Bajen fick på moppe....

Västerås - Hammarby 3-0

Det var ett tag sedan man senast såg Hammarby i ABB Arena. Ett lag som gjort ett aningen märkligt återtåg från ishockeyns verkliga bakgård. Ett lag som faktiskt upplöstes och försvann på grund av ekonomiska brister. Säsongen 2008/09 startade ett gäng entusiaster Bajen Fans Ishockeyförening och fick då spela i division fyra! Samma säsong lyckades man kravla sig upp till division tre. Då det finns en jäkla massa småklubbar i Stockholm blev det inte helt enkelt att ta nästa steg. Först säsongen 2011/12 klättrade man upp till division två. 17 mars 2013 kvalificerade sig laget för Division 1, det som numera heter Hockeyettan. Från och med 30 maj 2013 är hockeyn åter med i alliansföreningen Hammarby IF (källa)

Själv följde jag med viss förtjusning Bajen Fans återtåg. Via deras olika forum tog jag del av många härliga, dråpliga, roliga händelser som laget utsattes för. Inte minst deras fantastiska fans bidrog till munter läsning. 

Dagens match kan summeras som en bra avslutning på ett intensivt matchande. Vi städade av Hammarby utan att på något sätt glänsa eller briljera. En förstaperiod som var lite oorganiserad och böljande, en andra där vi tog över närmast totalt, samt en tredje som spelades av med lagom intensitet. 

Med lite mer skärpa, fokus, jävlars anamma, kunde vi dödat matchen under den andra perioden. Nu stannade det vid 1-0 efter att Alexander Lindelöf höll sig framme och skruvade(!) in pucken efter lite kalabalik i Bajens zon. 2-0 i den tredje perioden kom efter en delikat framspelning av Hampus Wallin till en framstormande Joel Werner. Målet fram till 3-0 kom i powerplay efter en lång spelsekvens där "skotten haglade" mot Bajens mål. Till slut kunde Johan Skiöld slå en "Conny Strömberg-passning" till Kevin Weiskog som grundlurade Bajens målvakt. Så ska det se ut!

Hammarby skrämde inte mig speciellt mycket i dagens match. De hade oerhört svårt att skapa något framåt i spelet fem mot fem. De gånger de hotade var i powerplay. Men inte ens då kändes det riktigt farligt. Vi kändes som en storlek större i det mesta på isen. Trots att jag upplevde att spelarna inte gick riktigt fullt i alla spelmoment. 

En spelare som alltid tycks gå 100% är dock Marcus Bergman. Återigen visar han prov på riktigt bra skridskoåkning, tyngd, framfusighet när han är på isen. Även Niclas Lehmann fortsätter att övertyga mig. En Lihagen-typ fast med spelsinne! Törs man beskriva det så utan att förringa Lihagens förtjänster. Lehmann är helt enkelt snäppet bättre än jag förväntat mig.

Däremot tycker jag någon ska dra Alexander Lindelöf i örat, omgående. Tala om för honom att inte ställa till det för sig. Inte göra det enkla så svårt! Detta gäller framför allt i egen zon. Som jag skrivit tidigare har han en väldig briljans i det offensiva spelet. 

En annan back som "drällde" lite just i dagens match var Jimmie Jansson. Den drummeln. Jag gillar verkligen Jimmies spelstil. Inget snack om det. Men, idag hade han lite för många dåliga pass från egen zon som kunde straffat sig mot bättre motstånd. Dock är jag lika storsint som vanligt och förlåter honom dagens brister. Med några fler matcher kommer Jimmie bli precis så nyttig och stabil som vi alla förväntar oss av honom.

Självklart måste jag nämna den där Pontus Holmberg igen. Vilken lirare! Honom kommer vi få stor nytta av denna säsong bara han orkar med seniorhockeyn. Trots allt är han ännu bara "barnet" i dessa sammanhang.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram Adam Lidström. Tycker att han nu bevisat att han förtjänar en plats i truppen. Tar små steg framåt vid varje framträdande. Blir helt enkelt lite bättre för var match han spelar. Kul!

Summa summarum en anständig insats av Gulsvart under onsdagskvällen...

Ha det gott!

Vad hände mot KIK?

Roger Olsson sänker Fredrik Hetta

Kristianstad - Västerås 2-0

Jaha, då skulle vi få mäta våra krafter med ett lag som anses som aspirant till att hota om en plats i HockeyAllsvenskan kommande säsong. Kristianstad. Ett helt annat motstånd från Ettan än vi ställts mot tidigare denna försäsong. 

Med tanke på att vi trots allt stått upp bra mot både Almtuna och Vita Hästen var mina förhoppningar rätt högt ställda. Inte kunde vi väl vika ned oss mot detta gäng? Förväntade mig att vi fortsatt skulle forsa fram med vår kreativa offensiv och därmed sätta Kristianstads duktiga målvakt, Joel Gistedt, på prov. 

Om det berodde på kamerans placering, det dåliga ljuset i hallen, eller kommentatorernas dialekt låter jag vara oskrivet, men, jag tyckte Gulsvart såg lite loja och sega ut under den första perioden. Kanske blev jag lurad av ovan nämnda omständigheter? Oavsett orsak, eller min oförmåga att se verkligheten, så vill jag hävda att all den fart vi tidigare visat upp, från backar, till avslut i offensiv zon var som bortblåst! Borta med vinden, i den mån det fanns någon vind i hallen...

Kanske var sanningen den att Kristianstad elegant eliminerade våra intentioner att spela kreativ anfallshockey? Jag vete fan, helt enkelt!

Till skillnad mot tidigare motstånd från Ettan såg gårdagens motståndare mer organiserade ut i sitt spel. Både defensivt och offensivt. Det glimrade inte om KIK men det var stabila överallt på isen. Vi hittade inte hålen i deras rustning denna gång. Vi fastnade redan när vi försöka bygga spelet från egen zon. De förstapass som i tidigare matcher burit oss fram till en kreativ offensiv lyste med sin frånvaro. Istället fick vi ägna oss åt att skicka luftpastejer ur egen zon. Fullständigt värdelöst, i min bok.

Men återigen. Kanske var det Kristianstads skicklighet i sin forechecking, sitt styrspel, som tog udden av oss så fullständigt långa perioder i matchen. Vi såg helt enkelt rätt usla ut långa stunder. Tycker jag!

Visst skapade vi en handfull målchanser, visst kunde vi hängt en balja eller två, men mitt bestående intryck blev tyvärr att såg uddlösa ut. Det var som om det sista skäret inte togs i alla situationer. Den riktiga hettan, det viktiga adrenalinpåslaget, var inte på plats.

Å andra sidan kanske det inte är så konstigt. Detta var en femte matchen på åtta dagar! Laget har fortfarande inte satt ihop special teams. Varken defensivt eller offensivt. Man fortsätter att rulla runt på formationer matchen igenom. Naturligtvis en bra tanke då alla spelare får chans till mycket istid i alla försäsongsmatcher. Istid är den tid spelarna uppskattar mest, inbillar jag mig..

1-0

Målen då? Tja, det första som ramlade in bakom Dahlbom kan sorteras under begreppet sinkadus. Ett löst skott från blå som seglade förbi alla och träffade Dahlbom. En retur. Plötsligt stod KIK-spelare sopren och kunde lyfta in pucken. Huruvida någon ska lastas för detta låter jag var oskrivet. Det såg väldigt "billigt" ut. Men det gör å andra sidan alla mål från motståndare!

2-0

Någon form av spelvändning i mittzon, framforsande KIK-spelare mot ensam back, skott i skäret, och pucken in högt i bortre krysset. Ett elegant avslut, helt enkelt. Självklart borde Dahlbom tagit det skottet enligt somliga. Själv säger jag "pass". Bra avslut från motståndare tillhör tyvärr spelet.

Den stora snackisen efter matchen blev självklart den tackling som Fredrik Hetta utsattes för. En form av openice-tackling när han var på väg ur egen zon. På sociala medier idag går diskussionens vågor höga angående hur allvarlig denna händelse var. Somliga pekar på livstidsavstängning medan andra tycker den var onödig men inte alls så farlig. Oavsett detta är ärendet inskickat till disciplinnämnden och vi får se vad utfallet blir. 

Själv anser jag att tacklingen var fullständigt onödig. Trots allt en försäsongsmatch, träningsmatch, och inte en kamp om livsviktiga poäng. För övrigt finns det ingen anledning, någonsin, att dela ut denna typ av tackling mot spelare som är "icke puckförande". Utan att lägga ut texten för mycket anser jag att tacklingar som riskerar att göra motståndare till invalider inte får förekomma på en hockeyrink!

Här är Roger Olssons egna ord om den tackling som han delade ut!



Här lite kommentarer från #Twitter

Det är farten som gör det.....

Fart är grejen...

