Backar är bra att ha....

Plötsligt plingade det till. En liten notis. Den gjorde mig glad. Någon hade hört någon säga att Jimmie Jansson var på väg in i truppen. Under de veckor som gått sedan årets trupp gick på is har jag vid några tillfällen haft förmånen att prata med Jimmie. Han var inte blyg att berätta lite om hur han tänkt inför denna säsong. Utan att avslöja för mycket, förstås. Det är ju så det är i branschen. För någorlunda skickliga hockeyspelare finns idag många intressanta marknader runt om i Europa. När man är ung och ännu inte bundit upp sig med familj, barn och villa, lockar det naturligtvis extra att prova sina vingar annorstädes. Ett land, och en marknad, som just nu drar hyggliga spelare från HockeyAllsvenskan, och Ettan(!), är England. Det finns nog ingen föreningen i HockeyAllsvenskan, och definitivt ingen i Ettan, som kan matcha de löner som erbjuds i England. Klart som sjutton då att spelare tar chansen att göra en eller annan säsong i en sådan liga. Vem skulle inte göra det?

- Jag pratade som bekant tidigare med Jonas Westerling om hans flytt till England denna säsong. Genom honom fick jag klart för mig att det var hyggliga pengar som erbjöds. Väldigt hyggliga, till och med!

Om vi lyckas få in Jimmie i årets trupp ser det plötsligt förbaskat bra ut på backsidan. Se bara vad den gode Mjörnberg skriver i ämnet:

Inte för att man ska gå händelserna i förväg, men, vi är på väg att få en backuppsättning som ser förbaskat bra ut. Både bredd, tyngd, och offensiv kvalitet. Huruvida den är bättre än förra säsongens backuppsättning låter jag vara osagt. Trots allt spelar vi nu i en lägre division. Jag vill gärna se några seriematcher först. Jag har redan berömt de offensiva intentioner som hela laget visat upp, och det med all rätt, men vill ge våra backar mer tid att spela ihop innan deras defensiva kvalitéerna nagelfars.

Det optimala vore om vi till denna säsong fick tre backpar som får chansen att spela ihop, match efter match och därigenom bli bekväma i sina roller. Något som inte var fallet säsongen 16/17, enligt mig. Då var det en ständig rotation på backparen. Rätta mig om jag minns fel.

Utöver ovan nämnda vill jag nämna en sak till. Pontus Holmberg. Överraskande framfusig och kreativ. Endast arton år gammal. Kan bli en riktig publikfavorit. Höjer dock ett varningens finger. Det är ett s t o r t steg att gå från juniorhockey till dito senior. Detta oavsett hans talang. Att göra några enstaka matcher som junior på seniornivå mot att lira en hel säsong, det är skillnad det. Trots allt kommer han hela tiden få kämpa mot spelare som är äldre, mer erfarna, fysiskt starkare, och lite elakare(!) än vad han gjort som junior. Både Patrik Berglund och Mikael Backlund behövde tid att anpassa sig och då var dessa herrar exceptionella talanger! Så, kort sagt. Pontus är en mycket lovande junior men vi får inte ställa allt för stora förväntningar. Vi behöver ge honom tid att både lyckas och misslyckas. Då kan det bli kanon.

För övrigt tycker jag Kevin Weiskog ser mycket rappare ut i skridskoåkningen än vad jag minns från hans tid hos oss tidigare. Att han är stor, reslig, och kan använda sin tyngd, det visste jag. Men nu ser han även riktigt rapp ut på rören. Härligt!

Att Oscar Pettersson är rapp både i munnen och på rören det visste jag sedan tidigare. Men att han fram till nu varit lagets överlägset mest framgångsrike(!) målsumpare, är mer överraskande. Å andra sidan kan man förlita sig på matematiken. Den som skapar sig själv många chanser kommer rent statistiskt göra mycket mål. Så, jag kommer förlita mig på matematiken..

Nog om detta.....

Snack med tränare och sportchef samt detta med J20

Under söndagen, ja jag har inte hunnit berätta allt ännu, fick jag även en stund på tu man hand med Thomas Paananen och vårt sportchef  Patrik Zetterberg. Vi pratade om mycket. Bland annat detta med hur spelare förr, och nu, går vidare från ungdomslagen upp till A-laget. Idag finns det en stor förhoppning, både bland utövare och supportrar, att bra spelare i J20 per automatik ska kunna ta en plats i A-laget. Annat var det förr. Då var det helt enkelt väldigt ovanligt att spelare gick rakt in i ett A-lag i Allsvenskan direkt från J20. Oftast fick spelare ta omvägen via en lägre division. Ta ett, eller två år, i en lägre division och där ta sista steget mot seniorhockey. 

På rak arm kan jag bara minnas tre-fyra spelare som klarat av att gå från J20 till producerande spelare i HockeyAllsvenskan.  Då pratar vi om exceptionella talanger. Och inte ens för dem var det en helt enkel uppgift. De ficks slita hårt innan de vuxit färdig och kunde börja leverera. Tänker närmast på Mikael Backlund och Patrik Berglund. Båda debuterade i A-laget som sjuttonåringar och fick 12 respektive 21 matcher att visa upp sig på. Trots massor av talang blev det ingen direkt poängskörd att tala om. Men erfarenhet fick de. Säsongen efter lossnade det för Patrik som på 35 matcher skramlade ihop 48 poäng medan "Mickis" hade en mer blygsam utveckling och fick ihop 13 poäng på 37 matcher. 

William Karlsson var även han en spelare som slog igenom stort som artonåring. I hans fall handlade det mycket om att vara på rätt ställe vid rätt tillfälle. Med Waltin som tränare fick han redan från försäsong möjlighet att spela med Peter Öberg och Broc Little. Ett lyckokast för unge William som fick enorm draghjälp i sin utveckling. När dessutom tränaren, Waltin, gav honom massor av förtroende så blev hans utveckling sensationellt bra. 

Vad jag, och Patrik enades om, är att det krävs något utöver det vanliga för att en spelare ska kunna ta klivet från juniorlagen in i ett A-lag och börja leverera. Steget är så mycket större än vad många av oss vill tro. Detta är naturligtvis även ett bekymmer. På flera sätt. En tränare, med mångårig erfarenhet från hockey på högsta nivå, sa till mig att kan man ta in en (1) spelare från J20 per säsong som tar plats i A-laget så får man vara nöjd! Då pratar vi om spelare som går in och bidrar, producerar, och inte bara är med för att se och lära. Utifrån detta förstår var och en att det är ett verkligt nålsöga att passera för J20-spelare. En bra J20 spelare ska dessutom konkurrera med alla de spelare som redan finns tillgängliga på marknaden. Spelare med rutin och erfarenhet av spel på en högre nivå. 

Det är med andra ord inte lätt att bedriva ungdomsverksamhet då man redan från början vet att avkastningen riskerar att bli rätt mager. Det är inte lätt att vara J20-spelare och veta att man behöver vara otroligt skicklig för att ha en rimlig chans att få ett A-lagskontrakt. Inte sällan ratas lovande juniorer till förmån för mer säkra kort när trupper väl ska formas. Man värvar helt enkelt utifrån. 

Vad krävs det då för att unga talanger ska få en verklig chans att ta klivet upp i ett A-lag. Personligen tror jag det behövs en agenda från föreningen. En uttalad målsättning. En verklig vilja att ge unga spelare chansen. Inte plocka upp juniorer för att man måste. Dessutom måste faktiskt de unga spelare man ger chansen besitta grundläggande kvalitéer. 

För en förening som vår, har det inte funnits de rätta förutsättningarna de senaste säsongerna för att vidareförädla eventuella talanger från juniorlagen. Då agendan varit att nå SHL har man istället valt en annan väg. Den transatlantiska. Under en följd av år tyckte nog de flesta supportrar det var festligt värre när det säsong efter säsong ramlade in spännande och exotiska spelare från andra sidan Atlanten. Att det hela tiden handla om kortsiktigt tänkande och snabba fix brydde man sig inte så mycket om. Huvudsaken att laget kunde vara med och slåss och den åtråvärda platsen till SHL. Hur många juniorer fick chansen under den eran? Jag har inte svaret givet men inte var det många. Istället gick man ständigt ut med värvningshåven när spelet haltade eller någon blev skadad. Supportrar, sponsorer, media, och publik jublade. Kul med transatlanter, finnar och slovaker. 

I den miljön är det närmast omöjligt för spelare i J20 att slå sig in i A-laget. De fick vara tacksamma om skadeläget blev så allvarligt i A-laget att inget annat alternativ erbjöds. Egna lovande spelare skickades till Nittorp, Kallinge/Ronneby, eller någon annan gudsförgäten håla. 

Under de två senaste säsongerna har läget varit ett annat men minst lika ogynnsamt för spelare i juniorlagen. Sportsliga katastrofer för A-laget där man riskerat åka ur för att sedan i alla fall åka ur. Under en sådan pressad situation är det väldigt få tränare som vågar chansa på att kasta in juniorer i truppen. Det är dessutom ingen rolig situation för unga spelare om de väl får chansen. Att komma in i ett lag där varje enskilt misstag kan bli oerhört kostsamt är ingen rolig lärmiljö. Den är istället hämmande. Rädslan att göra fel blir överväldigande. Istället för att vara kreativa, som förväntas , väljer de unga spelarna att spela säkert. Med marginal. Sarg ut. I och med detta tillförs ingen som helst ny energi i laget. 

Visst kan enstaka juniorer komma in en match, kanske två, och sprattla till lite. Röra om i grytan. Men att förvänta sig att de ska kunna leverera över en längre matchserie är naivt. Till det behövs talanger som nämnts ovan. Eller, ett stort förtroende från tränare!

Hur ska jag då avrunda detta inlägg. Jag kanske ger intryck av att det är tämligen hopplöst att förvänta sig spelare från J20 ska kunna ses som alternativ till befintliga spelare i A-laget. Men där ser jag nu en ljusning. På flera sätt. Jag känner mig mer hoppfull. Detta av två anledningar. Den första är Thomas Paananen som kommer direkt från J20. Det andra är att steget från J20 till spel i division ett inte är lika dramatiskt som mellan J20 och HockeyAllsvenskan. Det kommer därför finnas större utrymme för Thomas att plocka upp spelare från J20 och ge dem chansen om han inte är nöjd med spelare i den befintliga truppen. Detta ger två positiva effekter, minst. Spelare i J20 förstår att de har chansen och spelare i A-laget känner hotet att missta sin plats om de inte levererar. Konkurrens, mina vänner! Det är fint. 

Se där lite tankar så här mitt i natten...

Med och utan NHL:spelare...

Aktuell tabell just nu - med NHL:spelare(1-9)

1.Leksand 73

2.Bofors 68
3.SSK 65

4.Västerås 63
5. Malmö 60

6. Djurgården 58
7. Mora 56
8. Örebro 54
9. Oskarshamn 50

Låt oss leka med tanken att vi tar bort fyra segrar där våra NHL-spelare direkt och odiskutabelt bidragit till att vi vunnit:

Mora – Västerås 0-2 (Mål av Bulan och Mickis)

MIF – Västerås 2-4 (Patrik dominerar)
IKO – Västerås 0-2 (Patrik gör 2-0 i tom bur)

Västerås – Leksand 4-1 (Mickis 2 mål ett assist)

Hur hade då tabellen sett ut idag utan NHL:spelare?
1.Leksand 76 (+3)

2.Bofors 68
3.SSK 65
4. Malmö 63 (+3)

5. Mora 59 (+3)

6. Djurgården 58
7. Örebro 54
8. Oskarshamn 53 (+3)

9. Västerås 51 (-12)

Nu finns det flera sanningar och man kan vrida och vända på fakta och statistik. Men visst är det en aning tänkvärt!

För den som vill går det säkert att vända mitt redovisade resonemang till något positivt. Vi kan till exempel säga att de poäng vi nu fått extra genom våra NHL-spelare kan tjäna som en buffert tills övriga spelare i laget tar sig i kragen och börjar producera. Laget har nu några omgångar på sig att hitta inställning och form innan denna buffert är uppäten.

Djurgår´n kommer till staden - göm alla bananer!

Tony Znabel - Djungelpatrullens ledare!

Idag vankas det riktig hockeyfest i Gurkstaden. Degraderade och regenererade Djurgårdens IF kommer på besök. Med överledare Tony Znabel i spetsen. Varför tänker jag nu plötsligt på - Djungelboken? Vem minns inte de underbara, och smått förvirrade, elefanterna i djungelpatrullen! Nåja, tillbaka till ordningen. I laget DIF finns åtskilliga schimp... spelare med både rutin och kunnande. Som tur är, för oss, har de ännu inte visat så mycket av den varan denna säsong. Målvaktsspelet har varit dugligt om ej lysande trots att målvakterna i  DIF borde trivas extra bra i buren! 

