Om några få dagar kliver Gulsvart ut på isen för att ta sig an en ny säsong. Förväntningar på laget finns, som vanligt. Över åren har man blivit lite bortskämd med ett lag som oftast slagits om topplaceringar. Inte sällan har vi tippats som topplag av våra konkurrenter. Ja, ibland rent av som favoriter till att vinna hela serien.
Till denna säsong är det lite annorlunda. De som försöker sig på att tippa utgången av årets Hockeyallsvenska placerar oss lite överallt i en sluttabell. Somliga tror vi kan hänga med riktigt bra medan andra ser oss som aspiranter till kvalspel, nedåt, fram på vårkanten.
Själv har jag ingen klar uppfattning om var kapacitet. Är redo för de flesta scenarier. Likväl som vi kan överraska de flesta och vinna tre raka matcher i inledningen av serien kan det bli tre raka torskar. Å andra sidan kan detta drabba vilket annat lag som helst. Oavsett vilket gäller att ta saken som den kommer. Inte få hybris eller panik. Något som vi supportrar kan ha lite svårt med.
Tidigare i höst pekade jag själv ut tre lag som jag trodde skulle vara med i toppen av årets serie. Oskarshamn, Modo, AIK . Får nog foga mig för fakta och lägga till minst två lag till. Timrå och Almtuna. Sedan ska inte Mora negligeras. Får jag fundera lite till kan säkert ännu något lag sällas till denna skara lag. Sex lag som ser hyggligt starka ut trots varierande resultat under försäsongen.
Efter denna förväntade topptrio är det helt öppet. Någonstans i kölvattnet av dessa lag förväntar jag mig att vi själva ska kunna hamna. En placering runt sju-åtta i en sluttabell är inte utopisk. Ja, jag vet. Vår försäsong har varit förskräcklig. Vårt spel varit miserabelt. Få spelare har fått ordning på klubba och puck. Men nu är detta passé. Historia. Nästa gång pucken släpps är det på allvar. Då kopplas reptilhjärnan in. Då rusar blodet i ådrorna. Då läggs inte några fingrar emellan. Fullt ös - medvetslös, är det som gäller. Vårt kära Gulsvart kommer naturligtvis inte längre åka runt och be om ursäkt för sin närvaro på isovalen. Det kommer helt enkelt bli andra bullar.
Att ge sig på spelarkritik efter en försäsong med idel förluster är inte det lättaste.
Markus Persson kan bli ett fint tillskott. Är dock aning oroad över att han föll tillbaka i de senaste träningsmatcherna.
Mikael Frycklund fick hänga två kassar mot Västervik. Precis vad han behövde. I övrigt har han haft det lite svårt i sin återkomst. Har dock tekat rätt stabilt.
Linus Svedlund har sett pigg ut men inte fått ut så mycket av sina insatser. Här finns potential till många fler poäng än de han producerade förra säsongen.
Anton Mylläri har blandat och gett i sin återkomst efter skada. Behöver säkerligen fler matcher i benen innan han är tillbaka i samma fina form som innan skadan i slutet av förra säsongen.
Johan Jonsson, vår mest meriterade back, behöver komma upp i prestation. Gör få misstag defensivt men borde kunna delta mer offensivt. Sätta fler bra förstapass.
Så här kan man fortsätta spelare för spelare. Gemensam nämnare är att i stort sett alla underpresterat sett över hela försäsongen. Inte ens våra målvakter har gjort en rakt igenom bra match. Allt hänger ihop, på något sätt. Ett misstag i egen zon skapar obalans för alla inblandade. Även målvakterna. Det är helt enkelt inte lätt för någon att briljera i en omgivning fylld av pucktapp och fummel. "En olycka kommer aldrig ensam", har varit lite av mantrat under försäsongen. Gulsvart har helt enkelt bjudit på allt för många egna misstag.
Oavsett allt ovan skrivna håller jag givetvis dörren öppen för överraskningar. Så länge har jag varit med att inte mycket förvånar mig längre. Jonte Berg kan plötsligt börja göra mål, Marcus Dahlbom växa ut till en vägg, Christopher Fish fortsätta ösa in poäng och Niklas Lihagen blir ett ständigt offensivt hot. Så mycket mer behövs inte för att vi på allvar ska vara med i leken!
Nu får det vara nog för denna gång..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar