GurkOlle förklarar detta med balans...

Balans, är ordet för dagen. Balans mellan krav och resurser!

Detta inlägg är inte på något sätt tänkt att förringa utan syftet är att förklara. Efter de senaste två förlusterna har jag läst en del kommentarer i olika sociala medier som gav mig inspiration till detta inlägg. Ett inlägg som ska fokusera på krav och förutsättningar. Att ställa krav är alldeles utmärkt Men då ska kraven ställas i relation till resurser eller förutsättningar. Om inte detta sker blir kraven mest slag i luften utan någon förankring i verkligheten. Det saknas - balans. 

Lite fakta:
- Vi är inte ett HockeyAllsvenskt lag. 

- Vi har inte en spelartrupp motsvarande lag som spelat i HockeyAllsvenskan denna säsong. 

- Vi är ett bra lag ur division-ett-perspektiv. 

- Vi har ett lag som i grunden byggts av spelare med ett förflutet av tidigare spel i divison ett.

- Vi har ett lag där väldigt få spelare spelat på den nivå som förväntas i en kvalserie till HockeyAllsvenskan

"Men vad fan", kanske du tänker nu. "Det är bara att kämpa", typ. Ovanstående kanske upplevs av någon som en form av patetiska undanflykter. Att spelarna minsann "kan bara de vill". 

Tänk, mina vänner, om laget faktiskt inte kan mer än de visat! Tänk om de under en räcka matcher genom playoff samt inledningen av kvalserien maxat sina prestationer. Tänk om vi faktiskt inte är bättre än vad vi visat de senaste två matcherna då vi ställts mot bra motstånd!

Det är lätt att glömma, även jag gör det emellanåt, vilka faktiska förutsättningar vi har för att ta oss fram till en plats till nästa säsongs HockeyAllsvenska. Det handlar helt enkelt om att ställa realistiska förväntningar. Någonstans där tycker jag mig uppleva en del supportrar gå vilse. Förväntningarna överstiger lagets förutsättningar. Återigen. Realistiska krav på prestation är självklara men att förvänta sig att laget plötsligt växer en nivå till, i alla lagdelar, är orealistiskt. 

Innebär detta att vi ska kasta in yxan i garderoben? Sälja skinnet innan björnen ammat sina ungar? Naturligtvis inte. Vi ska fortsätta hoppas, drömma och stötta vårt kära Gulsvart. Men vi ska göra det mer förlåtande. Vi kan helt enkelt inte kräva briljans där ingen briljans finns att söka. Däremot ska vi applådera uppskattande alla försök till framgång än hur taffliga de  kan te sig. Om vi snubblar in pucken eller finlirar är oväsentligt. 

Det finns faktiskt, tro mig eller ej, supportrar som förväntar sig vi ska kunna gå ut och bara köra över våra motståndare. Jo, det är sant. Jag har själv hört dem på läktaren och läst deras inlägg på sociala medier. Det är ofta samma supportrar som öser ut sin besvikelse när laget inte når upp till deras högt ställda förväntningar. Krav och förväntningar. Måste finnas balans. Så enkelt är det. 

Handen på hjärtat. Hur många spelare i dagens trupp har tidigare spelat på den kravnivå som just nu efterfrågas av oss supportrar? Låt oss räkna efter:

Backar:
Alexander Lindelöf
Robin Nilsson
Morgan Hassel
Jimmie Jansson
Kenny Källström

Forwards:
Fredrik Johansson
Fredrik Hetta
Niclas Lehmann
Conny Strömberg
Marcus Bergman
Anthon Eriksson
Jesper Cederberg

Målvakt:
Marcus Dahlbom

Ovanstående spelare anser jag ha tillräckligt mycket rutin, matcher, erfarenhet för att kunna benämnas som spelare av hög kvalitet ur ett division-ett-perspektiv. Men frågan är hur många av dessa som faktiskt tagit plats i ett HockeyAllsvenskt lag gångna säsongen? Vad tror du själv? Kanske fyra-fem spelare! Det finns faktiskt en anledning till att alla ovan nämnda spelare, undantaget Fredrik Johansson(!), inte spelar på en högre nivå denna säsong.

Återigen. Jag är inte ute efter att förringa någon. Mer försöka förklara. Förutsättningarna. Balans mellan krav och prestation. 

Själv är jag stolt över vad laget presterat fram till nu. Vi har gett oss chansen. Vi är med i matchen. I racet. Detta trots den bleka insatsen hemma mot Västervik. Laget har vid flera tillfällen visat upp ett kunnande som överträffat mina förväntningar. Faktum är att laget ligger väldigt mycket på plus i min bok. Första perioden hemma mot Borlänge. Där blev jag oerhört överraskad över vår frejdiga offensiv. Våra tredjeperioder i matcherna mot Borlänge, Piteå, Huddinge där laget offrade allt för att försvara sin sköra ledning. Återigen. Lagets prestation är över mina förväntningar. Vår förstaperiod borta mot Troja. Mycket bra! Bättre än väntat!

När man ställer sin kravbild i rimliga proportioner till de förutsättningar laget har blir man ofta mer nöjd. Det är min enkla reflektion. 

Nu samlas vi bakom laget igen. Ger dem vårt stöd. Berömmer mer än förbannar. Lyfter istället för sänker. Positiv energi smittar av sig...

Återigen, det finns spelare som jag inte nämt så stundtals spelar på en högre nivå än de jag listat ovan. På samma sätt som de spelare jag listat presterat sämre än förväntat. Jing och Jang.

Tack för mig..

Edit 180304: Tack för alla kommentarer till detta inlägg..

VIK Support drar åter igång en insamling. Senast var det #RäddaVIK som gällde. Nu #ByggaVIK. Det är ytterst hedervärt och visar på den passion som finns runt föreningen. Hur insamlingen går till och hur den är sanktionerad av föreningen går att läsa på VIK Supports hemsida. Den stora, och avgörande, frågan är hur  intresset är från den stora allmänheten att bidra. Att de allra närmaste kommer bidra efter ekonomisk förmåga är självklart, men, för att nå upp till målsättningen 300 000 kronor krävs mer. Är de västeråsare som en gång "räddat VIK" redo att än en gång slanta upp stålar eller finns det nu en mättnad? Är lagets klena sportsliga resultat avskräckande eller uppmuntrar det till att bidra? Den som lever får se.

Oavsett insamlingen måste vårt lag fortsätta prestera så bra att poängen trillar in i en jämn ström. Jag förväntar mig inte vinst i varje match men gärna varannan. Vinner vi varannan match återstående omgångar finns god chans att undvika negativt kval. En målsättning så god som någon annan. 

- Jag är dessutom övertygad om att viljan att bidra till #ByggaVIK kommer öka i kvadrat om laget börjar vinna mer frekvent!

Då Jonte Berg och Christopher Fish går skadade och statusen för Markus Persson är lite osäker känns morgondagens match borta mot Tingsryd som en ruskigt tung uppgift. Även om Markus Persson spelar kan man knappast förvänta sig att han ska gå in och dominera efter sin skadefrånvaro, tyvärr. Så enkelt är det inte. Han behöver säkerligen några matcher för att hitta formen igen. En form som sannerligen var aningen tveksam även innan skadan.
(Christopher Fish´s medverkan eller inte får vi veta när vi ser laguppställningen)

Det som glädjer mig lite extra denna dystra säsongsstart är att hemvändaren Mikael Frycklund ser allt bättre ut i spelet. Peppar, peppar, men han kan bli den spelare som vi så länge suktat efter. En Patrik Berglund Light. Det vore inte det sämsta!

En annan spelare som gjort intryck på mig är Marcus Bergman. Första intrycken var inte direkt överväldigande. Såg mest desorienterad ut på isovalen. Kämpade visserligen föredömligt men låg på något sätt ett skär efter i många moment. De senaste matcherna har det dock skett en remarkabel förändring. Nu ser han väldigt bekväm ut på isen och kommer allt oftare rätt till och in i olika situationer. Kan bli riktigt bra...

Nåja, det får räcka för denna gång. Nu hoppas jag på en ny anständig insats och minst en poäng borta mot Tingsryd. Törs man be om det?