Vad kan vi då förvänta oss? För det första kan vi nog förvänta oss lite stök och bök på läktaren denna match. Det ankommer en hel drös, kanske flera drösar, med supportrar från den Kungliga huvudstaden och de kommer göra anspråk på både det ena och det andra. Rykten påstår att det kan uppstå visst kaos då antalet biljetter som tilldelas motståndarlag är rätt knapert. Kanske lite gammaldags upploppsstämning vid entrén? Som det var på sjuttio och åttiotalet då det var kutym att köa utomhus i en timme innan biljettluckorna öppnade för att få tillträde till hallen! Det var "härliga tider".

- För den mer räddhågade går det alldeles utmärkt att stanna hemma och åse denna drabbning via VIASAT.

Tittar vi på formen lagen emellan så har DIF rätt skaplig form. Under Tony Zabels ledning har laget plockat anständigt med poäng de senaste tio elva omgångarna. Spelet har inte varit helt övertygande men då poängen ramlar in duger det gott. Angående Tony Zabel så måste jag ställa en uppriktig fråga: "Hade inte hockeyspelare mer hår förr i tiden"? Någon som tänkt på det? Var och varannan ishockeyspelare tycks vara "bolded" i dessa tider. Beror det på hjälmarna, schampot, eller grasserar det någon form av galloperande  håravfallsepidemi i de svenska omklädningsrummen? Kom bara inte och säg att det är snyggt..

Avstängningen av Mikael Backlund inför kvällens match öppnar upp för något nytt och intressant. Fagervall tvingas spräcka på duon "Bulan" och "Mickis" och kanske är det inte bara av ondo. Vi har alla sett problemet. Än hur tränare Fagervall försökt har ännu ingen spelare fungerat bra som tredje-man mellan dessa två spelare. Kanske är lösningen att sära på NHL-grabbarna och låta dem leda var sin formation? 

Det vi får leva på, som vanligt, är ett lysande målvaktsspel, en stark defensiv, ett oerhört starkt boxplay. Sedan blir det till att hugga på chanser när DIF trycker på lite i övermod. Deras backar har mest agerat som backar denna säsong. Och då tänker jag på de backar som man staplar tomglas i. Faktum är att backspelet kan rent av vara DIF:s stora akilleshäl denna säsong! Offensivt kan DIF mäta sig med alla andra lag, men defensivt, där ser det vekt ut.

Hur slutar då matchen? Vi vinner, om än knappt, och glädjande nog gör Stefan Warg sitt första mål!

@jgarpenlov "Vi är lite för små där bak". Blir plötsligt lite generad!
— GurkOlle (@GurkOlle) December 28, 2012

Tacklingar!

Moras Daniel Viksten fick ont i skallen efter en "ryggtackling" av Mikael Backlund. Resultatet av det blev - nada! Men så blev det - matchstraff. Och sedan blev det - avstängning! Och tre(3) matcher till råga på allt! Den skadedrabbade Moraspelaren blev dock inte mer skadad än att han med glatt(!) humör var med och spelade dagens match mot BIK Karlskoga. Ibland förstår man inte mycket, ska erkännas. Och hur kom det sig att rättsskiparen för dagen(matchen) först blundade och sedan själv gjorde en anmälan till disciplinnämnden? På vilka bevekelsegrunder, kan man fråga sig? Var det det dåliga samvetet som gjorde sig påmint? Skämdes han över att ha missat i sin bedömning när det hände? Blev han påverkad efter matchen av ledare från Mora? Var han helt enkelt bara gramse på Mikael Backlund rent allmänt? Sa "Mickis" några väl, men fel, valda ord till domaren under matchen? 

Visst var det en tackling mot ryggen men från läktarhåll såg den inte ett dugg märkvärdig ut. Backlund hade inte nämnvärd fart när han närmade sig Moraspelaren för att "trycka till". Det var helt enkelt en ovanligt olycklig utgång av en förhållandevis vanlig situation i spelet ishockey. En annan börjar tröttna på detta eviga anmälande i efterhand. Det börjar gå till överdrift nu. Vem "faen" kommer våga spela fysiskt i fortsättningen om man riskerar att i efterhand bli granskad och nagelfaren av "tre vise män" framför en maskin där de kan spela upp händelsen bild för bild ur sextiofyra olika vinklar? Parodi, kan det bli av det hela, om det inte hanteras på ett korrekt och återhållsamt sätt.

Och sedan detta evinnerliga trams om att man inte får tackla en spelare "som inte är beredd". Hur tänker man då? Ska man ropa "hej, nu tacklar jag dig" innan, eller? Duktiga tacklare är ju lite av specialister på att trycka till när motparten inte är riktigt beredd. Det blir ju mest effekt då, typ. Vad kan nästa steg bli? Att inte skjuta mot mål om "inte målvakten är beredd"?

- Jag anser att alla spelare som anträder en ishockeyrink måste vara beredda på att få en tackling, hela tiden! 

Men det är något speciellt med Mora och anmälningar!

Kul, tycker jag, att både LIF och BIK torskade idag. Roligt även att Örebro vann borta mot Troja! Jag tror nämligen att det gynnar oss om fler lag blandar sig i toppstriden. Alla slår alla, typ, och inga poäng är givna! Vi ska INTE ta oss till en kvalserie genom att andra lag vinner eller förlorar. Vi ska göra det av helt egen kraft. Om inte har vi inget i en kvalserie att hämta. Tycker jag:)

Till sist: Leksand fans "rasar" som vanligt över domarens insats när de förlorar. Men de borde sannerligen "rasa" mot sina forwards som uppträdde så håglöst när de bjöds på det ena friläget efter det andra av SSK! Det var lite "Papphammar" över LIF:s avslut denna kväll.

Go´natt!

Kopitar kontra Berglund

Dags för match mot Mora. Två tidigare möten har resulterat i var sin seger. Lite märkligt har segrarna kommit på bortaplan i båda fallen. Mora betvingade oss hemma med kraftfulla 2-6 i en match där Patrik Berglund gjorde hemmadebut. Detta till mycket klang och jubel. Men så mycket mer jubel blev det inte den gången ty en viss Anze Kopitar var på spelhumör(4 poäng) och bidrog starkt till att sänka oss. Bättre gick det på bortaplan där vi lyckades nolla Mora. Vinsten skrevs till 2-0 och alla var nöjda. Denna gång betalade våra NHL-proffs tillbaka genom att göra var sitt mål. Det står därmed och härmed  1 - 1  i inbördes matcher.

Sedan sist har Mora förstärkt med ännu en klasspelare. Bobby Ryan har anslutit till truppen. En kille som normalt lirar i Anaheim Ducks. Det är ingen dussinlirare, direkt. Spelar dessutom i samma kedja som nämnde Kopitar. 

Saknas i Mora till kvällens match gör Alexander Hilmersson, Henrik Olsén, Prestin Ryan, Tom Nilsson samt Mikael Wikstrand. Det är även osäkert om Peter Nolander samt Jens Holmström kommer till spel. Vem som vaktar målet bestäms först efter torsdagens värmning. Detta enligt Moras egen hemsida.

Som bekant huserar  Patric Wener som tränare i Mora. Patric har gjort sig "känd" för en del märkliga utspel där han anklagat motståndare för att medvetet försöka skada hans spelare! Ni minns säkert alla efterspelet till en försäsongsmatch där nämnde tränare anmälde halva vår trupp till disciplinnämnden för granskning! Så kan det gå..

Vad ska man då tro om kvällens möte? Tja, det kommer inte bli lätt. Mora är inte att leka med. De dominerade stort hemma mot DIF senast men kunde inte hänga in trissan. Det straffade sig. Noll poäng blev utfallet i den matchen. Vi själva gjorde en helt ok insats borta mot SSK och kunde mycket väl bärgat alla tre poäng. Men uddlösa avslut, lite fummel i egen zon, bidrog till att SSK kunde gå vinnande ur den striden. Spelmässigt, offensivt, såg det däremot riktigt bra ut långa stunder. Synd bara att målvaktsspelet och defensiven svajade för en gångs skull. Som tur var fick vi i alla fall med oss en pinne..