Västerås - Vita Hästen 1-3

Det har nu gått några dagar sedan matchen mot Vita Hästen i ABB Arena Nord. Det bestående intrycket från matchen hänger dock kvar. Fart, fart, fart! Kanske var det en illusion men jag upplevde att det var betydligt mer fart i benen på alla spelare än tidigare försäsong. Och inte bara i benen. Även i armar, klubba, puck och tanke. Fart, fart, fart. 

Bara under första perioden räknade jag till fler lyckade offensiva räder där passningar satt på blad än vad jag såg under en hel match förra säsongen! Visst, mitt minne kan svika men det var så jag upplevde det.

En annan sak som slog mig var avsaknaden(!) av "sarg ut". Tror laget bara använde detta vid ett fåtal tillfällen under matchen. Visst, ibland fastnade vi i egen zon pga detta, men, det var roligt att se hur både backar och forwards ständigt letade konstruktiva lösningar, där man hade puckkontroll, istället för att bara hiva iväg pucken. Kreativiteten hos både backar och forwards är mångfalt större än tidigare säsong. Kul att se!

Vita Hästen såg inte så rappa ut som jag förväntat mig. De kändes dock lite större och tyngre över lag, som kollektiv. Det var endast i powerplay som Hästen visade prov på klasskillnad då de satte oss under rejält tryck(vet inte om de körde med någon powerplay-uppställning). 

I spelet fem mot fem matchade vi Hästen överraskande bra. Det var endast under en sekvens i början andra perioden där de lyckades nagla fast oss ordentligt i egen zon. Vi fick till och med ta en timeout för att överleva. Då fick jag intrycket av att Hästen bestämt sig för att öka tempot och döda matchen. Visa sin klass. De gick dock bet uppgiften då de inte fick utdelning i form av mål. Istället kunde våra raska pojkar sakta men säkert börja hota offensivt igen. Med lite flax kunde vi tagit ledningen strax efter Hästens dominans men pucken hoppade tydligen över bladet för Oscar Pettersson(?) som hade närmast öppet mål.

Återigen måste jag lyfta det faktum att det var länge sedan jag såg så många offensiva sekvenser där spelarna hittade varandra med snabba passningar. Från back till forward, från forward till forward. Två, tre, fyra(!) passningar i rad som satt på blad. Vilket flyt det blir i offensiven när något så fundamentalt fungerar. Det spelar ingen roll hur fort en spelare åker om denne inte får passning på bladet. Det är inte skridskoåkningen som skapar tempo. Det är passningskvalitén. 

Det som många redan påtalat är att det i årets trupp finns fler spelare som känns bekväma med puck och klubba. Både bland backar och forwards. Det finns nu ett gäng spelare som vill vara kreativa. Både defensivt och offensivt. Rädslan att göra fel, begå misstag, som genomsyrade vårt spel nästan hela förra säsongen har förbytts i viljan att utmana, skapa, våga, vara kreativ. 

Säkerligen kommer vi bli straffade då och då för denna vilja att vara kreativ i de flesta lägen men det köper jag. Alla dagar i veckan. Redan i våra två första matcher har det skapats massor av fina målchanser tack vare kreativiteten. Nu fattas bara att hänga dit puckarna. Då jävlars..

Jag vet inte riktigt hur jag skall summera mina intryck från då till nu. Varför såg spelarna så sega och handlingsförlamade ut då men så sprudlande och kreativa nu? Någon som vet? Förstår? Jag har mina tankar och funderingar men inte blir jag så klokare för det.

Såg någon skrivit på Gurkburken att förra årets trupp skulle vinna med minst fem mål mot dagens upplaga av Gulsvart. Visst, det är möjligt, men jag ställer mig tveksam. Jag tror förra årets upplaga av Gulsvart fått det jobbigt med den speed, fart, som dagens upplaga visar. Men, som sagt, svårt att sia om. 

Kan det vara så enkelt att det är tränarens filosofi som slår igenom så tydligt? Både Paananen och Olsson pratar/de om att bygga en fungerande defensiv. Av det kommer så småningom en bra offensiv. 

Problemet med Olssons lagbygge var att vi inte såg så mycket av varken det ena eller det andra. Och ytterst sällan i samma match! Årets upplaga har redan visat upp en i jämförelse sprudlande offensiv men samtidigt lyckats hyggligt defensivt! Förklara det, du som kan och förstår! Är det så enkelt att Christer Olsson saknade de kreativa spelare som nu Thomas Paananen disponerar? 

Naturligtvis finns det saker som måste styras upp, rättas till, och ordnas  innan seriepremiären hemma mot Mariestad. Stundtals såg det lite väl valpigt ut. Vi saknade mot Hästen lite tyngd på backsidan. Kanske även hos forwards. Vi hade emellanåt oerhört svårt att få stopp på spelet i egen zon. Fick inte fast våra motståndare vid sarg. De kunde alldeles för enkelt manövrera sig vidare. Vi släppte även till oerhört många avslut mot egen målvakt. Ett tecken på att forwards inte han upp i skottlinjen? Där var förra årets upplaga av Gulsvart betydligt skickligare. 

För övrigt kanske man nu kan kalla Marcus Dahlbom för "Svampen". Det var rackarns vad få returer han släppte trots mångfalden av skott han fick emot sig. Mycket bra. Tycker han överlag agerade med en härlig pondus matchen igenom. Höll sig lugn, placerade sig rätt, fick skotten på sig. Inga snedseglingar, helt enkelt! 

Återigen hoppar jag över spelarkritiken i övrigt. 

Skön inställning av Gulsvart...

Salavat Julajev-VIK Hockey 6-3 (2-0, 2-1, 2-2)

Idag ställdes man mot ett riktigt spelskickligt lag. Salavat från KHL. Jäklar i min låda vad det gick undan ute på isen. Minsta misstag bestraffades med tryck mot egna målet. Marcus Dahlbom fick slita. Puckar kom från alla håll. Högt och lågt. Löst och hårt. Det fanns stunder i matchen där spelarna verkligen fick ta ut sig maximalt i varje moment för att överhuvudtaget hänga med. Vid puckvinst var tiden minimal för hantering. Minsta dräll så var ryssarna framme och snodde trissan. Ibland hann vi helt enkelt inte med. Inte alls oväntat. Det som var mer oväntat var hur många i spelare i laget faktiskt agerade. De fegade inte ur. De försökte, efter bästa förmåga, svara upp mot övermakten. 

Istället för att leta enkla sarg-ut-lösningar ur egen zon försökte man hela tiden hitta spelvägar. Ibland straffades man men allt som oftast lyckades man hitta spelvägar ur egen zon och in i anfallszon. Förvånansvärt ofta kunde man även hålla spelet uppe i anfallszon. Komma till avslut. Skapa chanser. 

Jämför jag lagets insats med senast borta mot BIK Karlskoga fanns många saker som var bättre. Lite märkligt med tanke på motståndet. Idag såg jag inte backar som gick bort sig. Vi bjöd på oerhört lite eget fummel och misstag. Ryssarna fick minsann ta i ordentligt själva för att skapa sina lägen. Och visst skapade ryssarna lägen. I parti och minut. Men denna gång stod vi upp,boxade ut, tog hand om returer, och gav Dahlbom i kassen mycket fint understöd.

Redan mot BIK Karlskoga anades en viss tyngd och frejdighet i vår offensiv. Idag fortsatte det. Det fanns flera spelare som verkligen matchade Salavat i intensitet, fart, och vilja. Ta Niklas Lihagen som exempel. Idag hade han kul på isen. Vågade verkligen utmana med fart, kraft och tyngd. Tog sig fram som bara han kan när den västen är på. Tillsammans med Linus Svedlund skapades flera fina framstötar som kunde resulterat i mål. Det är lite Fyrtornet och Släpvagnen över det ekipaget.

Unge Jesper Andersson fortsätter övertyga. Senast mot BIK Karlskoga hängde han en snygg kasse. Idag visade han prov på stort mod när han trampade iväg genom mittzon och rundade ryska backar. Den gossen är inte blyg. Här finns potential som jag tidigare förbisett.

Återvändande Mikael Fryklund gjorde många saker bra idag. Bra driv i åkningen, vågade hålla i pucken, vann många tekningar. Såg helt enkelt pigg och rapp ut.

Inför den sista perioden, vid ställningen 4-1 till Salavat, fruktade jag att orken skulle tryta för de våra. Att Dahlbom skulle få vittja nätet ett otal gånger. Så blev inte fallet. Istället kom laget ut och satte riktigt bra fart. Satte högre press. Åkte ännu mer skridskor. Jagade livet ur sig själva. Belöningen kom i form av två reduceringsmål. Det ena i powerplay av Mikael Fryklund. Det andra i snygg spelvändning där framstormande backen(!) Albin Lindgren kunde hänga in trissan. 

Faktum är att vi efter våra reduceringar gick hårt för att nå eventuell kvittering och en och annan halvchans skapades. Mitt i våra ambitioner att gå ifatt målmässigt drog vi på oss två utvisningar som gav Savalat chansen till spel fem mot tre. När det återstod endast fyra sekunder i detta numerära underläge lyckades de peta in en puck fram till 5-3. 

Ett mått på den härliga inställningen till matchen var att Christer Olsson tog ut målvakten med halvannan minut kvar att spela. Här gällde inte att förlora med hedervärda siffror. Man ville istället göra ett försök att gå ifatt. Med sex man på isen lyckades laget skrapa fram några halvchanser men istället för reducering kunde Salavat kasta in 6-3 med endast sekunder kvar på matchuret.

Marcus Dahlbom må ha haft det lite svårt att få tag i, suga in,  alla puckar denna kväll men inget mål kan lastas på hans konto. I min bok gjorde Dahlbom en alldeles utmärkt match.

Nyförvärvet Markus Person är bra. Bättre än jag förväntat mig. Slut på meddelandet.

Träningsmatch är träningsmatch. Så sant, så sant. Resultat av underordnad betydelse(!). Det som jag letar efter under försäsong är inställning. Hur spelarna försöker lösa sina uppgifter på isen. Med rätt inställning kommer man långt. I dagens match var det väldigt många spelare som visade just det. Inställning. En vilja att vara med och påverka. Att agera. Det är något att bygga vidare på. En bra grund.

För en handfull spelare måste det redovisas bättre insatser kommande träningsmatcher. Något de själva är ytterst medvetna om. En sådan är Lucas Zetterberg. Ung, lovande, med massor av talang. I de två matcher som spelats har han inte alls kommit till. Det kommer ny match på lördag. Leksand i Mariestad. Kanske är det då Lucas växlar upp, börjar göra avtryck, sätter sig själv på kartan.

Första perioden:
1-0 Dmitri Boradyev (Linus Omark), 2-0 Linus Omark
Andra perioden: 
2-1 Markus Persson (Eric Berkerud), 3-1 Sergej Soin, 4-1 Michael Borokav.
Tredje perioden: 
4-2 Mikael Frycklund (Jimmie Jansson) pp1, 4-3 Albin Lindgren (Markus Persson), 5-3 Sergej Soin pp2, 6-3 mål i tom kasse.
Skott totalt: 58-37.

Tack för mig. 

Smisk, som vanligt, i Karlskoga...

BIK Karlskoga - Västerås 6-3

Kul att årets hockeysäsong nu dragit igång. Kepsen och jag drog till Karlskoga för att ta del av försäsongens första skär. Som vanligt hade vi inga som helst förväntningar på laget. Givetvis finns alltid en önskan att laget ska gå fram som värsta ångvälten, mosa, krossa, och förgöra varje motståndare i varje match. Platta till, helt enkelt. På rak arm kan jag inte komma ihåg att vårt lag någonsin uppträtt på ett sådant ståndaktigt sätt under en försäsong, men i alla fall. Man kan väl få önska?

Inför matchen var vi ytterst medvetna om att våra unga nya backar skulle få det hett om öronen. Det var upp till bevis, genast, utan krusiduller. Av gammal hävd är BIK Karlskoga ett lag som kan blanda briljans i sitt spel med arrogans i sitt uppträdande. Inte sällan avslutas alla anfall för BIK Karlskoga med att Wessner sätter en handske i ansiktet på alla motståndare. Det är lite av hans signum. Han menar säker inget illa. Ibland kan arrogansen övergå i mer handgripliga yttringar. Då ska det bökas, stökas, och knökas i var och varannan minut. Med andra ord en perfekt miljö för våra nya unga backar att tuktas uti. Klarar man av Wessner och & klarar man allt. 

Nu blev det en väldigt snäll match. Nästan inget bus och stök alls. En liten missräkning på sitt sätt. Det var överhuvud taget en match med väldigt lite kroppskontakt. Spelaren gav varandra fritt spelrum att ta sig fram både här och där. Bäst på detta spelsätt var vi. Vi var väldigt artiga. Bjöd våra motståndare både tid och utrymme att spela pucken. Som gäster ska man visa hänsyn mot sina värdar. 

Som ni förstår av inledningen på detta inlägg lägger jag inte stor vikt vid resultatet eller enskilda spelares prestationer. Vårt lag är i en fas där man ännu inte bestämt vem ska ska göra vad. Vem som ska spela med vem, hur man ska spela, när man ska spela. Syftet med försäsongsmatcher är i första hand att söka svar på nämnda frågeställningar. Några svar fick säker vårt tränarpar och sportchef redan under gårdagens match. Frågan är om svaren är relevanta när vi summerar försäsongen? Mycket hinner hända i spelares utveckling på den månad som återstår till seriepremiär. 

För den som är lite mer insatt och tycker det är lajbans med taktik så finns det detaljer att fundera över. Under en räcka av säsonger har vårt lag arbetat mycket med överbelastning i egen zon. Det kan knappast undgått någon. Ett koncept som när det fungerar är alldeles utmärkt. I och med Andreas Appelgrens inträde som tränare under slutfasen av förra säsongen skedde något av ett systemskifte. Laget gick från att arbeta konsekvent med överbelastning till att mer spela ett uppställt zon-spel i egen zon. Man backade helt enkelt hem och ställde upp lite mer. Lät motståndare husera lite som de ville längs sarger. Det såg väldigt passivt ut. Oavsett system man spelar handlar det alltid om enskilda spelares prestation. Förståelse för när man ska agera. Har inte spelarna förståelse för hur taktiken, spelmodellen, ska genomföras faller det mesta platt till marken. 

Vad jag förstått av de träningar jag sett vill nuvarande tränare Christer Olsson implementera ett lite annorlunda spel för våra backar. Det har varit väldigt mycket fokus på man-man-spel för backar under träning. Att jobba aktivt mot motståndare och söka blad mot blad. Förhindra passningar eller avslut. Under gårdagens match såg vi flera exempel på detta. Med varierande resultat. Stundtals såg det inte speciellt bra ut. Precis som det ofta gör under träningsmatcher. 

Det vi inte alltid ser från läktarhåll är vad övriga spelare gör på isen. Vi ser ofta den ensamme backens/spelarens agerande men inte vad hans lagkompisar håller på med. Det är inte bra. Gör vi inte det så ser vi inte helheten. Då missar vi förståelsen för att saker ibland går åt skogen. Så mycket har jag begripit att alla spelare på isen har ett gemensamt ansvar oavsett var de befinner sig. Det kallas att ge varandra understöd. Var det något laget misslyckades med under gårdagens match var det just detta. Understöd. Någon som hört talas om begreppet "press med understöd"? Vanligt förekommande i fotboll. Samma formell gäller i ishockey. Man kan inte som back/forward sätta press utan understöd. Då är man rökt. Mer understöd, det vore fint. Gärna till nästa match...

Att redan nu ge sig in på att bedöma och fördöma spelares insatser är närmast fånigt. Nej, det är fånigt. Rent av urbota dumt. Själv tar jag fram yxan den 10 oktober. Känns som ett bra datum. Då ska huvuden rulla, sanna mina ord...

Ses i Hedemora!

Seger mot Leksand...

Västerås - Leksand 2-0
Skönt att få avsluta försäsongen med en seger. Inte tu tal om det. Nu får spelarna med tränaren Martin Filander i spetsen lite lugn och ro inför premiären borta mot Björklöven. En seger är en seger oavsett hur den bärgas och segerkänslan bärs med av spelare.

På twitter nu efter matchen är det säkert en del som tycker jag är tarvlig som söker fel och brister i ett vinnande lag. Må så vara. Men även i medgång måste man vara ödmjuk och inse att det finns saker att förbättra. Som exempel hade vi stundtals ovanligt svårt att städa undan pucken ur egen zon idag. Vi tappade puckar och gav därmed Leksand chans att vända spelet i vår egen zon. Lyckligtvis lyckades vi hela tiden reda ut den oreda vi själva bidrog till men emellanåt såg det "virrigt" ut. Något man helst inte vill se i sista träningsmatchen innan allvaret börjar.

- Å andra sidan kan man hylla vår defensiv då vi inte släppte in något mål!

En annan sak som "störde" mig i denna match var vår fortsatta oförmåga att göra mål! Idag var det närmast hårresande vilken lägen vi brände. Med "normal" utdelning hade vi dödat matchen långt tidigare än vad som nu skedde. Som vanligt när vi inte lyckas göra mål så måste vi förlita oss på en välfungerande defensiv och ett lysande målvaktsspel. Lite så blev det i denna match. Vi lyckades stå upp mot Leksands offensiv och bjöd inte på allt för många lägen. Dessutom spelade Jonas Fransson precis så stabilt som man kan önska.

- Å andra sidan kan man givetvis vända på steken och hylla vår offensiv som skapade alla de hårresande missarna!

Som vanligt(!) tycker jag inte det finns någon större anledning att gå in på spelarkritik i en träningsmatch men några spelare skulle jag vilja lyfta fram, ändå:

 Robert Lantosi 

- Jag har tidigare varit aningen kritisk till denne unge man och mest sett honom som en snabb men uddlös spelare. Idag var han riktigt bra! Gick rakare mot mål och visade en härlig vilja att ta sig in i smeten. Dock fortfarande oroväckande att han bränner alla lägen! Kan bli en oerhört nyttig "omställningsspelare" i täta matcher. Tungan på vågen, typ...

Jonas Fransson

- Har tidigare ställt frågan om "Frallan" skulle kunna komma tillbaka till den form han visat när han varit som bäst. Banne mig om det inte ser ut som om han är på väg att göra detta. Han har varit närmast fenomenal under försäsongen. Härligt!

Vad kan man då säga om det Leksand som gästa oss idag. Några få spelare stack ut anser jag. En var bekantingen Broc Montpetit. En annan backen Viktor Amnér. I allt övrigt såg Leksand väldigt blekt ut. Förr om åren har jag alltid fascinerats över Leksands fart och fläkt kombinerat med effektivt passningsspel och vassa avslut. Idag såg jag inte mycket av detta. Idag var det vi som stod för det bästa passningsspelet i offensiv zon. Idag var det vi som hittade passningsvägar fram till giftiga avslut. Kändes, ovant! Framför allt var det vårt förstakedja som lyckades med detta.

Nu kan man naturligtvis inte avfärda Leksand efter denna match. De kommer, precis som vi, växa med uppgiften framöver. Dock tror jag inte Leksand är starka nog för att vara med i den absoluta toppen. Till det känns laget i dagsläget allt för svagt. Som vanligt får jag gardera med 1-X-2 då "allt kan hända" och "pucken är rund". 

--------------------

Nåväl. Försäsongen är till ända och man vet egentligen ingenting. Detta förhindrar inte spekulationer. I alla fall inte från min sida. Jag tror vi kommer överraska många, och även till viss del oss själva, genom att vinna fyra raka segrar när serien väl startar. Anledningen till denna min tes är att alla lag är lika sökande under de första omgångarna av seriespelet och därmed sårbara. Inget lag vet egentligen vad de förmår, hur bra de är, när allvaret väl startar. Jag anser att vi i vårt lag har tillräckligt många spelare med rutin som kan utnyttja detta läge till vår egen fördel.  

Björklöven, som exempel, är topptippade till denna säsong. Bara det lägger last till börda. De begår premiär på hemmaplan inför en skränande och förväntansfull publik som förväntar sig seger. Det öppnar upp för oss. 

I vår egen hemmapremiär ställs vi mot Vita Hästen. Samma lag som vi mötte i första hemmamatchen förra säsongen. Då spelade vi stundtals skjortan av Hästen men förmådde inte göra mål. Det kommer inte upprepas denna gång. Nu är vi förvarnade. Vi vet vad som väntar. Med andra ord kommer andra segern.

I tredje matchen möter vi bottentippade Timrå på bortaplan. Med två segrar i ryggen åker vi upp och gör processen kort med ångermanlänningarna.

I fjärde matchen bär det av till Gränby och möte med ett annat tippat bottenlag - Almtuna. Fjärde segern som i en liten ask.

Hm, det ser inte så dumt ut!

Nu fattas bara att vår sportchef värvar en rejäl center!

En bra och två sämre....

Mike Helber 

Västerås - LHC 1-2
Träningsmatch i ABB Arena och SHL-laget LHC stod för motståndet. Säger man LHC tänker jag på Mike Helber. Tänker man på Mike Helber blir man mest på dåligt humör. Mike Helber har på något sätt personifierat allt det negativa som styrande i SHL stått för.  Mike Helber har säkert varit bra för LHC men för mig har han alltid varit som ett skavsår på pungen under en cykeltur.

Nog om detta. LHC var bra. Speciellt i andra perioden. Då var det klasskillnad i allt. Då var det SHL mot HA på ett mycket påtagligt sätt. Under långa stunder i andra perioden såg Gulsvart ut som ett pojklag i sitt agerande. Stundom lite pinsamt stor skillnad. 

Min gode vän och ständige följeslagare "Kepsen" var som vanligt betydligt mer sansad och objektiv i sin bedömning av de Gulsvartas insats även när vi såg som mest bortkomna ut. Han menade på att LHC:s skicklighet till stor del berodde på att de redan var i matchform. 

- Såg i VLT att Johan Thalberg hyllade Mylläris insats. Jag är mer skeptisk. Håller med om att Mylläri tagit steg i rätt riktning men vill se mer innan jag stämmer in i hyllandet.

Till denna match fick jag äntligen möjligheten att se Christopher Fish i aktion. Som väntat kom han ut på isen med fart och fläkt och agerade ungefär som jag förväntat mig. Just så där "grythundsaktigt" som jag hoppats. Tror det var redan i andra bytet som Fish smällde på vid sargen så det stod härliga till. Men sedan tog det lite slut. Inte bara för honom utan för hela den kedjan. Mycket beroende på det kompetenta motståndet för dagen. Är dock övertygad om att kedjan med Fish, Gråhns, Berg kommer fira triumfer framöver. 

- Cody Murphy har lång väg kvar för att övertyga mig om sin förträfflighet. 

Den enda kedja som just nu visar viss spets och kompetens är den med Lihagen, Myttynen och Williams. Skönt som fasen att Williams fick hänga en kasse. Myttynen är en spelare som jag personligen tror väldigt mycket på. En känsla bara. Nu fattas bara att alla i denna formation vågar gå på avslut. Finns en tendens till att bra lägen slarvas bort genom en "extra" passning. Skjut, för i helvetet!

- Experimentet med Eddie Davidsson som center kan skrotas nu, anser jag. Funkar inte alls. 

Lite imponerande trots allt att vi gjorde matchen rätt jämn över tre perioder. Detta trots att vi går runt på tre(3) ordinarie backar samt i övrigt kör med juniorer/inlånade spelare från Arboga eller Åkers. Det är faktiskt starkt!

- Jonas Fransson ser bra ut!

Lite oroande att vi just nu bara har två kedjeformationer "klara". I övrigt kommer det bli ett väldigt letande och sökande innan bitar faller på plats. Vi har en första och en fjärdekedja. I övrigt ingenting. I alla fall ingenting som tycks fungera just nu.

Att vi skickade iväg Matt Leitner som värvades som spets är en sak. Att vi "sitter nöjda" med detta just nu känns mindre bra. Skulle inte Leitner vara en playmaker i powerplay? Jag bara undrar! Vem i truppen är manad att ta på sig den rollen nu? Vem vågar? 

Är för övrigt djupt imponerad av alla Gulsvarta supportrar som ständigt hittar glädjekällor att lyfta och dryfta. Lite som att vara lycklig över att bilen startar trots att hjulen är stulna. Det låter bra men man kommer ingenstans, typ! Just nu tycker jag Gulsvart ser ut som en maskin med motor men inga hjul. Nåja, kan sträcka mig till att vi har tre hjul men saknar det fjärde som skapar balans...

Nog om detta...

Torsk mot Hästen...

Hästen stängde ytorna

Det blev lite som jag förutspådde. En helt annan matchbild än senast mot Djurgården. Nu fick vi möta ett lag med en spelstil som troligtvis en majoritet av lagen vi möter i Hockeyallsvenskan kommer att praktisera. Fokus på att inte gå bort sig någonstans på isen, backa hem centralt, och låta motståndaren åka omkring längs sargerna. Idag hade vi inte energin, eller förmågan, att dyrka upp Hästens defensiv. Möjligheter fanns att göra fler mål än ett under ordinarie tid men krutet var inte tillräcklig torrt. 

Spelmässigt vill jag nog ge laget godkänt. Från den andra perioden växte vi in allt mer i matchen och började trycka tillbaka Hästen i deras egen zon allt oftare. Men, som vanligt(!), var vi nästan olovligt uddlösa i avsluten. Fler än ett avslut i bra läge hamnade i plexit bakom mål. Så kan vi naturligtvis inte hade det när serien börjar. 

Det märkliga i mina ögon är att de spelare som just nu visar mest kompetens, och spets, är de spelare som mer är tänkta som komplementspelare. Med andra ord är det bredden i laget som levererar, inte den tänkta spetsen. Ett undantag är Niklas Lihagen som var tänkt som lite av en poänggörare. Detta har han infriat genom två mål på tre matcher. Mer än godkänt. Däremot tycks en så kompetent spelare som Jeremy Williams fullständigt iskall när han får sina lägen. Idag accentuerades detta av att han missade sin straff vid straffläggningen. Inte bra alls. Bra då för Jeremy att han fick leverera en underbart öppnande passning till Lihagens mål. Alltid något...

Unge Backen Douglas Alenbring är ett typiskt exempel på spelare som kliver fram och levererar där man inte förväntade sig. Visst är han ännu lite kantig i sitt spel men inställningen är det banne mig inget fel på. Där tas inga fångar, minsann! Smäller på som om han vore släkt med Viktor Mårtensson! Är dessutom förvånansvärd bekväm i hantering av både puck och klubba. Ett exempel på att egna juniorer kan göra minst lika stor nytta som halvbra, och väldigt dyra, importer!

Men, det är lite bekymmersamt att vi tycks fortsätta i samma fotspår som vi avslutade förra säsongen. Vi gör alldeles förskräckligt lite mål! Vi har mäktat med fyra mål framåt på tre matcher. Inte mycket att hänga i julgranen. Ja, ja, säger en del då och menar att det är ju bara träningsmatcher! Vadå bara träningsmatcher, kontrar jag! Är det fel att träna på att göra mål, typ? För poängspelare, målgörare, är det oerhört viktigt att så snabbt som möjligt få göra mål och poäng. Det är detta som driver, föder och göder, dessa spelare. Det är deras näring och livselixir. Gör de inte mål, eller poäng, kommer de sina i produktionen som en gammal fjällko. 

Om inte tänkta målgörare gör mål börjar de grubbla, få mentala blockeringar, gå ned i vikt, tappa både hår och fotfäste. Det är varken nyttigt eller hållbart. I värsta fall tar det sig uttryck i att de inte längre vågar gå på avslut, eller, hela tiden letar efter ett bättre läge. Nej, en målskytt ska vara lagom korkad, inte tänka för mycket, bara ta emot trissan och så snabbt som möjligt avlossa stora kanonen mot målet. Inget tjafs. Tänkande hockeyspelare gör ingen tränare glad. Sanna mina ord. Hellre lagom dum i huvudet och effektiv än intellektuell och genuin målsumpare.

Kul att Stefan Gråhns visar fortsatt gott gry. Gnabbades med sina motståndare som vanligt. Slet som en galärslav som vanligt. Tacklade en motståndare i ryggen, som vanligt. Inte mig emot. Stefan skickar rätt signaler till sina lagkompisar. Visar att det måste kosta en fläskläpp eller två för att nå sportslig framgång.

För övrigt anser jag att Matt Leitner ser genant lam ut i agerandet på isen. Vill jag vara riktigt snäll kan jag säga att han "arbetade hårt för laget". Ska jag vara riktigt elak påstår jag att random junior från J-20 kan göra hans jobb lika bra. Och betydligt billigare! Men, jag kan få äta upp detta i en framtid. Och, det gör jag mer än gärna. Kan tänka mig att äta upp mitt påstående med ett stort leende och en påse sparris!

Vita Hästen då? Tja, de är som de är. De kommer sannolikt att bli precis lika besvärliga att möta denna säsong som förra säsongen. Ett taktiskt spelande lag där spelare underordnar sig varandra på ett föredömligt sätt. Även ett lurigt, rent av lömskt lag, vill jag påstå. När man tror att man har dem i säcken, att de går på knä, att de är på väg att duka under, ge upp, då blixtrar de plötsligt till offensivt och visar tänder. Hästen kan spela offensiv ishockey, men bara när de själva får bestämma!

Dessutom har de en viss Markus Eriksson, mannen med Europas längsta klubba, som alltid ställer till besvär för alla motståndare.

Ha det gott!

Hästen i Hallsta..

Ikväll möter vi förra säsongens popgäng Vita Hästen. Ett lag som travade in på den hockeyallsvenska arenan och ställde till det för de allra flesta. Om inte annat satte de genast käppar i hjulet för oss då de vann premiärmatchen i ABB Arena. Känslan i den matchen var att "ja, ja, de kommer göra några bra matcher i början och sedan rasa ihop". Så blev det inte. Istället spelade Vita Hästen som i ett rus och klev upp till en topplacering i tabellen under hösten. Själva valde vi att harva i botten av densamma de första fjorton omgångarna!

Under den sista tredjedelen av serien började det dock gå grus i maskineriet för Hästen och deras självklara plats i den kommande slutspelsserien var plötsligt i fara. De dalade sakta men säkert allt längre ned i tabellen. Om jag inte minns fel var det under de allra sista omgångarna av seriespelet som de försäkrade sig om en plats bland topp sex och fortsatt spel. Själva hade vi då, sakta men säkert, gnetat oss upp från en sistaplats(omg 14) till en plats i toppen och spelade för att gå till det hägrande direktkvalet till SHL. Malmö och KHK var de som stred tillsammans med oss in i det sista för att nå plats ett till två. 

Vita Hästen gjorde sedan en fenomenal instats i "slutspelsserien" och fick som tack för detta spela direktkval till SHL i matcher mot Modo. Där tog dock krafterna, eller kompetensens slut, och Modo kunde närmast defilera hem fyra raka vinster och behålla sin status som SHL-lag.

Vita Hästens framgång berodde på flera faktorer men den kanske mest avgörande var med vilken taktik de gick ut till match. En mycket framgångsrik taktik som vi andra lag hade väldigt svårt att hantera. I korthet handlade det om att hålla ihop laget centralt, styra ut motståndare mot sarger, backa hem och täta till. Ett väldigt disciplinerat spel. Offensivt levde man högt på snabba omställningar och dessutom ett väl fungerande powerplay. Frågan är om Hästen fortsätter på den inslagna vägen denna säsong eller om man kommer öppna upp spelet och bli mer offensiva i sitt grundspel. 

Normal gäller att andra säsongen i en högre liga är den tuffaste. Vi får se hur Hästen klarar sig. 

Inför kvällens match förväntar jag mig en helt annan matchbild än senast mot Djurgården. Sannolikt blir det betydligt mer försiktigt och mer snålspel. Nu möts två lag som kommer slåss om poäng i kommande seriespel och i båda lägren vill man säkert pinka lite revir och inte bjuda på det minsta. Lite tuppfäktning, med andra ord.

Med tanke på vårt skadeläge, snabbinlånade spelare, ommöbleringar i backpar, så vet man varken eller ut vad man ska förvänta sig. Som vanligt får man intala sig att det faktiskt bara är en träningsmatch och det kan se ut lite hur som helst på isen. Viktigt dock att de spelare som ännu inte visat form i Gulsvart kliver fram lite mer i denna match. Gäller speciellt de spelare som värvats in för att vara vår offensiva spets. De får gärna göra en eller annan poäng...

Uppdaterat! Glömde helt bort att lägga till det mest anmärkningsvärda. Per Hellenberg som förra säsongen var med oss som andretränare är numera en del av Vita Hästens organisation. 

Nu kör vi!

Vi nollade Djurgården...

En anrik klubb med fantastisk historia. Men idag räckte inte det...

Kort sammanfattning av matchen:

Första perioden riktigt bra tempo. Djurgården drog upp farten och vi hängde på. Chanser avlöste varande åt bägge hållen. Perioden spelmässigt helt jämn där vi hade de hetaste chanserna. Dock inga mål då två bra målvakter fanns på isen.

Andra perioden föll vi tillbaka spelmässigt över hela isen. Djurgården lyckades allt som oftast dra isär vårt lag och fick allt lättare att komma in i anfallszon och till farliga avslut. "Frallans " stabila spel höll oss kvar i matchen vid några avgörande tillfällen. Perioden till Djurgården som skapade flest heta chanser. Dock fortfarande mållöst.

Tredje perioden kom vi tillbaka spelmässigt och skapade minst lika bra målchanser som Djurgården. En intensiv period där vi lyckades ta ledningen med 1-0 genom Niklas Lihagen fint framspelad av Matias Myttynen. Matchen avslutades med spel 3 mot 5 och 3 mot 6 då DIF tog ut målvakten i jakten på kvittering. Ett heroiskt kämpade Gulsvart lyckades ge Fransson understöd som kunde avvärja de avslut som kom sista minuterna av matchen.

Matchen slutar 1-0 och är inte alls orättvist sett till sextio minuter.

Summering: 

- Djurgården visade på vissa händer och fötter verklig klass. I laget finns en mängd riktigt skickliga spelare. Även om DIF inte ställde upp med starkaste laget idag fanns tillräckligt med kompetens för att de skulle/borde vunnit mot ett lag från Hockeyallsvenskan. Men så är det det där med att en match avgörs på isen och inte på pappret. Idag kompenserade vi avsaknaden av kompetens(!) med en härlig och intensiv inställning till uppgiften. Överlag gjorde alla Gulsvarta spelare en gedigen insats. Hårt jobb lönar sig alltid. Speciellt när man möter en motståndare som på förhand ses som starkare.

Positivt: 

Defensiven: 

- Släpper man inte mål är det alltid bra. Släpper man inte in mål mot ett SHL-lag är det än bättre! Andra matchen i rad där vi inte släpper in mål i spelet fem mot fem. 

Offensiven:

- Vi skapade många riktigt bra målchanser. Vi kom till många avslut. Detta mot ett så starkt lag som Djurgården. 

