Jag litar på laget, och Gråhns.

Länk

Ja så är det då dags. Det möte som spekulerats om allt sedan juletider(!). Under sextio minuter ska det nu avgöras. Ja, skriver sextio. Det är den tid som Björklöven har till sitt förfogande att vinna och och därmed säkra sin status som ett HockeyAllsvenskt lag även nästa säsong. Vi själva tar gärna lite längre speltid för det innebär att det är vi som går vinnande ur kvällens match. Ett oavgjort resultat räcker. 

Nu är inte denna ordning till någon större fördel då det är närmast omöjligt att spela för ett oavgjort resultat. I fotboll kan det fungera, men inte i en sport som ishockey. Med andra ord finns det bara en väg fram för laget och det är seger. Gå för seger. 

Som vanligt ska det ältas lite om vilket lag som nu har störst möjligheter att vinna kvällens makalöst viktiga match. Björklöven med sitt usla hemmafacit möter Västerås med minst lika uselt bortaspel. Inget av lagen har någon större ordning i någon spelform. Inget av lagen har någon spelare som kan förväntas gå in och avgöra matchen. Båda lagen har målvakter som kan spika igen. Så där kan man hålla på rätt länge men är samtidigt rätt ovidkommande. Allt statistik kan stoppas undan i garderoben en gång som denna. Nu gäller bara nu. Inte då, inte sedan, bara nu. Just nu.

Det lag som är bäst i respektive spelmoment på isen kommer vinna matchen. Så enkelt är det. Det lag som vinner flest närkamper och gör flest mål, vinner, typ. Ur det perspektivet är inte uppgiften på något sätt oöverkomlig för Gulsvart. Se till att vara lite lite bättre hela tiden överallt. Vinn din tvekamp, täck skott, lås fast pucken, boxa ut din gubbe, spela enkelt när det behövs, etc etc.

Idag är det därmed en dag för hjältar! Passar på att använda mig av ett citat som beskriver vad jag tycker våra spelare ska tänka på i kvällens match....

"Skillnaden mellan en hjälte och en ynkrygg är bara ett steg åt sidan"

[Jean-Jacques Rousseau]

Vi älskar alla de som försöker. De som försöker har alla förutsättningar att bli, hjälte. Vi supportrar kommer utan vidare acceptera en förlust om vi sett att spelarna verkligen försökt. Att de gett allt. Att de offrat sig för laget, för föreningen, för oss supportrar i sextio minuter. Då kommer i alla fall jag lyfta på hatten oavsett utgång.

Men finns det då ingen, inga, spelare i vårt lag som kan förväntas kliva fram när det verkligen gäller? Jo, de finns. Vi har sett det under de senaste matcherna. Krutgubbarna! Niklas Lihagen, Fredrik Johansson och Stefan Gråhns. När andra spelare i truppen sett aningen vankelmodiga ut på isen har dessa tre eminenser klivit fram ur dimman och satt laget i förarsätet. Lihagen som under hela säsongen fått bära stämpel som tämligen misslyckad och usel har börjat röra ordentligt på fläsket. Fredrik Johansson som slitit räv i match efter match utan att få speciellt mycket utdelning har hittat en ny högre nivå i sitt spel. Stefan Gråhns, mannen med den evigt glappande käften, har pratat mindre och och bidragit mer än någonsin på isen.

Det finns mer:

Mikael Frycklund som haft en ganska "varierande" säsong har även han klivit upp en nivå de senaste matcherna. Tre mål på de två senaste. Bara en sådan sak!

Hampus Larsson som fick pris VIK Supports Hederspris för sin säsong blir bara bättre och bättre.

Simon Karlsson ser allt hetare ut. Vill verkligen vara med och skapa. Vågar delta allt mer i det offensiva spelet.

Sedan får vi inte glömma att det i truppen finns en viss Christopher Fish. Ja, jag vet. Det ser ofta fumligt och famlande ut när han stormar fram över isen med puck och klubba. Han har haft en rätt knepig säsong där framförallt målskyttet gått i stå. Glöm dock aldrig hans rötter. Han är skotte! Och rödhårig! Dessutom har han ärvt sin vinnarmentalitet av farsan, Andrew. En halvt galen mittback i fotboll på sin tid. Skulle inte förvåna mig det minsta om det är just "Fish" som kliver fram en kväll som denna! Ja, jag förväntar mig faktiskt det. Jag förväntar mig att just i denna match kommer "Fish" kliva fram och stänka in en puck ur omöjlig vinkel.

I allt övrigt är vem som helst välkommen att kliva fram som hjälte. Varför inte Jonte Berg? Berg som nu är inne i ett för honom hysteriskt målstim. Tre mål, under samma vårsäsong! Har väl inte hänt sedan han härjade i Arboga. För min del får gärna Jonte dela hjälteglorian med "Fish".

När det gäller kvällens motståndare Björklöven måste jag säga att det känns tokigt. Tokigt ur den aspekten att jag gillar Löven som lag. Inte bara för att Marcus Jonsson, Jonas Emmerdahl och Cody Murphy nu spelar där. Nej, det handlar om rötter. Som liten växte jag upp i Västernorrland bara sex-sju mil från Umeå. Det blev många besök i Björkarnas stad. Lite senare i livet hade jag en moster som bosatte sig där. En moster som under en tid hade en fästman som spelade i Teg! Hans namn var Jan Roger Öberg och när han var i Rocklunda, för match mot VIK, kom han senare under kvällen på hembesök. Till min oerhörda glädje fick jag hans matchklubba som present!

Kort sagt, jag gillar Björklöven som lag och förening och tycker det är väldigt tråkigt att det nu står mellan oss och dom. Tacka vet jag om det istället varit Västervik, Pantern, Almtuna, Oskarshamn. Lag som ingen skulle saknat(!).

Sist men inte minst skickar jag en hjälte-hyllning redan nu till de supportrar som på olika vägar är på resande fot för att se matchen på plats! Stort. Oerhört imponerande. Om våra spelare visar lika mycket hjärta som sina uppresande supportrar kommer kvällen sluta lyckligt ur ett Gulsvart perspektiv.

Nu kör vi!