Nya spelare in?

Vi behöver lite mer jävlars anamma...

Allt sedan VIK Support överlämnat sina insamlade pengar har vi supportrar gnytt och klagat över att det inte händer något på värvningsfronten. När dessutom beskedet kom häromdagen att ett sponsormöte genererat mer pengar till värvningspotten ökade klagosången. Jag har förståelse för detta. Naturligtvis vill vi alla se ett nyförvärv som kommer in i truppen och ställer lite frågor till övriga spelare. Frågan är dock, som vanligt, om det finns just den, eller de, spelare som vår sportchef Andreas Appelgren så hett åtrår. 

Röra om lite

Vad jag förstår siktar "Äpplet" på att plocka in tre spelare till den befintliga truppen. En back, en center och en mer renodlad avslutare. Nu är det inte vilka dussinlirare som helst som ska handplockas. Nej, här handlar om att hitta exakt rätt till varje position. Vi pratar nu inte om breddspelare. Vi pratar om spelare som ska göra skillnad. Spelare som genom sin närvaro sätter lite sprutt på övriga truppen. Spelare som under träning och match visar att det gäller att prestera för att få spela. Latoxar gör sig icke besvär, typ. 

Bättre konkurrens

Med några nya spelare in i truppen uppnår även tränarna ett önskemål om större konkurrens i truppen. Plötsligt måste spelare som tidigare närmast varit givna i startuppställningen slita lite extra för att få speltid. 

Lihagen

Angående nyförvärv. Vi har ju redan ett potentiellt nyförvärv som just nu står utanför laget. Tänker på Niklas Lihagen. Låt oss drömma för en kort stund. Förstå om Lihagen tänder till när han åter för chansen i laget. Känner sig motiverad, revanschsugen, lite lagom förbannad, och plötsligt hittar en väg tillbaka till sitt spel. Vilket välkommet tillskott. Kostar dessutom inte en spänn ur värvningspotten. 

Back som spelar skadad

Anton Mylläri får för tillfället rätt mycket skit för sitt spel. Frågan är hur mycket skit han förtjänar med tanke på den skada som han bevisligen brottas med inför var match. Är det möjligen så att våra tränare ställer för stora förväntningar på hans spel. Att Anton, trots sitt handikapp, ska hitta det spel som gjorde att föreningen månade om att snabbt skriva nytt kontrakt under förra säsongen? Ska jag vara ärlig har den gode Anton haft en tuff säsong redan från första skär. Det har helt enkelt inte klaffat. Han har aldrig hittat tillbaka till den förträffliga form han hade innan den olyckliga knäskadan. Det finns en enorm uppsida i Antons spel som ännu inte kommit fram denna säsong. Mycket tråkigt.

Här ovan två spelare som kan så mycket mer än de haft möjlighet att visa denna säsong. Förstå om Anton och Niklas kommer igång igen. På riktigt. Hittar formen. Det är banne mig som två nyförvärv.

Synergier

Vad ska vi då förvänta oss för effekter av tänkta nyförvärv. Framför allt att det blir lite nyordning i truppen. Att det tillförs någon form av ny energi. Att våra tränare får möjlighet att hitta nya uppställningar som kan generera mer poäng. Hitta en bättre balans i lagdelarna, helt enkelt. Med nytillskott av spelare öppnas dörren för att få igång spelare som just nu trampar vatten. Inbillar mig helt enkelt att övriga spelare i truppen tycker det är stimulerande med lite nytt blod i truppen. Vardagen för våra spelare blir kort sagt lite mer spännande. I allt från snacket i omklädningsrummet till spelet på isen.

Så, nu är det bara för "Äpplet" att leverera. Slovak, tjeck, finne, dansk, eller svensk, Spelar ingen roll. Då vi av erfarenhet vet att nya spelare behöver några matcher för att acklimatisera sig är det inte läge att vänta. Fram med plånboken nu kära Sportchef!

Spelarbedömning - nyförvärv

Cody Murphy, forward

- Närmast osynlig första tredjedelen av matchen men växte in allt mer som tiden gick. Visade vid några tillfällen gott gry. Hade inga synbara problem att hänga med i tempot. Ser inte rädd ut för att sticka in näsan i trafik för att komma fram. Explosiv, på något sätt.

Matt Leitner, center

- Fina händer, helt klart. Bra blick för spelet. Lade fram två fina mackor till lagkompisar som dock bommade vid avslut. Hade lite svårt med att hitta rätt tempo i sitt spel. Behöver fler matcher för att lära sig hur han ska spela/agera på större is. 

Charlie Cook, back

- Den som oroat sig för Cooks defensiv behöver inte oroa sig nämnvärt fortsättningsvis. Balanserade sitt spel bra. Vill verkligen vara kreativ med puck. Bra fart på rören. En uppgraderad Angell sett till skridskoåkning. Med rätt backpartner kan detta bli kanon.

Matias Myttynen, forward
- Närmast osynlig hela matchen. Tycktes inte alls hänga med i farten. Snyggt avslut som gav kvittering till 2-2. I övrigt väldigt blek.

Anton Mylläri, back

- Första puckkontakterna indikerade hög anspänning(!) hos den god Anton. Pucken var som en tvål och klubban som ett gummiband(!). Såg tafflig ut. Spelade upp sig markant från andra perioden. Behöver fler matcher innan man vet vart det barkar..

Niklas Lihagen, center

- Precis som förväntat. Stark med pucken, bra driv, tung vid sarger. En pucktransportör av yppersta klass. Känslan var att Niklas tog i så mycket som behövdes, gick inte riktigt fullt i alla situationer. Här finns ingen anledning till oro.

Andreas Borgman, back

- Om jag säger Andreas Lindh så förstår de flesta hur fränt han spelade. Här togs inga fångar i egen zon. Pang på rödbetan, bara. Tjong i medaljongen, typ. Oerhört frejdig i sitt spel. Denna gång gick det bra men han kan behöva lära sig balansera sitt spel. Inte bara köra för att "platta till" allt och alla. En backkollega som håller honom i lagom strama tyglar kan vara bra..

Marcus Dahlbom, målvakt

- Klarade sin premiär på ett bra sätt. Två returmål där han inte fick hjälp av backar samt ett frilägesmål. Trots sin enorma storlek betydligt mer "rörlig" eller "fladdrig" i sin spelstil än "Frallan". Mer puckmotare än puckfångare, om jag säger så. När han nu begått sin debut infinner det sig säkert ett annat lugn i hans agerande. 