Negativt:

- Som väntat fick vi ingen fart på vårt powerplay. Inte mycket att säga om. Det får ta sin lilla tid innan denna spelform börjar fungera.

- Vi drog på oss aningen för många utvisningar.

Spelarkritik: (nyförvärv)

1. Detta ser inte så bra ut!

2. Han är värd fler chanser

3. Värd sitt kontrakt (men ingen bonus)

4. Lägg till bonusklausul i kontraktet!

5. Förläng kontraktet, NU!

- Matias Myttynen såg piggare ut nu än senast mot BIK Karlskoga. Mer delaktig i spelet över hela isen. Såg rappare ut på rören. Fin framspelning till Lihagen vid målet. (2/5)

- Cody Murphy blixtrade till några gånger. Har en fart som gör att han hänger med. Frågar aldrig om lov när han kommer mot mål. Tar avslut. Distinkt i sitt spel. (3/5)

- Matt Leitner hade betydligt mer fart på rören denna match än senast i Karlskoga. Kommer fel ibland på isen. Fick jobba mycket utan puck. (1/5)

- Sebastian Sandberg jobbade hårt, hela tiden. Ingen avgörande insatser i kvällens match men oerhört nyttig med sin fart. (3/5)

- Andreas Borgman fortsatte med sitt frejdiga spel som senast mot Bofors. Tacklar hellre än gärna. Är inte rädd att själv dra iväg på offensiva utflykter. Finns en tendens till att han vill för mycket ibland, överarbetar situationer. (3/5)

- Charlie Cook gör en gedigen insats utan att på något sätt dominera. En klok spelare. Idag valde han att prioritera defensiven vilket han mestadels gjorde galant. (3/5)

- Niklas Lihagen är ett säkert kort. Inget glimrande spel men effektivt. Utnyttjade sin styrka, storlek, tyngd till härliga pucktransporter djupt ned i anfallszon. Närmast ostoppbar. (3/5)

- Anton Mylläri gjorde i mina ögon en betydligt bättre insats idag än i förra träningsmatchen. Spelade oftast enkelt och rejält. Blev "överspelad" en gång i andra perioden men höll i övrigt sina motståndare stången runt egen kasse. (2/5)

Det var det om detta...

Träningsmatch #1 BIK Karlskoga

Västerås på besök i Nobelhallen  Foto@GurkOlle

Jag var där. Ville bara poängtera detta. För första gången besökte jag Nobelhallen. Det är faktiskt lite pinsamt. Nej, inte att jag besökte Nobelhallen utan att det faktiskt var första gången! Den första och omedelbara känslan när jag klev in i Nobelhallen var vibbar från gamla Rocklundahallen. En rätt tråkig och steril betongkänsla över det hela. Mer känsla av att komma in i ett parkeringshus än en hockeyarena. Precis som Rocklundahallen upplevdes innan den fick sin ansiktslyftning för några år sedan. Gissar att samma känsla infinner sig när man besöker Hovet i Stockholm. Funktionellt men ack så grått och trist. Å andra sidan ger dessa gamla och slitna arenor en skön känsla av tider som flytt. Tider då den viktigaste upplevelsen var själva hockeymatchen. Numera ska random besökare ha tillgång till alla möjliga bekvämligheter för att orka  masa sig till en hockeyarena. Det var banne mig bättre förr...

Till sällskap på denna bortamatch hade jag naturligtvis min ständige följeslagare "Kepsen". Han och jag inleder nu, om jag räknat rätt, vår trettiosjätte säsong tillsammans. Det kan faktiskt var mer men det räcker så. Vi har alltså kamperat ihop i trettiosex år på Rocklundas läktare! Slå det den som kan! 

Till gårdagens match hade jag dessutom förmånen att få träffa en genuin BIK Karlskoga-supporter i form av Bengt Olsson. Vi hann sitta ned en stund före match och pratat lite om våra respektive tankar inför kommande säsong. Kan meddela här och nu att han icke hade med sig knallskott! En liten besvikelse, faktiskt. En glad och trevlig man på alla sätt. Visste inte att Bosseforsare kunde vara så trevliga.

Vad ska man då spontant säga om matchen? Tja, en förhållandevis välspelad match som växte allt som tiden gick. Lite imponerande att båda lagen hade så bra ordning på spelet trots den tidiga tiden på säsongen. BIK Karlskoga hade mest ordning i första perioden och satte hygglig press mot oss. Blev belönade med fyra(4) powerplay utan att få dit pucken.Vi själva orkade med några mindre lyckade spelvändningar men fokus blev att hålla tätt bakåt.

Den andra perioden bjöd på bättre spel från vår sida och vi kunde allt som oftast skapa chanser mot BIK:s mål. En jämn period som dessutom slutade 1-1.

Tredje perioden flöt på som den andra. BIK lyckades peta in ett ledningsmål till genom ett nytt powerplay men vi var inte sena att kvittera ännu en gång. Matchen slutade 2-2 och det fick anses som rättvist.

I sudden slarvade vi lite med pucken i egen zon vilket gav BIK möjlighet att spela sig fram till ett elegant avgörande mål. Summa summarum en bra första match, av båda lagen, anser jag. 

Senare idag återkommer jag med mina intryck av våra nya spelare...

Ha det gott!

Södertälje på besök....

Janne Karlsson - tränare SSK

Det smäller till direkt, i ABB Arena. Årets mest upphissade lag, SSK, kommer på besök. Laget som enligt många förståsigpåare kommer vara en het aspirant till att ta en SHL-plats fram på vårkanten 2015. Ungefär samma läge som förra säsongen, och den dessförinnan, typ. Att SSK alltid har stor förväntningar på sig är naturligt. Trots avsaknad av sportsliga framgångar de senaste årtiondena så manar traditionen till stordåd. Som AIK.  Supportrar blir lätt lite förblindande av historien. Lite drömska. Lite aningslösa. Lite naiva. Men, det är ju en nog så viktig del av supporterskapet. Att få tro, hoppas, och våndas. Ur det perspektivet är vi alla lika. Vi supportrar alltså. Alla tror vi att tomten ska komma på vårkanten, till just oss.

- Betänk att vår egen Peter Popovic gjort några säsonger i SSK. Först som spelare och sedan som tränare. Man kan undra vad han såg hos "Kringlorna"?

Till och med vår trotjänare Andreas Lindh gjorde några säsonger i Södertälje Sportklubb. Kanske finns det något som är bra med den klubben, i alla fall!

Herregud! Kom på en spelare till som representerat både SSK och Västerås. Vem minns inte Thom Eklund! För att inte tala om Mats Waltin som gjorde två säsonger med oss som tränare! Nej, nu får jag sluta med att plocka fram fler gemensamma nämnare. Man kan ju tro att jag gillar SSK, på något sätt!

- SSK är en förening att förringa, helt enkelt. Tramsförening...

Riktar istället mina blickar mot stolta Västerås Hockey Västerås Hockey. Jag, jag vet. Vi heter inte så. Tänk vad jag önskar att vi gick tillbaka till VIK Hockey, eller Västerås IK!. Men det är en nåd att stilla bedja om. Nu heter vi som vi heter och inte mer med det...

Till morgondagens match glider tre spelare in på isen som nyss anslutit till truppen. Åtminstone förutsätter jag det. Matt Fornataro, Evan McGrath och Jeremy Williams. Några frågor inställer sig genast:

- Är Fornataro fri från sina ryggbesvär till 100%?

- Är McGrath fokuserad på ishockey igen?

- Har Williams laddat bössan?

Här finns risk, eller chans, beroende på hur man ser det. Risk för kaos i SSK: s defensiva zon. Får dessa herrar till det i pp kommer det blåsa snålt runt Sebastian Idoff i kassen. Nåja, det är första matchen för herrarna och de ska naturligtvis få lite tid att visa upp sig innan sågen går. För så är det. Kravbilden på dessa herrar är skyhög. De måste leverera. I match efter match. Det är just det som "spets" är till för. Men, tålmodig som jag är, kommer de få tid på sig. Ska vi säga - en period! Sedan ska de leverera:)

Jag har inte den blekaste aning om hur Martin Filander tänker formera sina trupper och tycker det är av sekundär betydelse vid denna tid på säsongen. Här gäller att så många spelare som möjligt tar sin chans oavsett placering i formationer. Visa att man vill vara med på tåget. Oavsett matchutgång hoppas jag våra tränare får de svar de söker. Det är ju lite så träningsmatcher är menade. Kul att vinna, ok att förlora, men trots allt ett sätt att leta svar, få svar, få bekräftelse och sedan bygga vidare.

Då undertecknad inte kan gå på matchen så får jag i stället förlita mig på att andra tar vid på läktarplats och ger sin support. Själv kommer jag befinna mig i en kanot. Hajk, kallas det visst. Ja, erkänner utan omsvep. Usel planering. Vem lade spelschemat för träningsmatcher?