Det som oroar undertecknad är vår oförmåga att få in pucken. Det har gått lite troll i avsluten. Vi kommer behöva lite medflyt i kvällens match. Några avslut som studsar vår väg, helt enkelt. Vi behöver även få fart på målproduktionen i powerplay. En spelform som vi utövare på ett konstruktivt och kreativt sätt utan att få till själva "pricken", om ni förstår hur jag menar. Vi gör helt enkelt så mycket rätt att utdelningen kunde vara bättre..

En reflektion jag gjorde efter matchen mot SSK är: - Såg inte våra formationer mer jämna ut i det offensiva spelet? Banne mig om inte Joakim Fagervall börjar hitta rätt nu. Visst är Berglund och Backlund fortfarande mer dominanta men i alla fall. Tyckte de övriga formationerna visade verkligt gott gry. Något som  kan var avgörande för våra möjligheter att inkassera fler välbehövliga poäng innan Jul!

Mitt tips: 4-2

Surt SSK Seger

SSK - Västerås 4-3(str)

Nu borde jag skriva att syrligt inlägg där fokus läggs på domaren för dagen. Det händer inte ofta. Men måste bara få skriva av mig. En liten sak i den stora världen men en stor sak för mig. Här kommer det: - Hur i glödheta helvetets innersta förhud kunde tre domare missa den höga klubba som drabbade oss i slutfasen av tredje perioden? Så, nu var det sagt! Självklart missar domarna ett antal situationer under en match. Inte mycket att hetsa upp sig över. Men med tanke på det intermezzo som utspelades sig i andra perioden då Markus Jonsson, mycket olyckligt, tacklade en SSK:are i skallen, kunde vi gott fått denna utvisning med oss. På TV-bilderna såg man tydligt hur tokigt det blev vid den tacklingen. Situationen uppstod då SSK:aren försökte undvika tacklingen genom att ”ducka”. Det medför självklart att motståndarens armbåge/ar per automatik hamnar i huvudhöjd och smällen riskerar att ta onödigt illa. Så skedde just här vilket renderade oss 5+20 och matchstraff. Om den drabbade spelaren dessutom ligger kvar på isen drabbas domaren genast av någon form av hybris. Olyckligt, sa Bull!

Matchen då? Tja, vi spelade faktiskt stundtals riktigt bra måste jag erkänna men vi har för stunden oerhört svårt att omsätta våra chanser i mål. I vanlig ordning(!), mot SSK, dominerade vi från start bara för att  få ett mål i arslet mot oss. Som vanligt, var ordet! Denna dag lyckades vi dock komma tillbaka vid alla tre tillfällen som SSK försökte smita ifrån. 

Lite anmärkningsvärt var att vi bjöd på två mål idag, typ. Först ut var Jonas Emmerdahl som genom ett svagt sargspel leverade pucken till Damien Fleury som kunde åka fram och passa Robert Karlsson öppet mål till 1-0. Därefter var det, tror jag, Stefan Warg, som inte tog bort en SSK:are som fick ta sig in på första stolpen och där svinga klubban obehindrat efter en lös puck. En puck som slutligen snöpligt hoppade över Lars Johansson benskydd och in till 2-1. Illa, illa. SSK:s 3-2 mål var även det av arten slump. Ett missat skott, som blev en passning, som blev en retur, som blev öppet mål. Ett typiskt hockeymål, hade säkert Leif ”Strumpan” Strömberg sagt. Och så är det ju. Det gäller att få in pucken med alla till buds stående medel, om man så ska nicka in trissan. 

Man ska dock tillskriva SSK att de verkligen tog vara på sina chanser på ett bra sätt. Vilja betyder mycket när man ska hugga snustorr björkved, gräva ett krondike, eller få pucken i mål. Idag hade SSK mer vilja än spel, vilket räckte till två poäng.

Vår offensiv då? Den är inte alls dum. Det enda som dummar sig är avsluten. De vill inte hitta in i maskorna lika frekvent som de gjorde tidigare under säsongen. Och när Lars Johansson inte har sin allra bästa dag på jobbet blir vi straffade för vår offensiva inkontinens. Patrik Berglund och Mikael Backlund hade många finfina byten i dagens match men udden, spetsen, stinget, gadden, är inte där för tillfället. Det är lite ”gummiarmar” i grabbarna när de ska hänga in trissan. Tur då att Markus Eriksson(2 mål)kliver fram. Och Brady Leisenring. Brady måste vara den spelare, i hela ligan, som blir absolut gladast då han nätar! Om han inte hade haft öron hade hans flin gått ihop i nacken efter varje mål, typ! Men det är honom väl unt. 