Sebastian Strandberg, center
- Såg inte så mycket av Sebastian innan han blixtrade till i en spelvändning och serverade Adam Lidström en delikat passning till 1-1. Är dock inte det minsta orolig. Sebastian kommer bli nyttig med sin riviga spelstil.


Lukas Zetterberg, forward J20

- Hade det svårt i denna match. Kom inte fram på isen, kom inte förbi, hade lite onödiga pucktapp samt felpass. Kan ha varit nervositet. Vad vet jag? Spontana känslan är att Lukas behöver lite fler matcher i J20 innan har är redo för A-lagsspel.

Adam Lidström, forward J20

- Stabil insats av unge Adam. Orädd och tuff. Tog och gav vid sargspelet. Såg inte ut att ha några större problem att hänga med i skridskoåkningen. En härlig spelartyp. Krönte sin insats med ett rasande fint avslut som gav 1-1. (Enligt bedömare är Adam rankad som sjätte-sjunde bäste forward i J-20)

Douglas Alenbring, back J20

- En stor överraskning för mig! Vem fan är "Douglas Alenbring" kände jag spontat när jag såg laguppställningen. Skämde inte ut sig på något sätt på isen. Spelade enkelt och rejält. Med sådana backar på lager känns framtiden ljus..

När det gäller övriga spelare finner jag det rätt meningslöst att göra någon betygsbedömning. De gjorde alla sitt jobb. Inte mer med det. 

Äckliga, vidriga, Bofors!

Underbara grisiga BIK Karlskoga

Ja, så tycker många. Att Bofors är ett "vidrigt, äckligt, fult, och filmande lag". Själv tycker jag de uppfyller precis alla ovan nämnda kriterier varje gång vi möts på isen. Vi får dock aldrig glömma bort att de ofta även spelar en vägvinnande och i många fall oerhört underhållande ishockey. Personligen älskar jag att hata BIK Karlskoga i våra möten. Det blir alltid en speciell nerv som jag för allt i världen inte vill vara förutan. Under en lång säsong där en del matcher tenderar till att bli lite slentrianmässiga, sega, loja, intetsägande, är det extra skönt med en motståndare som just BIK Karlskoga.

- BIK Karlskoga är helt enkelt den extra kryddan i anrättningen som jag för allt i världen inte vill mista!

Vad ska man då tro om säsongens första träningsmatch? Tja, det kan gå "hur som helst". Det mest sannolika scenariot är att det blir en grinig match. Inte för att något av lagen går in med den specifika målsättningen utan mer beroende på spelarnas status för tillfället. Det är fortfarande väldigt långt till seriepremiär och varken spelare, ledare, tränare eller spelsystem har hunnit mogna. Det ska testas klubbor, skridskor, uppspel, försvar, anfall, formationer, taktik, press, understöd, powerplay, boxplay, etc etc. Allt detta samtidigt som spelarna, i bägge lagen, individuellt kommer känna sig ringrostiga med det mesta. Lägg därtill ett antal spelare som aldrig spelat på svensk is tidigare. En del dessutom aldrig på fullstor rink. 

Kort sagt förväntar jag mig inte någon större prestation lagmässigt. Däremot när jag förhoppningar om att alla spelare ska visa gott gry. Jag vill helt enkelt se spelarna ta för sig, försöka. Inte att de åker runt och gömmer sig. Hellre våga och slå fyra felpass än att ständigt söka burskydd, tex. Det är trots allt en träningsmatch. Då ska man träna, eller hur?

Spelare som blir extra intressanta att följa är våra importer i form av Matt Leitner, Cody Murphy samt Charlie Cook. Kravbilden på dessa är minst sagt höga. De är inte här för att bredda truppen, om man säger så. De är här för att dominera och leverera. Det vore en lisa för själen om de redan från första match visar tendenser på att så blir fallet. Trycket på dessa tre är monumentalt, kan man säga. Leverera eller avgå. Så enkelt är det. Även Matias Myttynen har en hel del att bevisa. Där är det dock inte samma fara på taket då han är här på en try-out.

Övriga förvärv känner jag mig mer trygg med. Det är spelare som jag vet ganska väl vad man kan förvänta sig av men även de måste naturligtvis börja leverera så snabbt som möjligt.

Själv åker jag till Karlskoga för att se denna match. Bara en sådan sak..

Ha det gott...

Det nya laget...

"Slangen" hyllas...

Under kvällens ispremiär fick vi alla bekanta oss med de spelare som förhoppningsvis ska förgylla vår vardag kommande säsong. Nåja, en spelare saknades. Det var Cody Murphy som tydligen missat planet(!). 

Upplägget var lite annorlunda denna gång än tidigare ispremiärer. Till största del beroende på den hyllning som genomfördes till Marcus "Slangen" Söderkvist ära. Istället för den obligatoriska skills competition som brukat genomföras körde man istället en längre match mellan vita laget(gamla spelare) och svarta laget(nyförvärv) förstärkta med "Bulan", "Mickis" och Dennis Rasmussen. Svarta laget hade även fått med Daniel Grillfors, Per Gustafsson, Ante Lindh och Stefan Holmgren, 

De nyförvärv som gick på is var följaktligen:

- Marcus Dahlbom (målvakt)

- Charlie Cook (back)

- Andreas Borgman (back)

- Anton Mylläri (back)

- Matt Leitner (forward)

- Christopher Fisch (forward)

- Matias Myttynen (forward)

- Niklas Lihagen (forward)

Den som ville dra några växlar eller slutsatser kring nyförvärvens status blev snuvade på konfekten. Åtminstone kände jag så. Jag upplevde att det var sällsynt vänskapligt där ute på isen. Så vänskapligt att ingen ville ta sig för att agera på ett sätt som skulle få någon annan spelare att framstå i sämre dager. Det var enligt mitt förmenande ovanligt intetsägande, det man fick se på isen. Väldigt mycket uppvisning utan att visa upp något, typ! Naturligtvis är inte mycket annat att vänta då flera av spelarna knappt fått ordning på sin utrustning ännu. De kanske inte ens har hunnit med att packa upp sina personliga tillhörigheter sedan de anlände till Västerås. Många av dem lever så att säga fortfarande i kappsäck. Utifrån detta är det närmast lite förmätet att tro att de ska kunna briljera redan nu. 

Men faktum kvarstår. Jag tycker de nya spelarna visade väldigt lite. Med ett undantag. Charlie Cook. Där var en spelare som visade vad han vill med sitt spel. Sällan har jag sett en sådan våldsamt offensiv back i de gulsvarta färgerna. Han fick en spelare som Mattias Linnarud att se ut som en strikt defensivt spelande back (Ni som sett unge Linnarud spela förstår liknelsen). Jag räknade till minst sju(7) tillfällen där den gode Cook följde med upp i anfallen och var den som gick hårdast mot kassen! Vid flera tillfällen var han redan i mittzon när svarta laget lyckats erövra puck i egen zon. På språng framåt för att skapa en snabb spelvändning. Här måste nog tränarna, och sportchefen, ta ett litet kvartssamtal. Berätta för Charlie Cook att han faktiskt är värvad som - back!

I allt övrigt säger jag pass. Jag passar och avvaktar. Bidar min tid. Alla nytillkomna spelare måste ges en reell chans att acklimatisera sig både i truppen och rent socialt. Om några veckor vet vi alla mycket mer. Då, och först då, ska jag sticka ut hakan och försöka göra en bedömning av våra nyförvärvs prestanda. 

När det gäller "det gamla gardet" känner jag mig betydligt mer bekväm. Där är jag inte ens orolig. De spelare som fått förlängt, eller stått under kontrakt, är spelare som jag känner stor tilltro till. Det jag förväntar mig av spelarna i denna kategori är självklart att de ska vara lite bättre, lite vassare, lite mer vältränade, än förra säsongen. De ska helt enkelt ha "levlat upp" en eller två nivåer till denna säsong.

Nu kör vi ...

Oscar Steen

Så kom då, plötsligt och oannonserat, ett nyförvärv till truppen. Oscar Steen har lockats till Västerås och ska nu ta en plats i laget. Oscar som kan spela både center eller ytterforward var en bärande spelare i AIK under deras vistelse i SHL. Det finns dock en hake. Oscar har inte spelat ishockey på länge pga av knäskada. Under hösten har han tränat med Vallentuna för att bygga upp styrkan i sitt skadade knä och tanken är att han hos oss nu ska "skolas in" i en rätt långsam takt. 

Jag vet många AIK:are som nu är rätt besvikna. De såg Oscar som en rätt självklar(!) förstärkning till sin egen trupp men får nu se sig blåsta på den konfekten. Oscar är egentligen ingen poängmaskin men fullt återställd kommer han tillhöra det absoluta toppskiktet bland forwards i Hockeyallsvenskan. Om detta råder inget tvivel. Med sin rutin från spel i SHL under flera säsonger kan han komma att bli en ytterst viktig pusselbit när spelet om SHL-platser drar igång under våren. 

Det gäller dock att han blir helt kurant, får tillbaka styrkan, att rehaben har fungerat helt enkelt. Om inte blir vi sittande med en Svarte Petter i truppen som kostar en slant. 

Frågan jag ställer mig blir givetvis i vilken formation han ska spela? Kommer han får börja lite längre ned i hierarkin och arbeta sig uppåt? Vilken spelare få kliva åt sidan för att bereda plats? 

Vill man försöka beskriva Oscar Steen som spelartyp som skulle jag vilja göra en jämförelse med en spelare vi redan har i truppen, nämligen Fredrik Johansson! Jag skulle vilja påstå att Oscar är en "uppgraderad" version av Fredrik. Samma hårda arbete på isen, kan användas både offensivt och defensivt, men bättre tekare och lite vassare spelfördelare. Har genom åren stått för betydligt fler assist än egna mål. 

Lite statistik som visar att Oscar Steen är en rätt duglig spelare:

SHL

- Antal matcher: 476

- Antal gjorda mål: 65

- Antal assist: 142

Allsvenskan

- Antal matcher: 209

- Antal gjorda mål: 49

- Antal assist: 113

Kan Oscar leva upp till tidigare prestationer så har vi i honom fått in riktigt bra spets i truppen. Jag kommer därför självklart hålla alla tummar för att Oscar lyckas komma tillbaka till gammalt(!) gott slag under sin kontraktstid i Gulsvart...

Mot sjunde raka segern....

Jan Urbas

Och vem fan e det, tänkte jag spontant! Fick fundera en stund och så småningom dök Malmö upp i skallen. Spelade han inte där? En snabb tjeck(!) på Elitprospekt bekräftade detta. En stor och rejäl pjäs som tydligen både kan lira center och vinge. Bra så. Vi behöver lite mer power mitt i slottet. Vi kan inte bara förlita oss på att Dustin Johner ska få stå ifred och knäppa in puckar på löpande band.

Enligt Slaghöken Johan, MrMadhawk, anser han att detta är en bra grabb, en bra värvning, som kommer göra gott i vår trupp. Han om någon borde veta då han följt Urbas i Malmö ett antal säsonger. Har lyssnat av med lite löst folk som jag har kontakt med runt om i hockeysverige och det är övervägande en positiv respons. Speciellt supportrar till Växjö anser att Urbas är en bra och nyttig spelare som kommer göra bra ifrån sig i hockeyallsvenskan.

Däremot ansåg inte KHK:s sportchef att Urbas var ett namn att satsa på då han avböjde en förfrågan från dennes agent inför denna säsong, vad jag förstår.

Ur mitt perspektiv anser jag att Jan Urbas kan bli en bra lösning. Speciellt om han lirar som center. Som bekant tappade vi centrar då Fornataro och McGrath fick lämna. Nu fyller vi på med en pusselbit som kan bli bra.

Säg så här: - En spelare som är landslagsman och lirat VM, det är inte kattskit precis!

Nu hälsar jag Urbas välkommen och ger honom tre fyra matcher att bevisa för mig, och alla andra, att han blir en reell tillgång för Gulsvart!

Tjossan...

Nyförvärv..

Under gårdagen hände det saker. Vår sportchef tog ett djupt andetag(!) och plockade in två nya spelare till vår trupp. En yngling från SHL och en gamling från division ett. Ynglingen heter Erik Andersson och har gjort ett tjugotal matcher med HV71 i SHL. Gamlingen är ingen mindre än vagabonden Stefan Gråhns med senaste klubbtillhörighet Åkers IF. Sedan tidigare har vi lånat in Jonte Berg från Arboga. Jaha! tänker jag och rynkar på pannan. Två spelare från division ett ska spetsa ett lag med ambitioner att nå SHL! 

Det är så man måste tänka till flera gånger för att få grepp om tanken med dessa förstärkningar. Vad är det man vill uppnå? Vad är det huvudsakliga syftet med dessa värvningar? Det är lite av knäckfrågan i detta. 

Jonte Berg minns jag framför allt som en väldigt duktig defensiv forward som gjorde väldigt bra i från sig i boxplay. Med sin fart var han även ett hot offensivt i denna spelform. En förlupen puck, en slarvig passning, och Jonte kunde skena iväg över isen i en överraskade spelvändning. Är det den rollen han är tänkt att ha även denna gång?

