Conny Strömberg - powerplay - gamäng, profil, publik.

Conny Strömberg

Ja, jag har har skrivit mycket över tid om denne lirare på denna blogg. Oavsett vilket lag han representerat har det alltid varit spännande, roligt, fascinerande att följa hans karriär. Conny är på många sätt alldeles unik som idrottsman. En kille som valt sina egna vägar, oftast. Han tycks även haft fantastiskt roligt. 

Det finns de som påstår att med Conny kvar i laget säsongernas säsong så skulle vi idag ha spelat i SHL. Jag är nog böjd att hålla med. Ni minns väl att Conny plötsligt fick lämna truppen efter någon form av schism med dåvarande tränare. Trettioen matcher hann spelas innan flyttlasset gick till - AIK! Efter sin tid hos oss har Conny nu hunnit avverka ännu fem(5) nya klubbadresser. Närmast osannolikt. Överallt har han haft samma roll. Styra powerplay. 

Det som överraskande mest när Conny spelade med oss var hans spel över hela isen. Visst, backchecking har aldrig varit hans starkaste kort, men, i det stora hela gjorde han anständiga insatser i spelet fem mot fem. Lägg till, en eller ett par, underbara mackor till lagkompisar i varje match så har man Conny i ett nötskal.

Från Twitter:

Vad som slutligen fick honom att lämna oss är till stor del höljt i dunkel. Rykten säger att Conny blev lack på dåvarande tränaren Martin Filander. Han ansåg att Filander in skulle lägga sig i hur man spelade powerplay, typ. Då Filander var ny som huvudtränare för seniorlag, dessutom ung och oerfaren, ansåg säkerligen Conny att han visste bättre. Nåja, vi får vänta tills Conny skriver en ny självbiografi innan vi får sanningen framdukad.

Men, varför skriver jag då om Conny? Det är väl alldeles självklart. Vårt lag skulle må alldeles förträffligt, på flera sätt, att få in en dignitet som Conny i truppen: 

- För det första skulle vi få en rutinerad spelare vars oerhörda kompetens i ämnet powerplay direkt bidrar till höjning av vår spetskompetens i denna spelform. 

- För det andra skulle Connys kompetens bidra till att utveckla alla spelare i den spelformen. 

- För det tredje är jag övertygad om att med en "Conny" i laget lockar vi runt 500 personer extra till våra hemmamatcher! 

- För det fjärde skulle Kevin Johansson på VLT-sport drägla av förtjusning inför möjligheten att intervjua en sur, arg, vresig, glad, Conny Strömberg. Chansen till säljande rubriker i VLT väldigt stor, helt enkelt. 

- För det femte tror jag inte Conny är speciellt dyr. Han vill lira hockey. Bjud på boende och kanelbullar så är saken biff!

VSK Fotboll lever högt, medialt, på ett ha en Johan Mjällby. VIK Hockey skulle nå samma mediala nivå med en Conny Strömberg i laget. Sanna mina ord..

Vad tycker du?

Hur blir det nu då?

Strömberg ut - Steen in 

Kan inte låta bli att fundera lite inför matchen mot Karlskrona den 27:e. Hur blir det nu? Kan vi verkligen fortsätta rada upp segrar? Detta trots att det ständigt "händer" saker i spelartruppen. Som bekant skadades Jeremy Williams hemma mot Oskarshamn och har inte medverkat i de senaste vinstmatcherna. Nu kan vi addera Conny Strömberg till listan av spelare som saknas i truppen. Två otroligt viktiga spelare. Två spelare som är/var tänkta att bidra med mål och poäng, framför allt i vårt powerplay.

Nu har jag ingen aning om vilken status det är på Jeremy Williams men vad jag förstår får vi vänta på hans återkomst ännu en tid. 

Egentligen är det rent av häpnadsväckande den utveckling som skett den senaste tiden. En ung och oerfaren huvudtränare har lyckats med konststycket att skapa ett vinnande lag trots att de som var tänkta att bära truppen inte längre finns med. Tänker då givetvis på McGrath och Fornataro. Ur det "kaos" som rådde har Martin Filander lyckats vända och vrida saker till det bästa. Imponerande. Givetvis med god hjälp av sportchefen Niklas Johansson som lyckats "bygga om" truppen under brinnande säsong på ett exemplariskt sätt. 

Frågan jag ställer mig är om laget kan fortsätta att ånga på trots Connys frånfälle? Nu tänker jag inte bara på att spelaren Conny saknas utan mer på den eventuella påverkan hans hastiga sorti ur truppen har fått. 

En annan sak, men mycket mer positiv, är att nu ska Oscar Steen matchas in i laget. På något sätt känns detta som ett utmärkt sätt att fokusera på rätt saker. Vi struntar i det som varit, och farit,  och gläds istället åt det som komma skall. En perfekt övergång till något nytt och spännande. Själv har jag väldigt stora förväntningar på Oscar. I honom ser jag en spelare som på relativt kort tid kan växa fram till en otroligt viktig pusselbit som ett lagbygge innebär. Väldigt intressant att se var han matchas in, i vilka spelformer han får delta. 

.. det var lite om det..

Connys bekännelse...

Problembarn?

Jag är inget problembarn, säger Conny Strömberg till Viasat Hockey i en intervju.

Så har då den gode Conny Strömberg gett sig till känna efter den snabba reträtten från vår spelartrupp under veckan som gick. Redan då spekulerade jag i att relationen mellan honom och tränaren Martin Filander var aningen spänd(se tidigare inlägg). Inte så att de var som hund och katt men att Conny med sin erfarenhet kanske hade lite svårt med Filanders - oerfarenhet. Trots allt är Martin Filander alldeles ny som huvudansvarig tränare för ett seniorlag med allt vad detta innebär. Mångas intressen ska tas tillvara, många egon ska må bra, spelare ska uppmuntras. En svår balansgång i ett ledarskap. Det finns, och kommer alltid finnas, ömma tår att trampa på i en spelartrupp. 

I dagens VLT kan man läsa en utmärkt skriven krönika av allas vår Johan Thalberg. Personligen tycker jag Johan har rätt i sin kritik av hur situationen utvecklades. Kunde man verkligen inte satt sig ned och låtit känslorna svalna lite innan kontraktet revs? 

Martin Filander har gått i svaromål mot Connys utspel om "vad som egentligen hände" i  matchen mot Vita Hästen. Det är bra gjort. Ta tjuren i hornen, så att säga. En stark ledare vågar stå för sitt ställningstagande. Oavsett om det var bra eller dåligt, ska tilläggas. Huruvida det var ett dåligt, eller bra ställningstagande, får framtiden utvisa. 

Det som jag tycker är bra, om något nu är bra med denna historia, är att alla eventuella misstankar om att Conny misskött sig på sidan om nu helt kan avskrivas. Trots allt finns det rätt många ogina människor som skulle tycka det vore väldigt festligt. Dessa fick därmed lång näsa....

Vad jag tycker? Jag tycker det är beklagligt att Conny lämnar laget. Visst, han är inte den starkaste spelaren i spelet fem mot fem på isen, men, samtidigt är han en spelare som kan öppna upp och skapa där ingen annan kan. En Conny på riktigt bra spelhumör kan få en match att väga över till lagets fördel. Både i powerplay och i spelet fem  mot fem. Det kan ingen förneka....

Och visst har han lite rätt i sin kritik att det finns andra spelare i truppen som INTE levererat men som stått med i laguppställningen match efter match. Men, det är som man säger, en helt annan femma...

God Jul...

Tack Conny Strömberg!

Ett spelgeni..

Han kom, han sågs, han lämnade!

"Riskprojektet" Conny Strömberg lämnade idag vår spelartrupp. Skriver riskprojektet då många var skeptiska till denna värvning med tanke på Connys tidigare eskapader i hockeysverige. Dock ska ingen skugga falla över hans insats i Gulsvart. I mångt och mycket anser jag att han presterat mer än förväntat.

Conny har glatt mig, och säkerligen tusentals andra, i ABB Arena denna säsong. Hans genialitet med trissan, hans vidunderliga spelsinne, han stundom utsökta passningspel har fått många av oss att le både fånigt och lyckligt på läktarna.

Det har varit en stor glädje att få se Conny både i matcher och på träningar. Hans engagemang kan ingen betvivla eller ifrågasätta. Ingen har som han pratat, pekat, och gestikulerat för att förtydliga, förklara och förbättra. Hans vilja att nå någon form av perfektion i utövandet av powerplay tog sig stundom monumentala proportioner. Han tycktes aldrig vara riktigt nöjd. Allt kunde göras bättre. Bara alla andra hade tålamodet att ta till sig hans visdom.

Och, tillåt mig spekulera en smula. Kanske var det just den egenskapen som till sist fick den konsekvens vi såg under dagen. Conny lämnar oss under buller och bång tydligt upprörd över att inte fått gehör för sitt sätt att spela ishockey. Under gårdagens match mot Vita Hästen blev den gode Conny bänkad efter den första perioden. Troligen en konsekvens av just viljan att "göra på sitt sätt". Att inte underordna sig tränarens direktiv. Istället försökte Conny bevisa att han hade rätt och tränaren fel. Han tog helt enkelt saken i egna händer istället som brukligt är se till lagets bästa.

Om jag tillåts spekulera lite till kanske Connys vilja att medverka och påverka började undergräva övriga tränarnas auktoritet. Om det inte längre är tränarna som dikterar villkoren kan det lätt uppstå förvirring i gruppen. Vem ska man lyssna på? Vem är det som bestämmer, egentligen?

Om så var fallet, skriver om, så ser jag det som fullständigt naturligt att ansvarige huvudtränaren Martin Filander satte ned foten och markerade. Ingen spelare får bli större i jaget än laget. Så enkelt är det. Att spelare är olika, har olika bekräftelsebehov, är helt naturligt men det finns alltid en gräns för hur långt personliga värderingar, behov, tillåts inkräkta på tränarnas agenda. För att en grupp ska fungera över tid krävs ett tydligt ledarskap. Så enkelt är det. Man vill helt enkelt veta vem som bestämmer...


Oavsett vad som ligger till grund för Connys sorti ur vår trupp har jag svårt att hysa agg mot detta spelgeni. Conny har i mina ögon presterat över förväntan. Jag trodde helt enkelt inte att "gubben" skulle hänga med så bra som han faktiskt gjort.

Säger därför: - Tack Conny Strömberg för att du under höstsäsongen förgyllt min hockeyupplevelse i ABB Arena!

Västerås - Oskarshamn 3-0

Finns i en hall nära dig...

En efterlängtad seger redan i säsongens inledning. En insats av laget som pekar på något större. Som ger en smak av mer. Gulsvart kom ut till spel på sin hemmais precis så som man önskat och förväntat sig. Det var fart och fläkt, buller och bång, raka rör och rätt mot mål. Den tveksamhet, den flathet, den uddlöshet, som laget visade upp senast mot Almtuna på bortaplan var som bortblåst. Så här vill jag se mitt lag, mina spelare, uppträda i match efter match. Inte bara då och då. Jämt och ständigt denna passion, detta uppoffrande spel, denna inställning är vad jag vill ha och se. Är detta månne för mycket begärt? Icke, sa Nicke! Fullt fokus och 100% inställning är det minsta jag, och andra, kan kräva av vårt lag. Så är det...

Måste få kommentera denne Linus Svedlund mitt i min svada. Vad han har utvecklats! Det är lätt att låta sig förblindas av Conny Strömbergs magnifika passningsspel, Jeremy Williams underbara direktskott, eller Mathias Bromés uppoffrande spel som exempel. Jag vill i konkurrens med dessa spelares prestationer lyfta fram unge Linus att dela rampljuset en dag som denna. Linus gör det helt enkelt förbaskat bra, det han gör på isen. Fortsätter han på samma sätt har vi här en resurs, en pjäs, en byggsten i laget som kan bli lika viktig som våra mer namnkunniga importer. Underbart att se...

I gårdagens match fick inte Oskarshamn utrymme för sitt eget spel. Detta tack vare att Gulsvart från första nedsläpp tog tag i skeendet och vägrade släppa det ifrån sig. Först när segern var bärgad, inför tredje perioden, bjöds Oskarshamn in i matchen och tilläts låna puck. Inte ens då lyckades Fredrik Söderströms mannar hota oss mer än flyktigt. Det var endast i spelformen powerplay som Oskarshamn lyckades skapa tryck, i egentlig mening, mot vår Jonas Fransson. Denna gång fungerade dock vårt boxplay bättre än tidigare och kunde relativt enkelt hålla undan och stå emot. 

Den tredje perioden blev på sitt sätt en imponerande defilering mot slutsignalen. Gulsvart spelade konsekvent och metodiskt med målsättningen att stänga matchen. Något som man lyckades alldeles förträffligt med. 

Den enda smolken i den tredje perioden var att laget drog på sig ett antal utvisningar av modellen onödiga. Kanske en konsekvens av att man drog ned på frekvensen i skridskoåkningen och  istället arbetade för mycket med klubban? 

Extra roligt att Jonas Fransson fick hålla nollan denna match. Han har inte haft det så lätt att imponera fram till nu bortskämd som man är över hur bra han kan vara. Nu var han på plats. Ordentligt. Gjorde några avgörande räddningar när Oskarshamn lyckades ta sig fram till sina fåtaliga giftiga chanser. Just så är man van att se den gode Jonas. Härligt!

Angående våra backar så klarade sig alla med den äran. Speciellt roligt är det att se hur Per Helmersson stretar på. Hur lång tid tar det, månntro, innan allt fler börjar inse vilken skicklig defensiv pjäs han faktiskt är? Att Nick Angell är spelskicklig och offensiv visste jag inför säsongen. Det som imponerat mest på mig är dock inte Nicks offensiv utan hans - defensiv. Vissa olyckskorpar har kraxat om att han är för svag defensivt för att tituleras som en riktig klassback. Trams, säger jag. Nick är riktigt bra defensivt, punkt och slut!

Överlag spelade alla våra backar på en bra nivå. Glädjande att se. Fastnade sällan med puck utan kunder oftast peta loss trissan och sätta upp spelet till forwards. Mycket bra!

Nu tänker jag dock inte dra allt för stora växlar av denna seger. Oskarshamn var ovanligt bleka denna afton. Som vanligt tycks de inte alls trivas med spel på bortaplan. Såg länge väldigt ängsliga och vilsna ut på isen. Jag vill gärna tro att det var vårt bländande(!) spel som bidrog till att Oskarshamn såg så taffliga ut men vet att detta inte är den enda sanningen. Oskarshamn kan bättre...

Kan bara inte låta bli att skriva några rader om "gamlingen" och "liraren" Conny Strömberg. Framför allt funderar jag över vad han snackar om, hela tiden? Någon som lagt märke till det som jag sett? Conny har "kvartssamtal" med andra spelare lite hela tiden. Är det inte någon back som han instruerar så är det någon forwardskollega. Conny pekar, viftar, snackar, och förtydligar. Detta sker inför en tekning, vid powerbreaks, i periodpauser, ja, så fort tillfälle ges. Och snackar han inte med medspelare så snackar han lika inlevelsefullt med vaktmästarna. Han är helt enkelt alldeles enastående i sina passion för perfektion den gode Conny:)

När laget vunnit tre eller fyra raka matcher, då kommer jag slappna av. Att vinna en match är bra. Att vinna flera i rad är bättre. Framgång föder framgång, det vet alla. Lyckas laget få en streak av matcher där spelet allt mer flyter på, ja då kommer jag börja andas morgonluft. Då kommer jag verkligen våga börja tro. Men först då...

- Och ja, unge Rubins fortsätter imponera. Är han verkligen bara 16 år? 

Noterade att Simon Fredriksson fick komma in och köra i några boxplay. Härligt att se. Vi kommer behöva hans storlek och tyngd vad det lider. 

På vägen hem från match såg jag Niklas Lidström ståendes vid entrén. Känns fortfarande märkligt, och mäktigt, att en sådan ikon går att beskåda helt utan kostnad i ABB Arena. Stort!

Nu laddar vi om...

Västerås - Asplöven 2-1

Mitt intryck av matchen mot Asplöven var att spelarna i laget verkligen ville något. Att vilja är dock inte alltid detsamma som att kunna. Jag dristar mig därför till att påstå att viljan var större än kunnandet under perioder av matchen. När vi dessutom mötte en motståndare som kom med två segrar i bagaget, och därmed ett gott självförtroende, blev inte uppgiften lättare. Asplöven visade redan från start att de inte tänkte stå med mössan i hand och be om lov. De tog helt enkelt för sig ordentligt och var, i stora stycken, minst lika bra som vi själva. Stundtals hade vi rejäla problem att freda oss mot puckskickliga och åkstarka motståndare.

Men så var det detta med viljan. Alla ville göra sitt på isen. Alla ville bidra. Alla ville ta matchen till seger.  Kort sagt tycker jag att laget som helhet gjorde en stabil insats utan att för den skull glänsa eller briljera rent spelmässigt. 

- Självklart måste jag lyfta fram en spelare trots allt. Unge Kristians Rubins som spelade som om han inte visste hur svårt det borde vara, bara sexton år fyllda. Det som imponerade mest på mig var hans lugn med puck och klubba. Sökte, och hittade, ständigt fram med passningar till medspelare. Tog även för sig rejält i närkampsspelet. Visade dessutom prov på eminent skridskoåkning. 

Jonas Fransson, som fram till denna match haft det lite motigt, gjorde en stabilare insats. Släpper man bara in ett mål så måste man få med beröm godkänt. Detta trots att målet, eller målskottet, inte såg helt otagbart ut från läktarplats. Jag väljer dock att hylla Fransson för alla de puckar han motade!

Conny Strömberg fick äntligen lön för sitt slit. Ja, faktiskt tycker jag så. Conny sliter mer på isen än vad många vill tro. Till och med hans hemjobb tangerar gränsen för det som måste till, i varje byte. När han dessutom, i match efter match, fortsätter leverera fina mackor till sina medspelare så kommer utdelningen att bli mångdubblad framledes. I matchen mot Asplöven hittade han Williams som direktsköt fram till 2-1. Elegant och briljant. 

Jeremy Williams, förresten, som nu fick komma till avslut på rätt sätt. Första målet, 1-0, på fint förarbete av Nick Angell som serverade pucken mitt i slottet. Bara att hänga dit den för Williams. Mer sånt, tack!

När det gäller backspelet skulle jag vilja lyfta fram en spelare till, faktiskt! Nämligen Pär Helmersson. Visst, han är ingen tekniker som briljerar på isen, men ack så nyttig han är i defensiven. Urstark som få håller han undan och rensar bort. Städar rent. En back som var lite olycklig denna gång var den annars så stabile Johan Jonsson som tummade på marginalerna. Ett uppspel från hans klubba fastnade i egen zon och Asplöven kunde vinna puck, sätta press, och kvittera till 1-1. Å andra sidan täckte samme Jonsson bort ett farligt skott i slutminuten när Asplöven gick för kvittering. Man kan därmed låta udda vara jämt.

För övrigt låter jag mig gärna imponeras av Linus Svedlunds arbete på isen. Fjärdeformationen, där Linus spelade, gjorde många fina byten. Både offensivt och defensivt. Linus överraskar på mig, så enkelt är det. På ett positivt sätt, må jag tillägga!

Nu blev segern väldigt knapp men ack så värdefull. Asplöven var ett betydligt skickligare lag än det Vita Hästen som vi förlorade mot i premiären. Det är utifrån det jag bedömer vårt lags insats. Asplöven rymde många duktiga spelare som ständigt var ett hot offensivt. Duktiga skridskoåkare, bra passningsspelare, och fyndiga i sitt offensiva spel. Det var med andra ord ett bra ishockeylag vi vann mot under tisdagskvällen. 

Nu väntar jag på att det ska lossna rejält i matchen mot Almtuna. Att spelarna vågar spela ut. Förhoppningsvis är anspänningen som fanns inför matchen mot Asplöven nu förbytt i en skön känsla av tillförsikt. Det kan räcka långt. 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Utmaningen:

- Bloggen slänger in 300:- per mål som Mathias Bromé lyckas peta in. Därutöver 100:- per assist. Dock gäller detta endast om Västerås vinner matchen! Fiffigt, eller hur?

I den förra utmaningen, matchen mot Asplöven, missade Herr Bromé ett fint läge på pass från C Strömberg. 

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nu kör vi över Almtuna och hänger på tåget!

Conny Strömberg....

Så blev det som det blev, till slut. En mycket speciell lirare anslöt till vår trupp. En lirare både på och utanför isen. En personlighet av dignitet magnum. Jag syftar givetvis på Conny Strömberg. En unik personlighet i ett mainstreamat hockeylanskap.  En person som skapat rubriker under sin karriär som få andra ishockeyspelare. Det är lite ’Nacka Skoglund’ över Conny. En lirare som valt lite andra vägar än vad som är brukligt bland svenska hockeyspelare.  Se bara på de klubbar han representerat fram till nu i kronologisk ordning:

Modo

Vita Hästen

Husum HK

Sundsvall

Husum HK

IFK Arboga

Husum HK

Modo

IFK Arboga

Tierps HK

EV Weiden  (Tyskland Div 3)

EV Weiden  (Tyskland Div 2)

Graz 99ers (Österrike)

IFK Arboga

EV Landshut (Tyskland)

ESC Moskitos Essen (Tyskland)

Sport (Finland)

HK Jesenice (Slovakien)

Örebro

Asplöven

Västervik IK

Tingsryd

Örebro

Västerås

(källa: http://www.eliteprospects.com/)

Man kan utan tvekan påstå att Conny har rört på sig under sin karriär. Gemensam nämnare under hela karriären har varit en enorm poängproduktion(Låt vara att karriären till största delen utspelats i ligor på en nivå under de allra bästa)

Tittar man på produktionen i hockeyallsvenskan som trots allt är en respektabel liga även med internationella mått så har Conny spelat 256 matcher och producerat 283 poäng! Och det är inte direkt kattskit. Det är faktiskt mer än vad någon annan spelare mäktat med. Tittar man däremot på poängproduktionen i en riktigt bra liga, som SHL, så mäktade han bara med att göra 15 poäng på totalt 72 matcher. Viss skillnad.  Efter hemkomsten till Sverige har Conny med stor framgång representerat Örebro och där varit en bidragande anledning till att klubben numera spelar i SHL.  

Lite kuriosa är att man redan nu kan läsa Connys memoarer i bokform.  Det är väldigt ovanligt att aktiva spelare kommer ut med en bok om sitt hockeyliv – innan karriären är över! Det är på något sätt ett signum för liraren Conny Strömberg. Lite Zlatan över honom, på något sätt. Går sin egen väg, vågar bryta mönster, sticka ut.

Alla som följt Conny genom åren vet att det finns en tråkigare sida, en mörk och dyster, som då och då pockar på uppmärksamhet i massmedia. Då handlar det om Herr Strömbergs förtjusning i alkoholhaltiga drycker. En kombo som inte alltid varit till fördel i hans relation till lagkamrater eller klubbar. Detta har dock inte stört hans karriär nämnvärt då han helat tiden lyckats ’komma tillbaka’ ut på isen med hedern i behåll. Hemligheten ligger nog i att vi supportrar gärna är extra förlåtande till en spelare som bjuder så mycket på sig själv. Både på isen och privat. Till och med massmedia tycker jag visat upp en förlåtande attityd som är rätt ovanlig. Det kanske helt enkelt beror på att personen Conny Strömberg är en sådan trevlig prick som det är svårt att tycka illa om. I alla fall en längre tid!

Här finns en artikel som publicerades i Aftonbladet för någon säsong sedan: -Därför fick Conny Strömberg sparken från Örebro

(För den som är road finns det en hel del intressanta klipp och rubriker att ta del av i massmedia)

Nåväl, nu är det dags för hockeyvagabonden Conny att skriva ett nytt kapitel att lägga till i sin karriär. Kanske blir Västerås den sista anhalten innan skridskorna läggs på hyllan. Själv tvivlar jag på det. Med tanke på Connys oförbehållsama kärlek till spelet ishockey kommer han säkert fortsätta lira i någon lägre division fram till sin 50-årsdag!

Vad kan vi då förvänta oss av Conny i Gulsvart? Självklart har vi rätt att förvänta oss att han ska bidra med poäng i powerplay. Den spelform han varit hysteriskt dominant i under hela sin karriär. Genom sin enorma spelförståelse, sin passningsgenialitet, kommer han säkerligen kunna mata våra skyttar på ett oerhört produktivt sätt. Jeremy Williams och Dustin Johner kommer matas med lägen som aldrig förr. Detta är givetvis ett önskescenario. Ett scenario som inte alls känns långsökt. Den stora, och svåra, frågan är dock hur bra Conny kommer att fungera i spelet fem mot fem på isen. Kommer hans hemjobb räcka till? Har han fysiken och orken att spela två-vägs-hockey och inte bara stå och fiska passningar i mittzon? Kommer tränarna hitta en kedjeformation där Conny kommer till sin rätt? Då jag upplever att Conny är lite av en 'humörspelare' som måste ges lite av fria tyglar för att trivas ute på isen, hoppas jag tränarna ger utrymme för detta. Får han inte misslyckas kommer han inte heller att lyckas...

Att Conny kommer bjuda oss alla på en hel del hockeygodis denna vinter är jag övertygad om. Jag är även lika övertygad om att vi emellanåt kommer svära och förbanna samme man när han bjuder våra motståndare på en och annan indianare ute på isen. Men, med konstruktiva och underhållande lirare som Herr Strömberg får man ta det onda med det goda. 

Härmed deklarerar bloggen sitt fulla stöd och hälsar Conny Strömberg varmt välkommen till Gulsvart!

Lite Conny...

Va! ska vi värva Conny?

Denna följetong! Conny Strömberg till Västerås! Hur länge har den pågått? Redan under föregående säsong ryktades att Conny var på gång till oss. Allt var klappat och klart in i minsta detalj. Det saknades 'bara' en namnunderskrift på ett kontrakt. De påstås att 'det var väldigt mycket nära' att han skrev på för oss. Nu är det samma visa. Conny själv har tydligen yppat att han för förhandlingar med oss. Redan för flera veckor sedan rörde det sig om 'bara några veckor' innan allt skulle vara klart. Och där står vi nu. Sannolikheten att Herr Strömberg kommer denna gång synes inte allt för stor.

Vad tycker då gemene man om att vi värvar Conny till årets säsong. De personer jag talat med är - kluvna! Det råder en viss skepsis, kan jag drista mig till att skriva. Alla vet vilka unika talanger CS besitter när han har den västen på. En gudabenådad blick för spelet. En enastående förmåga att se möjligheter som ingen annan. Ett passningsgeni, stundtals. Detta på pluskontot. Med som bekant har alla mynt minst två sidor. Conny är inte den som sliter räv i hemjobbet eller spelar fysiskt. Där finns det uppenbara brister. Så länge CS får lira hockey i anfallszon(gärna pp) är han mest till sin fördel även om han emellanåt kan bjuda på riktiga indianare som ger motståndaren utmärkt möjlighet till snabba spelvändningar.

Jag har skrivit det förr och jag skriver det igen. Personligen gillar jag CS. En i många stycken briljant spelare som kan öppna upp spelet med sina eminenta passningar. Däremot är jag inte fullständigt övertygad om att CS är den spelartyp vi behöver för att komplettera vår nuvarande trupp. En viss skillnad, faktiskt! Jag anser att vi redan nu har tillräckligt med offensivt begåvade forwards och istället behöver lägga våra slantar på mer muskler, fysik, och tuffhet.

Vi har släppt iväg Messy, McArdle och Mårtensson. Tre spelare som var 'jobbiga' att möta på isen. Tre spelare som nötte och stötte i varje byte. Ur det perspektivet känns inte en 'finlirare' som CS som det bästa alternativet. 

Men, jag får som alla andra vänta på besked i ärendet. Om Conny ansluter kommer undertecknad självklart välkomna honom. Sämre är man inte....

Leksand, ismaskin,uppehåll

Ismaskinen

Skrivs en del om Leksands IF på Gurkburken just nu. Lite varierande inlägg. En del med stänk av ironi, andra öppet skadeglada, andra mer neutralt eftertänksamt. Det är ju, som bekant, alltid lika kul att sparka på den som redan ligger - typ. LIF är i viss nöd för tillfället. Återigen behöver denna anrika förening stöd med det mesta för att inte ramla ned i ett mörkt hål av ångest, tandagnisslan och förtvivlan. Så det kan bli! Är personligen rätt övertygad att föreningen, som vanligt, kommer tåga ut ur detta beklämmande tillstånd på sedvanligt käckt maner och förkunna att "nu är allt som fina fisken". Är det inte lite "AIK" över det hela? Eller  "MIF"? Märkligt att samma elände drabbar dessa tre stora föreningar. Inte bara en gång utan upprepade gånger!

- Själva har vi redan gått i konkurs en gång och det räcker bra så!

Uppehållet i seriespelet känns lagom kymigt. Sista matchen hemma mot Oskarshamn sitter ännu kvar på näthinnan. Sånt vill man se mer av. Mycket mer. 

Dopa mig hit och dopa mig dit. Nu ser allt fler klubbar i AS över möjligheten att plocka in lite arbetslösa NHL-spelare. Även de klubbar som ropade mest högljutt om DOPING har ändrat tonläge. Så kan det gå när inte poängen trillar in som förväntat. BIK Karlskoga hann få in en spelare precis innan uppehållet, Örebro håller på och letar för fullt, Oskarshamn har vädrat sitt intresse. Ja, till om med Malmö är på G att hitta NHL-förstärkning. Ni minns säkert att Patrik Sylvegård var sur som gammal ättika efter förlusten mot oss. Tyckte vi "fuskade" till oss segern genom Patrik Berglunds medverkan. Vinden vänder även i södra Sverige, tydligen! Snart är vi "fuskare" och "dopade" allihopa...

- För övrigt är Conny Strömberg tillgänglig på arbetsmarknaden. Vem hugger honom? 

Tycker fortfarande att Stefan Warg är säsongens överraskning. Kanske han rent av är den bästa värvningen? Vem hade trott det när kan skrev på för oss. Definitivt inte alla Örebroare som gjorde sig lustiga över hans klubbval och såg honom som en kanonbra försvagning av vår defensiv. Lång näsa, säger jag bara!

- Längtar så infernaliskt på att spelet ska komma igång igen. 

För övrigt finns det en(1) vaktmästare i ABB Arena som kör ismaskinen lika uselt som jag dansar foxtrot! Helt utan taktkänsla.Varje gång han snurrar runt på isovalen framkallar hans körning djup olust. Varför? Jo, man vet att han varje gång tvingas åka en extra vända för att spola en rand av isen som han missar. Varje gång, match efter match, säsong efter säsong och alltid på samma ställe! Körkort, behövs det?

Gó natt!

Oskar nästa...

Utvandrarna är en svensk film från 1971
regisserad av Jan Troell 

Av någon märklig anledning kom jag att tänka på Karl-Oskar Nilsson från filmen Utvandrarna. Underbart gestaltat av skådespelaran Max von Sydow. Detta då jag tänkte skriva ett inlägg med mina tankar kring den match jag nyss beskådat på Viasat Hockey. Oskarshamn mot Djurgården. Filmen är som bekant baserad  på Vilhelm Mobergs böcker Utvandrarna och Invandrarna. Och det kanske var där någonstans som det knäppte till. Utvandrare och Invandrare. För lite så är det om man ser till de bägge lagens spelartrupper. Båda lagen innehåller spelare som både utvandrat och numera invandrat. Spelare som rör sig och rört sig över många landsgränser för att spela ishockey. Ta Douglas Murray i Djurgården som först utvandrade till landet i Väster för att sedan invandra och nu spelar på en rink nära oss alla i gamla Svedala. Chet Pickard i DIF är bara utvandrare. Eller är han invandrare? Beror nog på från vilket vädersträck man ser det.

Oskarshamn - Djurgården 0-1

Men nu åter till matchen. Tycker DIF vinner tämligen rättvist i denna match. De stänger av nästan alla åkvägar för Oskarshamn forwards och lyckas i det stora hela ta ned farten på deras anfall. Jag som såg IKO fullständigt köra över MIF senast blev imponerad över hur DIF rent taktiskt genomförde matchen. Det syns att många spelare i DIF gärna vill spela safe, hålla pucken framför sig, inte ta några risker. Det fick till följd att DIF:s anfallsspel under matchen var ganska uddlöst. Men det var något som man säkert offrade för att säkra upp i defensiven. För övrigt tycker jag Marcus Ljungh gjorde en strålande arbetsinsats i dagens match!

Har du sett Fagervall?

Man hoppas Fagervall satt och spanade på denna match och nu fick idéer om hur vi ska spela för att ta bort Oskarshamns tunga offensiv lika effektivt. Det enklaste sättet att vinna mot Oskarshamn verkar vara att dra på sig utvisningar. Om vi gnäller på vårt eget powerplay så är det briljant i jämförelse med vad IKO har presterat de matcher jag sett dem spela. Då vi är bäst i spelformen boxplay och IKO sämst i powerplay kanske vi ska prova den taktiken :)

Våra Ut och In-vandrare

För att återknyta till Utvandrare och Invandrare har vi själva lite av båda delarna i laget. Den senaste Invandraren är som bekant Brendan Mikkelson. Måste vara ganska skönt för honom att få sällskap av Invandrarna Leisenring, Fornataro och Lundbohm. De kan bilda en liten koloni i omklädningsrummet. Kolonisera lite. Vi får inte heller förglömma våra Utvandrare "Bulan" och "Mickis" som nu Invandrat. De får stjäla en annan del av rummet. Förskansa sig i ett litet hörn och där grunna på hur de ska sätta ett par kassar mot Oskar på söndag..