Är det då bra, dåligt, uselt, eller att torska på straffar borta mot SSK? Vill här citera Johan Talberg i det han skriver i sin matchanalys i lokaltidningen: ”VIK behöver inte skämmas för insatsen, men samtidigt är det sådana här tuffa matcher de ska vinna för att vara det absoluta topplaget" 

- För övrigt noterad jag, och övriga TV-tittare, att den skadade SSK-spelaren frisknade till snabbt! Det var skönt att se...

Vill bara tillägga att jag självklart är motståndare till farlig spel på isen. Att det var en tackling mot huvudet förnekar jag inte heller. Vill bara belysa hur tokigt det kan bli när olyckan väl är framme..

Snart drar det igång igen - allvaret!

På tisdag smäller det i Axa Sports Center. Då kommer VIK Västerås HK försöka ta revansch för två tidigare förluster mot SSK. Den första förlusten kom just på bortaplan. Det var första matchen med Patrik Berglund i laget, om jag inte minns fel. Vi tyckte det var bra att han fick debutera lite i smyg på bortaplan. 

Inför denna match, som var omgång fyra, hade vi tre raka utan förlust:

VIK-Tingsryd 5-1

Almtuna-VIK 1-2

VIK-Troja 4-3 (str)

Vi började matchen riktigt bra och de första tio minuterna förlades mest i SSK:s försvarszon. Ett SSK som inför matchen lyckats med bedriften att förlora sina tre första matcher. Men denna match gled oss ur händerna. En spelvändning från SSK, lite fummel av våra backar, ett halvtaskigt målvaktsingripande, och SSK fick sitt livsviktiga ledningsmål. Trots att vi radade upp chanser resten av matchen fick vi inte med oss några poäng. SSK kunde gå ifrån till 4-1 och ta sin första seger för säsongen och vår egen segerrad på tre matcher tog abrupt slut.

Andra mötet mot SSK kom i omgång 17. Inför denna drabbning hade vi fyra raka segrar:
VIK-Karlskrona 8-2

Tingsryd-VIK 0-1

VIK-Almtuna 4-1

Troja/Ljungby-VIK 2-3

Matchen var av blandad kvalitet från vår sida. Vi spelade stundtals bra men hade även perioder då de flesta puckar passades fel. Inför sista perioden var ställningen 2-1 i hemmafavör. Lite kuriosa var att i denna match fick David "bom-bom" Lundbohm chansen efter sin deportering till andraligan i Finland. Kvällen till ära fick han spela med Patrik Berglund och Mikael Backlund. David gjorde inget större avtryck i matchen men var samtidigt inte sämre än någon annan. Den sista perioden i denna match blev ett långt lidande för hemmapubliken. Gulsvart fick fullständigt soppatorsk och kunde inte stå emot ett jagande och aggressivt spelande SSK. 2-1 blev 2-2 som blev 2-3 och slutligen 2-4. SSK var helt klart mycket starkare sista perioden och vann till slut helt rättvist. Återigen hade SSK satt stopp för vår segersvit som denna gång stannade vid fyra raka segrar!

Inför tisdagens drabbning har vi två raka segrar:
Almtuna - VIK 4-5

VIK-Troja 3-1

Frågan är nu om det går bättre denna gång eller om SSK återigen sätter stopp för vår segerrad! Ser man till formkurvor lagen emellan så är det hugget som stucket. Dock vill jag höja att varningens finger över vår egen form just nu. Inställningen kommer säkerligen finnas där. Så även viljan och ambitionen. Men kommer SPELET att hittat tillbaka? Våra fyra senaste matcher har präglats av svårigheter att komma till riktigt bra avslut, halvtama powerplay, och en relativt uddlös offensiv där vi tappat puck och drabbats av spelvändningar. Som tur är har vår defensiv varit närmast klanderfri och målvaktsspelet grandiost och därmed räddat poäng i jämna matcher.

Skulle vara fina fisken med en trea borta mot SSK!