Stefan Gråhns är en spelare som flyttat runt, mer eller mindre frivilligt, i en hel del klubbar. Under gårdagskvällen kontaktade jag flera personer som sett honom spela i sina respektive klubblag. Jag ville ha en mer nyanserad(!) bild av honom som spelare. Vad tillför han, helt enkelt. Den bild som växte fram under kvällen gjorde mig mer tillfreds. Stefan Gråhns fick goda vitsord av de jag pratade med. En del höll honom väldigt högt medan andra nöjde sig med att han gjort helt ok insatser. Den gemensamma nämnaren var att han är en spelare som gnuggar på, lite av en pådrivare. En spelare som gör sitt jobb, ordentligt, i varje byte. En spelare som dessutom inte drar sig för att hoppa in i hetluften när så behövdes. 

Med Stefan Gråhns får vi ingen poängmaskin. Däremot får vi en spelare som gör sitt jobb, varje byte, varje match, och gör det till 100%. Kanske har vi här en kopia av Stefan "Stiffen" Holmgren. En ettrig, jobbig, och lite småful spelare som skapar utrymme till andra. Jag är därför försiktigt positiv till denna värvning. Frågan är bara var, i vilken formation, han kan tänkas göra störst nytta?

Erik Andersson är för mig en helt obekant spelare. Här gör jag mig inga stora förväntningar. En spelare som får sparsamt med istid i SHL kan inte förväntas dominera i Hockeyallsvenskan. Exempel på detta har vi sett flera gånger tidigare. Förhoppningsvis innebär Eriks inträde i laget att konkurrensen ökar och därmed tvingar övriga forwards att vara riktigt på tå. Det om något är en positiv effekt. Kanske är det så denna värvning ska fungera? 

Det är bra att sportchefen agerar men nu återstår det viktigaste. Spelplanen. Oavsett vilka spelare vi har att tillgå måste laget börja följa den spelplan som är tänkt. Utan en fungerande spelplan som spelarna underordnar sig är risken stor att spelet fortsätter lysa med sin frånvaro.

Nu kör vi över Malmö!

Vad har han kikaren, NJ ...

Pengar, mycket pengar..

Det är många supportrar till Gulsvart som spekulerar i dessa tider. Vad är det vår sportchef har i kikaren? Vad är det för monstervärvning som är på gång? Som bekant pågår en insamling till just detta ändamål. En insamling som snart inbringat 400 000 kronor. En ansenlig summa pengar men ändå ynka lite om vår sportchef ska förmå landa något utöver det vanliga i spelarväg. Betänk att lag i Alpländerna tycks kunna slanta upp bra många miljoner för mer eller mindre halvdana spelare från andra sidan Atlanten. Spelare som pendlat mellan NHL och AHL och som i zenit av sin karriär vill cascha in lite slantar. Lägg därtill KHL som rycker åt sig det mesta som blir över när NHL tagit sitt. Även där erbjuds spelare otroligt bra ersättningar samt dessutom gynnsamma skattesatser. 

Det är i detta perspektiv som vi ska se våra egna möjligheter att få in en verklig klasspelare. Jag är med andra ord mycket skeptisk till det hela. Törs man sia om vad en riktigt bra spelare skulle kosta klubben? Räcker en miljon eller kostar det än mer? Se bara vad en hygglig spelare i SHL drar in per månad. Löner runt 150-200.000 per månad är inget ovanligt. Rickard Wallin i FBK ryktades lyfta en lön på 400 000/månad! Sanslöst! Lägg därtill alla andra avgifter som är kopplade till en spelare så skenar det snabbt iväg. Utan att överdriva kommer vår drömvärvning, om den blir av,troligen ligga i prisklass jämförbart med en riktigt bra spelare i SHL. Är det överhuvudtaget rimligt att lägga så mycket pengar på en enskild spelare? Tja, inte vet jag. Jag bara ställer frågan.

Självklart hoppas jag vår sportchef fortsatt har lite is i magen och i slutänden lyckas knyta till sig en riktig bra back, men, inte till vilket pris som helst.

Nästa match för Gulsvart blir borta mot LHC. Intressant. Vad kan vi förvänta oss? Rimligtvis har LHC börjat fått upp ångan under försäsongen och därmed väntar nog betydligt tuffare motstånd än när vi mötte Leksand i Tegera Arena. Lite roligt att vi då ställs mot en gammal publikfavorit i form av Broc Little. Ännu lite roligare att vi själva kommer med en egen Broc. Nu i form av Broc Montpetit. Vilken Broc kommer göra bäst ifrån sig tro?

Ha det gott, och må alla isar bära mot SHL för Gulsvart!

Johan Jonsson - sanningen avslöjas...

Johan överlämnar suppen...

Som den minnesgode kanske minns bedrev undertecknad en intensiv kampanj båda via  Bloggen och #twitter för att påverka Johan Jonsson att skriva på för Gulsvart. Nu kan jag avslöja alla snaskiga detaljer i denna affär. Alla supportrar till Gulsvart må tacka denna Blogg för att Johan nu spelar med oss. För så är det, sanna mina ord.

Vad jag har förstått, efter ett genuint forskande och snokande, stod Johan länge i valet och kvalet om han skulle skriva på för oss. Tydligen hade han flera andra lukrativa erbjudanden att ta hänsyn till. Vi pratar nu om lyxiga bilar, flotta etagevåningar, medelhavsutsikt, barnflickor, och jätteparabol på terrassen. Men allt detta ratade Johan då han på #twitter plötsligt kunde läsa att en stollig supporter, undertecknad, lovade att klippa sin gräsmatta, iförd endast suppe, om han signade vår klubb. Det var det som fick vågskålen att tippa över. 

Aldrig någonsin tidigare i sin spelarkarriär hade Johan blivit utsatt för något liknande. Med sådana supportrar, tänkte han, var valet givet! Sportchefen hann inte ens gå igenom det finstilta i kontraktet då Johan kom instormande på kansliet för att krita på. 

- Ska du inte läsa igenom villkoren, undrade NJ?

- Äsch, annat är viktigare, svarade Johan.

- Vadå? undrade NJ.

- Gräsklippningen, vrålade Johan och stormade vidare.

Bloggaren gör sig redo för sitt uppdrag!

Så kom det sig att en varm lördagseftermiddag i maj invaderades undertecknads altan av ett stort och förväntansfullt gäng. En av gästerna var Skultuna Hockeys ordförande Jari Tilkkanen som hade snikat sig med som "granne" till Johan. I hans följe kom ett antal personer vars ursprung eller härkomst tycktes dolt i skuggorna. Totalt befann sig arton personer på altanen samt ett okänt antal barn i intilliggande lekpark. Som tur var, för Bloggaren, var den lilla täppan omgärdat av ett tämligen högt staket vilket eliminerad risken för någon större skandal i närområdet.

