ska hängas ut, avgå, eller kan tänkas få fortsatt förtroende. Min insikt är helt enkelt för begränsad. En sak är dock fullständigt klar när man lyssnar till supportar: 

- Ordförande Mattias Jonson står inte högt i kurs! 

När det dessutom framkommit, sant eller falskt, att vice ordföranden i styrelsen, Jonas Wallstedt, aktivt medverkat till att hans son lämnar för spel i Timrås ungdomsorganisation gör inte saken bättre. Hans son är som bekant målvakt och anses som ett av de största målvaktslöften någonsin i vår förening! Lite lex Zetterberg, över det hela.

I och med detta kommer jag osökt in på en annan sak. Detta med pappor och deras söner. Det finns en uttalad misstro bland "folk" mot denna ordning. Rätt eller fel, så hävdas att söner till pappor inom föreningen får fördelar de inte förtjänar. Detta är naturligtvis olyckligt. Jag inbillar mig att samma problematik finns i de flesta föreningar. Föräldrar som stöttar sin barn för att sedan själva gå in i en ledarroll. Jag lägger därför ingen större vikt vid dessa påståenden utan nöjer mig med att påtalat detta enligt ovan.

Min förhoppning är nu att föreningen verkligen strävar efter det "transparenta". Något som närmast var ett mantra inför denna säsong. Nu skulle vi alla bli en stor familj och hjälpas åt. Supportrar, sponsorer, spelare, styrelse, hand i hand. Tyvärr blev det mest tomma ord av den saken. I takt med att förlusterna radades upp under försäsong och vid seriestarten glömdes detta bort. Under hela den ångestfyllda hösten ersattes det "öppna samtalet" med tystnad. Det är min uppfattning. 

- Jag har träffat personer som arbetar inom föreningen som själva uttryckt missnöje över att "aldrig få höra att skit om vad som händer". Det är illa, riktigt illa, om detta stämmer.

I allt övrigt vill jag bara önska alla en Glad Påsk!