För övrigt förväntar jag mig att yrvädret Mathias Bromé gör en bra insats. Kommer Linnarud få spela? Kommer Oscar Pettersson, Linus Svedlund eller Kevin Weiskog trampa loss ordentligt? Ja, ja. Vi kommer få svar på dessa spörsmål om drygt ett dygn. Spännande!

En annan sak: - Kommer Robert Carlsson i SSK jag livet ur sig för att tackla luften ur Nick Angell?Tydligen finns det något gammalt "groll" sedan Nick Angell lirade i KHK!

Bloggen känner sig övertygad och självsäker. Det blir kross. Vi vinner enkelt. På halvfart. Ska vi säga 6-1 till Västerås?

Ha det gott!

Västerås - BIK Karlskoga 4-1

Då är inte nu! Nu har han hamnat rätt...

Det blev en helt annan matchbild än senast mot Leksand. En flagrant skillnad, faktiskt. Väldigt lite ordnat spel, speciellt av Gulsvart, och istället mycket åka, kämpa, och slita. Kan säkert förklaras, till viss del, av att Västerås genomförde ett tungt ispass bara sex timmar före match. Något som jag tyckte sken igenom för vissa spelare som inte alls hade samma bett i åkningen som uppe i Tegera Arena.

Några spelare gjorde mer ifrån sig än andra offensivt. 

Broc Montpetit ser fortsatt lovande ut i sitt spel. Bra fart, bra teknik, bra speluppfattning. 

Mikael Fryklund började starkt, fick hänga 1-0, men mattades eftersom. Men klart godkänd insats.

Mathias Bromé fick komma in i matchspelet, blandade och gav, men behöver ännu lite tid för att hitta tajmingen. Ser dock lika rivig och alert ut som vanligt.

Conny Strömberg ser fortsatt het ut på isen. Nu stänkte han in 2-1 i powerplay. Nyttigt för honom. Få lite utdelning tidigt. Dock behöver han variera mer. Inte bara söka blad. Ta fler egna avslut. 

Nick Angell börjar allt mer visa sina fina kvalitéer. Hans förmåga att "frysa pucken" och ge sig själv lite extra tid är imponerande. Svårläst både defensivt och offensivt. Försöker hela tiden vara konstruktiv. Framspelningen till Conny Strömberg grandios

Alla övriga spelare på isen kämpade förtjänstfullt hela matchen Stod även upp bra när BIK Karlskogas spelare började "grisa" mer på planen. Mycket bra.

Rent spelmässigt tycker jag Gulsvart gjorde en rätt medioker insats. Framför allt offensivt. Däremot anas redan nu grunden till en fortsatt riktigt bra defensiv. En defensiv som flera gånger ställdes på prov av skickliga motståndarforwards. Spelare som Per Helmersson, defensivkungen, gjorde i det stora hela en klanderfri insats. Extra roligt för honom då har varit/är lite ifrågasatt från vissa håll och kanter. Lyckades även, aningen turligt, skicka ett backsskott i nät fram till 3-1.

När det gäller alla våra yngre spelare så behöver de fler möjligheter att visa upp sig. En spelare som Oscar Petterson behöver lite medflyt. En avgörande passning som går fram eller en puck som slinker in i mål. Detta gäller givetvis alla spelare. Medgång föder framgång.

Inför denna match skrev jag lite om de "tendenser" som finns i BIK Karlskoga. Under gårdagsmatchen fick alla åskådare i ABB Arena ta del av detta. Under hela matchen, men speciellt i andra perioden, roade sig spelarna i BIK, samt materialförvaltare och tränare, att hänga över sargen och skrika högt så fort någon spelare i eget lag snubblade till på isen. Blev närmast parodiskt till slut. Om detta är en del av den berömda "Boforsandan" blir jag besviken. BIK Karlskoga är ett så rasande skickligt hockeylag och borde hålla sig för goda att hålla på med sådana barnsligheter...

Kan man dra några växlar på denna seger? Vete sjuttons. Men konstaterar detta:

- Trots rätt mager offensiv gör vi fyra mål

- Defensiven håller, igen

- Jonatan Bjurö är en bra målvakt

- Vi saknade våra tre bästa spelare, men vinner

- Vi ställde upp med två kedjor bestående av yngre(juniorer) spelare, men vinner

- BIK Karlskoga kommer bli att lag att räkna med, igen

Förövrigt anser jag, fortfarande, att Marcus "Slangen" Söderqvist är alldeles lysande som back. Med sin rörlighet, snabbhet, kommer han fira stora triumfer på denna position denna säsong. Sanna mina ord!

- Till sist är jag övertygad om att den hybris som råder i SSK förstärktes av deras seger mot Linköping. Kan bara sluta med en rejäl kraschlandning.

Leksand - Västerås

Kommer OP lira mot Leksand?

"Nu står försäsongens häftigaste drabbning för dörren. Leksand borta i Hedemora. En fin liten tradition. Vill minnas att vi vann senast det begav sig. Tror matchen slutade med 3 mål mot 1 i vår favör. De senaste säsongerna vill jag påstå att Gulsvart varit närmast jämnstarka med Dalarnas stolthet Leksand. Utan att kolla på någon statistik tror jag dock Leksand tagit flest poäng i våra inbördes möten. Men allt detta är nu historia. Allt gammalt kan vi gräva ned i komposten, typ. Nu ska det tas nya segrar. Helst av Gulsvart, givetvis!"

[Hela inlägget här]

Så började jag mitt inlägg, förra året! Nu är vi där igen. Vi ska möta jobbiga, dryga, fuskiga, Leksand igen. En tradition på försäsongen. Men denna gång är spelplatsen Tegera Arena i själva huvudmetropolen Leksand. 

Till det inlägget bjöd jag in en supporter som fick lägga ut orden inför matchen, nämligen en dam som kallar sig för @Lifskatten på #Twitter

Lite om din bakgrund som supporter

 - Min pappa är född o uppvuxen i Leksand så jag fick aldrig någon chans att heja på något annat lag. När jag var liten skickade min farmor urklipp från Falukuriren varje vecka som vi ivrigt läste. Sen ungefär 5 år tillbaka skriver jag en del artiklar åt Leksands hemsida och medlemstidning. Först var det mest damhockey, nu är det juniorhockey och en del A-lagsintervjuer.

Är det bara ishockey som gäller eller följer du lag i någon annan sport?

- Tittar mycket på sport men har inget annat favoritlag

Och självklart tog Bloggen kontakt med @Lifskatten även denna gång för att ta del av hennes tankar om sitt lag inför kvällens drabbning:

Hur var din känsla av att få se ditt Leksand i SHL?

-Det tog ett tag att verkligen förstå att det var sant. Men när det sen gick rätt bra var det mycket glädje. Häftigast var kanske första bortamatchen mot FBK. Och att vinna på deras hemmaplan.....

Fanns det spelare i truppen som inte klarade av att spela på denna nivå?

-Jag tycker att sportchef o tränare gjorde ett fantastiskt jobb med truppen.

Var publiktillströmningen i Tegera Arena som förväntad?

-Snittet blev mkt högre än budgeterat. Tack vare bra resultat o många helgmatcher. 

Hur nöjd är du med den placering ni nådde tabellen?

-Kanonnöjd! Över förväntan

Vad var det i spelet som gjorde att ni undvek de sista två placeringarna i tabellen som nykomling?

-Att så många täckte skott, fantastiskt målvaktsspel och bra laganda. Och att flera spelare växte kapacitetsmässigt. 

Inför denna säsong. Hur är känslan?

-Bra men lite nervöst. Vill INTE kvala.

Känner du fortsatt förtroende för Salo som lagbyggare?

-Absolut. Flera av de nya ser jättebra ut. 

Dina tankar om att Viktor Mårtensson nu spelar för er?

 -Kul! Tror att  Appelgren kan få Viktor att blomma ut till en habil SHL-spelare. Och så har han redan fått mycket positiv media och det är aldrig fel.

Törs du tippa ett resultat till matchen på fredag?

-Leksand vinner med 4-1 och Bergenström gör vinnande målet.

Vad blir Leksands placering i årets SHL?

-Är nöjd med allt utom kval, men en topp sex-placering vore inte så dumt.

Men tro nu inte att Bloggen nöjer sig med detta. Icke! Såsom de stora drakarna i medievärlden måste det ges plats för fler röster. Så här kommer ännu en person med sina tankar om sitt lag och kvällens match. Denna gång har jag tillfrågat Emil Nilsén som kanske är mer bekant under sitt artistnamn(!) Dalastark. 

Finns det något om dig själv som du vill berätta. Din anknytning till Leksand som förening tex. 

- Mamma träffade pappa i en bil på väg mot Gavlerinken på sjuttiotalet. Sen har det bara blivit mer. Just nu ser kanalerna ut som så att jag bloggar om LIF åt Dalarnas tidningar, sitter i Superstars läktargrupp och sköter tifo med LTC.