Alla inbjudna, och objudna(!) gäster bjöds på förtäring innan Bloggaren raskt och helt ogenerat klev ut på scenen och genomförde sitt utlovade uppdrag.

Fartfyllt, ogenerat, och elegant!

Efter att gräsmattan blivit klippt efter konstens alla regler stegade Johan fram och med tårar i blick förkunnade att "detta var det finaste ögonblicket i hans spelarkarriär"! Samtidigt stormade övrig publik fram och ville hissa Bloggaren i luften. Jublet visste, om man säger, inga gränser...

Och, det var då som jag insåg hur viktig denna händelse skulle komma att bli för den gode Johan! Vid varje framtida ögonblick, när han tvivlade på sin förmåga, skulle han minnas just denna vackra upplevelse och få ny kraft och energi!

Och vet ni vad, kära läsare! Jag inbillar mig att Johan bar med sig just dessa minnesbilder i premiärmatchen mot Leksand. Hur fan ska man annars kunna förklara att han spelade som en - gud?

En förstummad och djupt rörd Johan gratulerar Bloggaren för fullgjort uppdrag.

PS. Johan ville väldigt gärna veta hur jag byggt upp min fantastiska fysik. Storsint som jag var delade jag med mig några värdefulla tips.

[För den som inte fått nog av informationen i detta inlägg går det att klicka på denna länk]

Ha det gott alla och må SSK vinna få matcher....

Spetsen anländer...

Så vackert(!).

Conny Strömberg....

Så blev det som det blev, till slut. En mycket speciell lirare anslöt till vår trupp. En lirare både på och utanför isen. En personlighet av dignitet magnum. Jag syftar givetvis på Conny Strömberg. En unik personlighet i ett mainstreamat hockeylanskap.  En person som skapat rubriker under sin karriär som få andra ishockeyspelare. Det är lite ’Nacka Skoglund’ över Conny. En lirare som valt lite andra vägar än vad som är brukligt bland svenska hockeyspelare.  Se bara på de klubbar han representerat fram till nu i kronologisk ordning:

Modo

Vita Hästen

Husum HK

Sundsvall

Husum HK

IFK Arboga

Husum HK

Modo

IFK Arboga

Tierps HK

EV Weiden  (Tyskland Div 3)

EV Weiden  (Tyskland Div 2)

Graz 99ers (Österrike)

IFK Arboga

EV Landshut (Tyskland)

ESC Moskitos Essen (Tyskland)

Sport (Finland)

HK Jesenice (Slovakien)

Örebro

Asplöven

Västervik IK

Tingsryd

Örebro

Västerås

(källa: http://www.eliteprospects.com/)

Man kan utan tvekan påstå att Conny har rört på sig under sin karriär. Gemensam nämnare under hela karriären har varit en enorm poängproduktion(Låt vara att karriären till största delen utspelats i ligor på en nivå under de allra bästa)

Tittar man på produktionen i hockeyallsvenskan som trots allt är en respektabel liga även med internationella mått så har Conny spelat 256 matcher och producerat 283 poäng! Och det är inte direkt kattskit. Det är faktiskt mer än vad någon annan spelare mäktat med. Tittar man däremot på poängproduktionen i en riktigt bra liga, som SHL, så mäktade han bara med att göra 15 poäng på totalt 72 matcher. Viss skillnad.  Efter hemkomsten till Sverige har Conny med stor framgång representerat Örebro och där varit en bidragande anledning till att klubben numera spelar i SHL.  

Lite kuriosa är att man redan nu kan läsa Connys memoarer i bokform.  Det är väldigt ovanligt att aktiva spelare kommer ut med en bok om sitt hockeyliv – innan karriären är över! Det är på något sätt ett signum för liraren Conny Strömberg. Lite Zlatan över honom, på något sätt. Går sin egen väg, vågar bryta mönster, sticka ut.

Alla som följt Conny genom åren vet att det finns en tråkigare sida, en mörk och dyster, som då och då pockar på uppmärksamhet i massmedia. Då handlar det om Herr Strömbergs förtjusning i alkoholhaltiga drycker. En kombo som inte alltid varit till fördel i hans relation till lagkamrater eller klubbar. Detta har dock inte stört hans karriär nämnvärt då han helat tiden lyckats ’komma tillbaka’ ut på isen med hedern i behåll. Hemligheten ligger nog i att vi supportrar gärna är extra förlåtande till en spelare som bjuder så mycket på sig själv. Både på isen och privat. Till och med massmedia tycker jag visat upp en förlåtande attityd som är rätt ovanlig. Det kanske helt enkelt beror på att personen Conny Strömberg är en sådan trevlig prick som det är svårt att tycka illa om. I alla fall en längre tid!

Här finns en artikel som publicerades i Aftonbladet för någon säsong sedan: -Därför fick Conny Strömberg sparken från Örebro

(För den som är road finns det en hel del intressanta klipp och rubriker att ta del av i massmedia)

Nåväl, nu är det dags för hockeyvagabonden Conny att skriva ett nytt kapitel att lägga till i sin karriär. Kanske blir Västerås den sista anhalten innan skridskorna läggs på hyllan. Själv tvivlar jag på det. Med tanke på Connys oförbehållsama kärlek till spelet ishockey kommer han säkert fortsätta lira i någon lägre division fram till sin 50-årsdag!

Vad kan vi då förvänta oss av Conny i Gulsvart? Självklart har vi rätt att förvänta oss att han ska bidra med poäng i powerplay. Den spelform han varit hysteriskt dominant i under hela sin karriär. Genom sin enorma spelförståelse, sin passningsgenialitet, kommer han säkerligen kunna mata våra skyttar på ett oerhört produktivt sätt. Jeremy Williams och Dustin Johner kommer matas med lägen som aldrig förr. Detta är givetvis ett önskescenario. Ett scenario som inte alls känns långsökt. Den stora, och svåra, frågan är dock hur bra Conny kommer att fungera i spelet fem mot fem på isen. Kommer hans hemjobb räcka till? Har han fysiken och orken att spela två-vägs-hockey och inte bara stå och fiska passningar i mittzon? Kommer tränarna hitta en kedjeformation där Conny kommer till sin rätt? Då jag upplever att Conny är lite av en 'humörspelare' som måste ges lite av fria tyglar för att trivas ute på isen, hoppas jag tränarna ger utrymme för detta. Får han inte misslyckas kommer han inte heller att lyckas...