Conny Strömberg

För övrigt tänker jag på forne poängkungen Conny Strömberg i dessa dagar. Hur kul har han, numera? Han som Uppvandrat till Sveriges baksida. Det mest troliga är att han väljer att Nedvandra istället för att förlänga sitt kontrakt som löper ut den femte november. Kanske han vill tillbaka till Närke? Tycker uppriktigt sagt synd om karln. Kan inte vara roligt att på ålderns höst harva runt med ett Asplöven som numera blivit ett riktigt strykgäng!

Malmö - Asplöven 10-2

Helt sjukt resultat i vår liga. Ska inte få förekomma. Skamligt. Det sprider ett löjets skimmer över Allsvenskan och naggar dess status i kanterna. Visst anade man att Asplöven skulle få det tufft med tanke på omständigheterna kring deras uppflyttning, men, någon ordning måste det vara även på ett bottenlag!

Go`natt!

Jag hade en dröm..

Drömmar är underliga

..och i den drömmen spelade vi mot Örebro. Matchen gick av stapeln på en insjöis, någonstans i Sverige, och matchen var jämn och spännande. När det var några minuter kvar av matchen gjorde vi det avgörande målet. Trodde jag. Men till min förvåning dömde domaren bort målet. Då såg jag plötsligt, på nedersta bänkraden, att gäng åskådare som viftade och skrek, hoppade och dansade, och sjön lyckligt över det bortdömda målet.  Klart som den blev man en aning frustrerad över denna glädje och jag ropade därför högt till dem:

- Varför var det så jädra kul att målet blev bortdömt?

Personerna som nyss firat det bortdömda målet vände sig upp mot mig, och då såg jag! Det var en massa spelare från Örebro! Med Conny Strömberg i spetsen! Jag vinkade till mig Conny som snabbt kom upp till mig. 

- Vafan, sa jag!

- Hej , sa han!

- Varför dömde de bort målet, sa jag!

- Det var offside, sa Conny!

- Nehej, sa jag!

- Jo det var det visst, sa Conny, och tog fram sin iphone! Där visade han upp hela spelmomentet innan pucken kom in i zon och Marcus Söderqvist nätade.

- Det var en klar och tydlig offside, sa Conny!

- Jaha, sa  jag, i brist på annan argumentation!

- Men titta här, sa Conny, och zomade in bilden. "Ser du nu", frågade han?

Och då såg jag, hur tydligt som helst, att minst fem Västeråsare var inne i zon före pucken! Så underligt. Så såg det inte ut från den plats på läktaren jag stod på! Efter det klappade Conny mig på axeln och släntrade ned till sina kompisar på nedersta bänkraden....

Hur matchen slutade? Har ingen aning..

Krossa Örebro!

Lirare eller lallare

Conny Strömberg (från:Hockey/Sverige.se)

Ingen kan ha undgått alla rubriker kring denne spelare. Antingen skapar han egna rubriker eller så får han hjälp av andra. Men i centrum finns han, den gode Conny. Minns förra säsongens märkliga turer då han för ett tag var på väg ut ur Örebros trupp. Han var iväg och lirade matcher med Asplöven(!) och rykten stod som spön i backen. Lag i Norge var beredda att lägga upp feta budet för att få hans namnteckning. Likaså ryktades om någon klubb i Sverige som var beredd att skuldsätta sig rejält för att få honom till sin trupp. Men i slutskedet redde allt upp sig. Conny blev förlåten för sina försyndelser och togs tillbaka i truppen. Herr Fahlander hade räddat sin skyddsling(!) Men roligt var det att följa alla turer. Inte minst media gjorde sig en god affär på uppmärksamheten.

Så frågan är, som rubriken antyder, är Conny en "lirare" eller en "lallare". Eller går dessa två saker hand i hand? Brukar inte, handen på hjärtat, lirare vara lite - udda? De har ofta en tendens att gå sin egen väg. I sin enorma kärlek till sin sport ser de inte alltid den breda och raka vägen som den rätta - vägen. De väljer ofta en mer snårig och ringlande stig. Bara för att de kan och vill och för att de finner en tjusning, en utmaning, som tilltalar dem. 

Personligen är jag omåttligt förtjust i lirare som Conny Strömberg. För mig får en lirare gärna vara lite "udda" och annorlunda. För mig får en lirare bete sig avvikande, utmanande, klantigt, fumligt, så länge han inte ger upp sin passion att underhålla sin publik. För det är just det som är utmaningen för en lirare. Att bjuda på det lilla extra, det oväntade, det omöjliga för en häpen och jublande publik. Utan lirare dör mycket av lagidrottens själ. Utan lirare försvinner de magiska ögonblick vi alla vill bevittna. Utan lirare riskerar vi att få se vältränade, väldresserade, ishockeyrobotar som kör start och stopp i sextio minuter. Och det, mina vänner, är i ingen framtidsvision som lockar mig...

- Kör hårt Conny, och alla andra lirare!