Hur upplever du den trupp som Leksand förfogar över i dagsläget?

- Väldigt spännande. Jag blev mycket imponerad av Sallinens spel mot FBK. Han kommer bli nyttig. Annars är det lite ovant med så många nya namn, men det får vi helt enkelt leva med. 

Vad är dina tankar, och förhoppningar, inför er andra säsong i SHL?

- Jag hoppas, precis som förra året, att vi slipper uppleva en säsong som blir en lång kvalserie. Alltså att vi inte behöver kriga runt strecken hela säsongen. Det är sorgligt att det inte är någon kvalserie den här säsongen men det är något man får acceptera och läggs upp förväntningarna efter. Det medför att det kommer bli betydligt svårare att ta sig upp och åka ur framöver. Alltså är det av yttersta vikt för LIF att hålla sig kvar i vinter.

Personligen hade jag hellre sett att man gjort steget mellan HA och SHL mindre än att öka på klyftorna. 

Hur ställer du dig till snacket om att SHL kommer vara "sämre än någonsin" som framförts på visst håll från media? Detta med tanke på att så många poängstarka spelare lämnat för andra ligor.

- Ställer mig till det som till allt Wennerholm hittar på - Helt ovidkommande. Någon kommer alltid bli poängkung, någon tar Arlbrandts plats. Någon gör en Hersleysäsong och någon okänd kille från division ett eller J20 blir en överraskning. Kvalitetsminskningen är försumbar. Folk vill se hellre se jämna matcher med många mål där alla kämpar och en kille från de egna leden blir matchhjälte. 

Har du någon vettig förklaring till varför ett så populärt lag som Leksand, med stort publikstöd både borta och hemma, med stor medial bevakning, inte  lyckas bättre när det gäller att dra in pengar till föreningen?

- För liten säljorganisation. 

Ser du i dagsläget något lag i SHL som favorit till SM-guld?

Jag tror Skellefteå tar det igen. Trots spelarflykt. 

Finns det något lag i SHL som du tror kommer få finna sig i att hamna i det beryktade bottenträsket?

- Djurgården ser inte särskilt starka ut och Örebro får gärna ramla ur. 

Vad förväntar du dig av träningsmatchen mot oss på fredag?

- Inte särskilt mycket. Att Sallinen fortsätter spela bra och så hoppas jag vi får se Himelfarb på blå i PP. 

Dina tankar och intryck av Viktor Mårtensson?

- Jag har gillat Mårten sedan hans korta tid på hockeygym här. En karaktär och hårding. Vi saknade någon som markerade, mot till exempel Jämtin, förra säsongen. 

Ditt tips om utgången i matchen!

- Vi borde vinna med ett par tre mål. 

Bloggen tackar för svaren och ser an mot matchen med både fasa och viss tillförsikt. Som den genuint ansvarstagande Bloggare jag är kommer undertecknad infinna sig till Tegera Arena för att där, på plats, insupa atmosfären, och ogenerat skrika ut min glädje vid seger. 

Mina förhoppningar är som alltid goda. Det är bara för grabbarna att gå ut och köra. Inga poäng står på spel. Här gäller det helt enkelt att försöka hitta in i den tänkta spelmodellen. Hitta sina positioner. Komma in i matchtempo. Få en go känsla i både kropp och  knopp. Känna att säsongen börjat. Få kvitto på att försäsongsträningen varit tillräcklig. Så är det.

Återkommer självklart med en fullödig rapport.

PS. Finns viss risk att jag kommer #twittra direkt från arenan under kvällen!


Här kan du läsa mer inför matchen:
"Det är dags för Leksands IF att spela den första utav fem hemmamatcher på försäsongen och denna gång står Västerås IK för motståndet. Ett Västerås som inför denna säsong tappade sin kanske färgstarkaste spelare till just Leksand. Vem det är? Vi kan väl säga " Nya Wild Thing"." [Till artikeln]

"Inför Leksand-Västerås: Åtta centrala frågor..." [Till artikel]

"VIK Hockey hade ispremiär i söndags inför cirka 2500 personer. Det är en riktigt bra siffra mitt under sommaren. Nu är det dags för match..."  [Till artikel]

"Jagar en plats i VIK Hockey..." [Till artikel]

"Andreas Appelgren och Jonas Frögren inför kvällens träningsmatch mot allsvenska Västerås.." [Till artikel]

Ha det gott alla så hörs vi....

Match mot Skellefteå - ujuj!

Det kommer bli åka av i dagens match borta mot Skellefteå. Eller vad sägs om detta:
- "Den 14:e Februari är ett speciellt datum för oss Skellefteå AIK frälsta. Varför? Därför denna kväll förlorade vi borta mot HV 71 med 0-4, den senaste förlusten under ordinarie matchtid. Det var 25 matcher sedan" Källa

Till denna match kommer Gulsvart lagom stukade efter en radda matcher utan rim och reson. Jag passar på att citera Viktor Mårtensson:
- "Har en bra känsla ändå! Vi har tränat mycket grunder den senaste tiden och det har blivit bättre!"

Självklart är det så att laget fått mer is under fötterna sedan matcherna uppe i Umeå. Lite mer tid för att hitta tillbaka till de linjer i spelet som man hade föregående säsong. Frågan är nu bara hur klokt det var att förlägga den sista träningsmatchen borta - mot Skellefteå? 

Med upp följer nu några nya spelare. Eller åtminstone en. Kanske två. Jeremy Williams och kanske Kevin Doell. Ska man tro Johan Thalberg, och det ska man naturligtvis, så är "Jerry Williams en tillräckligt bra skridskoåkare för den stora rinken, gick rakt mot mål och sköt på ALLT som kom i hans väg. Första intrycket? Astronomiska längder bättre än Iuorio men strax bakom Romano". Källa

- När det gäller Kevin Doells medverkan handlar det mer om logistik. Att han hinner fram i tid, helt enkelt.

Hur laget formeras vet nog bara Fagervall i detta nu. Förhoppningsvis. Eller självklart vet han - eller hur? Enligt säker(!) källa kommer fjärdeformationen vara intakt. Däremot har jag ingen insikt i hur övriga formationer kommer formeras. Törs man gissa att Fredrik Johanson går in som center tillsammans med Romano och McArdle? Eller blir det Kinisjärvi, som är en naturligt center, som tar den platsen? Oavsett vilket blir det spännande att se vem som får spela med vem.

Så tillbaka till den fundering jag hade om matchen. Hur klokt det är att avsluta träningsmatchandet mot svenska mästarna? Kan tänka mig att tankegångarna gick så här tidigt i våras mellan sportchefen och tränaren Jocke Fagervall:

- Jo, du Jocke. Vad sägs om att avsluta träningsmatchandet mot Skellefteå?

- Hm, hur tänker du då?

- Jo, vettu, vi har ju några enklare matcher innan som vi vinner. Där vi formar laget och får lite självförtroende.

- Jaha! så Leksand och AIK är "lättare" matcher?

- Jovisst serrö! Och Almtuna blir en baggis, och SSK har inget vidare lag, enkla segrar!

- Jo, men det låter ok!

- Bra, bra! Då säger vi det. Kul för grabbarna att avrunda segerraden med att tvåla till Skellefteå! Jag ringer direkt och bokar....

Nåväl! Skulle inte förvåna mig ett dugg om vi gör en kanoninsats när man minst anar det!

-----

Senaste nytt:

Skellefteå AIK ställer över Frögren, Lindgren, Ericsson, Möller, Burström och succémålvakten Steen ikväll mot #VIKhockey #twittpuck #SkeAIK
— Lars Lindberg (@LarsLindberg10) September 5, 2013

Blev nyss kontaktad av Lars Lindberg, kommentator till kvällens match, och försökte då ge min syn på Gulsvarts styrkor och svagheter. Det var inte det lättaste. Trots att jag själv sett alla utom en match under försäsongen så visste jag inte riktigt hur jag skulle beskriva lagets insatser, eller, styrkor! Det blev nog lite väl klyschigt, misstänker jag. Å andra sidan är det just klyschor som etablerade expertkommentatorer levererar i parti och minut.

Det jag försökte framhålla är att vi egentligen är ett ruskigt bra lag men har haft lite otur, med det mesta, under försäsongen. "Pucken har inte studsat vår väg", "Det har varit lite stolpe ut", "Vi har inte haft marginalerna med oss", och så vidare. Kanske borde jag istället sagt att "Gulsvart har varit fullständigt bedrövliga"! Ärlighet varar ju längst hävdar vissa..

Jag försökte trots allt lyfta fram några saker som kunde tala till vår fördel i kvällens match:
- Laget har fått träna en vecka sedan senaste matchen
- Jerry Williams har anslutit(målskytt)
- Jonas Fransson vaktar kassen(har varit stabil)
- Kevin Doell kanske spelar(om han hinner fram)
- Viktor Mårtensson är LADDAD!

Så, nu kör vi....