Att Conny kommer bjuda oss alla på en hel del hockeygodis denna vinter är jag övertygad om. Jag är även lika övertygad om att vi emellanåt kommer svära och förbanna samme man när han bjuder våra motståndare på en och annan indianare ute på isen. Men, med konstruktiva och underhållande lirare som Herr Strömberg får man ta det onda med det goda. 

Härmed deklarerar bloggen sitt fulla stöd och hälsar Conny Strömberg varmt välkommen till Gulsvart!

Det svänger fort.....

Jänkare är fint det.... även på en rink!

Det är bara några få dagar sedan som Gulsvart genomförde två matcher i Umeå. Två matcher där laget gjorde det mesta utom att spela ishockey som det var tänkt. Vi fick se att lag helt utan linjer i spelet. Ett frustrerat och irriterat lag där spelarna mest tävlade i att ta sig till utvisningsbåset. Då var tongångarna bland även de mest troende supportrar minst sagt dystra. Det närmast tävlades i att döma ut lagets chanser i årets seriespel. Nu skriver vi tisdag, tre dagar efter detta debacle, och nu har vinden vänt, igen! Nu är Gulsvart åter en aspirant till att kamma hem seriesegern och att enkelt ta sig till vårens kvalseriespel....

----

Bloggen ringde upp Johan Tinnert som arbetar med med Björklövens hemsida och webb-tv. Johan satt med som bisittare under matchen mellan Asplöven och Västerås. Han hade mycket att berätta om sitt Björklöven men även intressanta synpunkter på VIK Västerås HK. Bland annat sa han att "Västerås kommer säkert vara med i toppstriden då det finns så mycket kvalitet i laget, bara de får ordning på sitt lagspel". Han var dessutom, självklart, väldigt nöjd med sitt eget lags spel. Och det med all rätt. Björklöven är en mycket potent nykomling. Johan kommer återkomma på denna blogg med sina tankar och synpunkter när det blir dags för våra möten under seriespelet....

-----

Anledningen till den nyvunna optimismen bland supportrar gällande Gulsvart är naturligtvis de senaste dagarnas nyförvärv som landats. Jerry Williams, Luca Caputi samt Kevin Doel. Och då saknas fortfarande den absolut viktigaste pusselbiten. Själva russinet i kakan. En riktigt bra center till förstakedjan!

- I ett svep fick vi plötsligt in tre ytterst kompetenta spelare som på att remarkabelt sätt förändrar truppens slagstyrka. 

Man kan ju fråga sig var detta ska bära hän? Har vår sportchef drabbats av hybris? Hur många transatlanter ska vi fylla på med? Är detta den rätta vägen? Vad händer nu med harmonin i truppen? Vilka spelare måste nu lämna?

Det är nu som vår tränartrojka Hellenberg och Fagervall sätts på sitt första stora prov denna säsong. Har de fått de signaler, fått se de prestationer, de behöver för att kunna sålla och gallra i spelarmaterialet? Det finns bevisligen ett antal spelare vars framtid i Gulsvart hänger på en skör tråd. Spelare som under försäsongen inte visat tillräckligt mycket för att vara säkra på en plats i en tänkt startuppställning. 

Följande spelare anser jag vara närmast självklara att ingå i vår trupp säsongen 12/13

Målvakter:

Jonas Fransson

Luca Bolthauser

Backar:

J Emmerdahl

A Frisk

A Lindh
T Mitell

C Björklund

P Helmersson

F Winge

M Söderqvist

Under en lång säsong med 52 omgångar behöver vi en bra bredd på backsidan. Med Winge och Slangen som backar har vi bra täckning vid skador. Kan även tänka mig att Tomas Mitell kan behöva lite avlastning under serien(ljumskar). 

Forwards:

K Bergqvist

M Fryklund (c)

M Jonsson

M Kinisjärvi (c)

V Mårtensson

B Leisenring

Kevin Doell (c)

J Williams

K McArdle

T Romano

L Caputi

Ny förstecenter

Det stora, negativa, frågetecknet under försäsongen har varit Kennet "Bacon" Bergqvist. Har varit minst sagt blek. Här finns chansen för tex Weiskog. Om inte Bacon vaknar till får det bli bänken. Gamla meriter räcker inte. 

Extraforwards:

Kevin Weiskog

- Har inte imponerat under försäsong. Sett lite obekväm ut. Dock en fin spelartyp. Stor, tung, spelskicklig.

Oscar Pettersson

- Har sett pigg och rapp ut på isen. Väger lätt i närkampsspelet med har kompenserat detta med sin speed och energi.

Linus Svedblad

- Kanske den piggaste av dessa tre. Otrolig fart på rören. Orädd. Duktig med puck och klubba. 

Här blir det dagsform som får avgöra vilken av dessa unga påläggskalvar som får byta om och följa med som backup!

----

Om denna blogg får önska sig något så är det att fjärdekedjan får följande utseende:

Viktor Mårtensson - Mikael Fryklund - Marcus Jonsson

Med all respekt för "Slangen" som kulturbärare i laget så måste vi försöka få ut mer av varje formation, varje kedja, varje spelare. "Slangen" är i mina ögon bättre som backpartner till Andreas Lindh än som spelförande center med Mårtensson och Jonsson. Slänger Fagervall istället in Mikael Fryklund som center öppnas ett helt nytt scenario för denna kedja. Plötsligt begåvas Viktor och Messy med en center som inte bara täcker upp defensivt utan som även har förmågan att hålla i pucken och skapa offensivt. Det vore mumma för oss alla.

- Kan vi få fram en fjärdeformation som inte bara "jobbar, jobbar, jobbar" utan även bidrar med poäng och mål då ökar våra förutsättningar att vinna matcher radikalt...

Övriga formationer överlåter jag med varm han till Hellenberg och Fagervall att skapa allt efter eget tycke och smak. Bara jag får min kedja: The Black Legend of Doom! 

------

I morgondagens inlägg får ni stifta bekantskap med en supporter från Oskarshamn som tycker till som sitt lag..

Väl mött!

Giancarlo Iuorio - fågel, fisk, eller mitt-i-mellan?

Turbulens i leden, kan man säga. En spelare levererar inte. Genast går drevet. I olika sociala medier spekuleras nu vilt huruvida VIK:s nyförvärv Giancarlo Iuorio kommer att överleva försäsongen utan att deporteras tillbaka till avsändaren. 

Det kan vara läge att fundera lite över förutsättningarna som gäller för denne spelare. Vi talar om en lirare som gått från collegehockey rakt in i den svenska andraligan - på seniornivå. Ett mycket stort steg. Lägg till byte av land, lagkamrater, språk, boende, miljö, samt storlek på is så inser i alla fall jag att det är många parametrar som måste stämma, gärna samtidigt! Förringa ej heller de förväntningar som laget, föreningen, samt supportrar har på Giancarlo. Förväntningar som snabbt kan bli ett tungt ok att bära.

Även om vi alla till mans tycker att ”vad fan, det är väl bara att åka skridskor” så får vi inte glömma bort att under matchtröjan ryms en ung ambitiös kille som troligen känner sig aningen vilsen i sin tillvaro. Han vill säkert, varje dag, övertyga både lagkamrater och oss supportrar om att han är tillräckligt bra för att leva upp till ställda förväntningar.

Nu finns självklart risken att någon har gjort en formidabel felbedömning av Giancarlos förmågor men då ska inte han lastas för detta. Då är det sportchefen, eller agenten, som ska kölhalas eller sättas i skampåle för framtida offentligt hånande. 

Är det däremot så att Giancarlo är en gudabenådad talang, som kan göra oss alla lyckliga med sitt spel, då ska han givetvis ges chansen till detta innan man dunkar en retursedel i pannan på honom. Mig veterligen har det hänt tidigare i klubbens historia att det tagit lite tid innan ett nyförvärv blommat ut. Inget unikt läge, med andra ord.

Ser man rent krasst på Giancarlos prestationer fram till dags datum så har han inte övertygat. Man kan kort och gott säga att han sett väldigt vilsen ut. Det intryck jag fick av honom vid ispremiären kvarstår därmed. I den senaste matchen mot Almtuna försökte han verkligen ”ta för sig” lite mer genom att visa attityd. Det gick så där. Eller det gick inte alls. Det resulterade framför allt i två utvisningar? Den första, en tripping, var rent oturlig medan den andra, en hakning, var rent av klumpig. Nu ska det erkännas att det är inte lätt, ens för en lysande talang, att glänsa när laget som kollektiv uppträder så håglöst som man gjorde stundtals mot Almtuna!

Jag när en förhoppning om att Giancarlo ska få sina chanser av Joakim Fagervall innan man tar ett slutgiltigt beslut. Tänker på Greg Jacina. Ni minns säkert honom. Jag, och många med mig, skakade förtvivlat på huvudet när han gjorde entré i Gulsvart. Sämre hade man inte sett på år och dag. Hade sportchefen blivit både blind och döv? Stapplade omkring på isen som ett vilsekommet får. Missade passningar, missade tacklingar, missade ta mig fan periodpausen! Men vad hände? Jo, efter ett tiotal matcher började han växa ut till något av en dynamo för hela laget. Plötsligt kunde han både passa, skjuta, tackla och göra mål! På kuppen blev han något av publikfavorit. Från ”värdelös” till ”värdefull” på relativt kort tid. Något att tänka på i tider av kortsiktighet och avsaknad av tålamod.

Fight for a place in the team - Giancarlo Iuorio!

Läs mer i VLT

Reflektioner - efter SSK

Linus "illern" Svedlund

Var i ABB arena och såg VIK Västerås HK besegra SSK med 3-0. Trevligt med seger men för mig sekundärt denna kväll. Mitt fokus var på några spelare. Försökte följa deras agerande i varje byte så noggrant som möjligt. Hade även full fokus på samma spelare under uppvärmningen. Ty, sådan är jag, att jag då och då försöker krypa under huden på laget och stirra mig mätt på enskilda spelares prestationer. Och vad fick jag då se?

Jonas Fransson (målvakt)

- Lugnt och stabilt agerande. Påminner väldigt mycket om Lars Johansson i spelsättet. Positionssäker, läser spelet bra. Trygg. Små förflyttningar som gör att han oftast står rätt när skotten kommer. Visade även fina kvaliteter i närspelet då han räddade ensam med motståndare. 

Betyg: 4/5 försäsongsgurkor

Tomas Mitell (back)

- Väldigt stabil i spelet. Knappt ett enda misstag. Bjöd publiken, och medspelarna, på ett par underbara smörpass. Både från egen zon och från blå linjen i anfallszon. Kommer garanterat bidra till vår offensiv på flera plan.

Betyg: 4/5 försäsongsgurkor

Tony Romano (forward)

- Oj, vilken lirare Niklas Johansson har hittat här! Ge den killen lite tid så har vi garanterat en ny Broc Little i truppen igen. Titta gärna på hans skridskoåkning. Speciellt de första tre-fyra-fem skären. Extremt accelerationssnabb. Puckbehandlingen dessutom grandios. Med lite flyt hade han hängt två kassar efter fina individuella prestationer. Så nära, så nära.Trivs uppenbart på stor is. 

Betyg: 5/5 försäsongsgurkor

Kenndal McArdle  (forward)

- Stundtals väldigt pigg och rapp. Visar upp enorm arbetsmoral. Sliter, kämpar, åker. Föll dock ur matchen periodvis. Såg lite trött ut. Men vilket skott och vilka handleder! Det bara smäller. Rena Lucky Luke. När han börjar träffa mål, då jävlar! Duktig skridskoåkare, otroligt bra skott, fin blick för spelet. En Greg Jacina deluxe!

Betyg: 3/5 försäsongsgurkor

Andreas Frisk (back)

- Andreas märktes inte av så mycket på isen. Gissar att just det är hans signum. En säker stabil back som jobbar på i det tysta. Gör saker rätt, hela tiden. Kommer troligen visa mer allt som säsongen fortskrider. Har offensiva kvaliteter som vi kommer få stor nytta av vad det lider.

Betyg: 3/5 försäsongsgurkor

Giancarlo Iuorio (forward)

- Nej, det ser inte bra ut, just nu. Tredjelänken i transatlantkedjan var inte bra i gårdagens match. Såg närmast rädd och ängslig ut då han fick pucken. Hade svårt att åka sig i rätt lägen. Rent allmänt lite vilsen på isen. Det var så illa att han bromsade den kedjans offensiva intentioner några gånger. Här har Jocke Fagervall ett dilemma. Hur ska han hantera Giancarlo Iuorio? Fortsatt förtroende, eller, flytta honom till en annan formation? Fortsättning följer.

Betyg: 1/5 försäsongsgurkor

Bubblare 1:

- Hela formationen med Mårtensson, Söderkvist och Jonsson överraskade mig med piggt och konstruktivt spel matchen igenom. Härlig aggressivitet parat med en hel del finess. Känns som om den formationen är på väg att gå från ren "brunkarkedja" till att få en mer allround funktion. Vilken grej om vi får fram en fjärdeformation som kan skapa offensivt tryck!

Betyg: 4/5 försäsongsgurkor

Bubblare 2:

- Linus Svedlund! I matchprogrammet var han uppsatt som - back! Gissa då om jag blev förvånad över hans framfart offensivt! Det var då en rackare på att pinna på över isen. Som en iller! Hans formation hade inledningsvis rätt jobbigt i egen zon men framåt, där gick det bättre. Mycket trevlig bekantskap en tisdagskväll i augusti. 

Betyg: 4/5 försäsongsgurkor

Matchen då? Tja, första fem till sju minuterna dominerade vi fullständigt. Sedan avtog farten och SSK kom allt mer in i matchen. Andra perioden kändes det som om de Gulsvarta var rätt trötta och man tillät SSK att hålla långa anfall. Tredje piggnade Gulsvart till igen och kunde skapa en hel del fina chanser mot ett allt mer slokörat SSK. Sammantaget en typisk träningsmatch. Någonstans på vägen pillrade Gulsvart in två puckar medan SSK brände allt. 3-0 kom i tom bur. 

Nästa inlägg - inför Almtuna!

Vår "nye" Viktor Mårtensson - Kenndal McArdle

Det kan bli tufft att möta Gulsvart denna säsong....

Som sagt var...

Och igen...

Enligt rykten kommer dessa två herrar sitta bredvid varandra i omklädningsrummet. En tillfällighet? Tror inte det. Är övertygad om att "någon" har tänkt till. "Vi sätter dem tillsammans så kan de komma överens om vem som ska mosa vem", typ! Så tror jag någon bestämt......

Mårtensson kan då ge Kenndal lite tips om vilken spelare i motståndarlaget som kan behöva sig en omgång. Då vi nu har två "busar" i laget så kan de turas om att vara avstängda varannan match. Perfekt! Två förresten! Glömde alldeles bort Andreas Lindh! Kommer blir en härlig säsong detta...

Nya transatlanter...

Denna intervju publicerades nyss i vår lokaltidning VLT!

Håll till godo...

Lite skvaller om Giancarlo Iuori

"Kocken"

I dagens VLT finns ett kortare reportage om en av VIK:s nya transatlanter, Giancarlo Iuorio, som nyligen anlänt till Västerås.

"Mitt första intryck av föreningen är mycket bra, liksom stan som jag ser fram emot att få utforska närmare", säger han. Han påstås sig även vara en trollkarl i köket! Tycks speciellt gilla desserter i alla former, helst bakelser. Säger sig även vara duktig på "att psyka motståndare" och hävdar att "det ska inte petas med pucken".

Det blir spännande att se vad han kan komma att uträtta på isen med ovan nämnda kvaliteter. Vore trevligt om han även är lite "trollkarl" på isen och levererar några fina "mackor" som dessert till alla supportrars förtjusning. 

Vi kan nog räkna med att han är som alla andra transatlanter. Hängiven sin uppdragsgivare. Är det något man måste beundra transatlanter för så är det just deras inställning. De viker väldigt sällan ned sig. Det är lite "all in" som gäller. En härlig inställning som säkerligen kommer smitta av sig på övriga i truppen. Om inte annat kommer Marcus Söderqvist visa det, som vanligt, utan att vara transatlant:)

Självklart finns Giancarlo på #Twitter för den som vill följa:

@eow27 sorry I kept u in the dark there but if u were still wondering or confused I'm in Sweden...10 4 #allclear
— Giancarlo Iuorio (@gdubs89) July 30, 2013

Robert Kimby

Kan det bli så mycket bättre? En tung center från Östra Aros sadlar om, får en nytändning, och blir en viktig bricka i det Gulsvarta lagbygget.

Bloggen hälsar Robert Kimby välkommen och förväntar sig givetvis full valuta för entréslanten kommande säsong...

Tänk vad bittra alla Altmunasupportrar(alla fyra) ska bli när de ser hans poängskörd i Gulsvart!

En Warg - och en Gurka

Den som gapar över mycket...
[BILD: JOHAN LÖFGREN]

Märkliga saker händer hela tiden. Nu har vi fått en Warg till vår flock. En Warg som tydligen är vegetarian. Det passar bra det med tanke på alla oroväckande vargrapporter vi kan ta del av dagligen i vår lokaltidning. Man kan kort och gott säga att valet av Warg verkligen ligger i tiden om man vill skapa ett större medialt intresse för vår förening. Ett spännande nytänkande av medieansvariga inom klubben. Applåd!

För övrigt är detta samme Warg som återfinns i denna artikel: "Backen Stefan Warg käkar gurka – som en uppkäftig passning till Västerås inför fredagens E18-derby"

Bloggen säger varmt välkommen och ser fram emot ett byte av diet. Från Gurka till Kex.

Ny spelare!

Kenneth "Bacon" Bergqvist

Det låter för bra för att vara sant. Är en enormt stor älskare av bacon. Knaprigt och flottigt ska det vara. Gärna tillsammans med blodpudding och lingonsylt. Det är, banne mig, en gastronomisk höjdare som får snålvattnet att rinna och gomseglet att rista. Men nu är det inte mat vi pratar om. Nej, det rör sig om en spelare som letar nytt bo. Hyggliga meriter har han i bagaget. Varit runt och sett världen - typ. Nu vill han tydligen hitta en fast boj i tillvaron, någonstans att slutligen slå ned bopålarna, och sätta punkt för flackandet mellan land och sjö.

Vad ska man då tycka? Tja, först och främst vet jag att en bloggande vän(i en storstad), även han med passion för just bacon, kommer bli grön av avund om vi signar denna spelare. Och det är inte det sämsta. Bara för att de lirar i ES kan de inte räkna med att plocka bacon!

Om denna blogg ska vara uppriktigt, och det kan den vara ibland, så måste jag erkänna att denne Kenneth "Bacon" Bergqvist faller under epitetet "okänd". Men så är det ibland. Det är inte lätt att hålla koll på spelare som flänger runt över världen. Tydligen har han gjort några säsonger i Mora(om det nu är någon värdemätare). Senast har han härjat runt i andraligen i Ryssland. Vad det nu är för merit. Det man vet är att han är i en bra ålder(!) har hyfsad fysik och kan spela med lite pondus. Lite tyngd. Men, och det är det största  problemet(!), han är ingen center! Vore han det vore man fett nöjd.

Därför säger Bloggen "pass" och inväntar en eventuell fortsättning för Kenneth i den gulsvarta dressen. Det kan vara ett klipp, det kan vara en flipp, men det kan även vara en flopp. Nåväl. Låt honom visa upp sig lite innan vi bränner broar och kastar in handukar...