Viktiga offensiva lirare inför tisdagens match som måste näta:

- Matt Fornataro

- Mikael "Z" Zettergren
- Mikael "Mickis" Backlund

Viktiga defensiva pjäser som måste städa framför egen bur:

- Stefan Warg

- Brendan Mikkelsson

- Jonas Emmerdahl

- Andreas Lindh

- Matchens joker tror jag blir Brady Leisenring som efter en tids måltorka kliver fram och avgör denna match!

- Matchens tröttaste kommer troligen Patrik "Bulan" Berglund vara. Kanske han står över denna match för att vara riktigt pigg till svåra hemmamötet mot Mora?

Matchtips: 2- 4

- För övrigt tycker jag Oskarshamns tränare Fredrik Söderström är en av seriens mest sympatiska tränare!

Seger med andan i halsen..

Almtuna - Västerås 4-5
Svårt att skriva om en match som man själv inte sett men av kommentarer att döma tycks segern varit rättvis om än knapp. När man följde matchen via Radiosportens resultatservice samtidigt som man såg SSK mot Oskarshamn på Viaplay blev intrycket splittrat. 2-0 blev till 2-1 som blev 4-1 som blev 4-4 som blev 5-4 till slut med våra ögon sett. Enligt vittnen till matchen gjorde vi en gedigen första och en hygglig andra för att sedan somna till i inledningen av tredje. Men med lite flyt kunde "Mickis" peta in målet till 5-4 som visade sig bli vinstmålet. 

Man får citera Håkan "Skalle-Per" Södergren som sa att "det behövs inte spelas vackert, bara man vinner"! Lite så kanske det var i sista perioden idag. Bra även att Fagervall tog en timeout efter Almtunas kvittering till 4-4 så att laget fick samla sig lite. Något som inte gjordes i den märkliga matchen mot Leksand då vi tappade en 4-1 ledning till 4-5 på knappt tio minuter i den andra perioden. 

Det mest glädjande idag var målskyttarna i form av Markus Eriksson(2) och Jonte Berg(1). Härligt! Tydligen hade inte Lars Johansson sin bästa kväll i kväll men det är inte mycket att förfasa sig över. Även han måste få göra en mer normal insats. 

Angående matchen mellan SSK och Oskarshamn måste jag säga att SSK såg lite bleka ut medan Oskarshamn imponerade STORT på mig. De var riktigt bra i denna match. Deras lina med Victor Löfstedt, Evan McGrath och Morten H Poulsen  i spetsen dominerade stort. Nu tycks de även ha en riktigt bra målvakt. IKO spelar en rak, tung, fartfylld ishockey där de alltid går närmsta vägen mot mål. Utan extremt bra målvaktsspel från SSK:s Idoff hade IKO vunnit denna match. Varning är härmed utfärdad inför nästa möte med detta gäng..

Sista minuten..

Nu gäller det att alla är på tårna!

Om knappt tre timmar smäller det. När röken skingras hoppas jag vi står där med tre nya friska poäng. Prognosen för seger får anses god. Vi har fullt manskap och batterierna är laddade. Bara in och köra järnet, sätta två snabba, och sedan stänga matchen. Precis samma inställning som mot Leksand men med bättre utförande i defensiven.

Idag kommer Stefan Warg hitta tillbaka till sitt stabila spel igen, "Z" kommer stänka in två strutar, och Lars Johansson stänger längst där bak. Mer behövs inte. Förutom detta kommer som vanligt firma "Bulan" och "Mickis" ordna några poäng var. 

Det man vill se idag, förutom en härlig inställning, är ett riktigt organiserat spel i powerplay. Tycker vi varit lite klena på det i avgörande lägen tidigare. Nu stänkte vi in två kassar senast mot Asplöven i pp så kanske har Fagervall hittat en uppställning som kan producera när det gäller.

Sedan gör det inget om ALLA spelare trappar upp mot sin högstanivå, i samma match! Har varit lite si och så med det denna säsong trots vår fina tabellplacering. Så, ALLA på TÅ, utan undantag.

Nu kör vi...

NHL - att stanna eller inte stanna - det är frågan!

Undertecknad har liksom många andra ställt sig frågan om hur länge vi får behålla Patrik "Bulan" Berglund, Mikael "Mickis" Backlund samt Brendan Mikkelsson. Frågeställningen känns särskilt aktuell i dessa dagar då Djurgården aviserat att både Patrik Törnkvist och Gabriel Landeskog lämnar laget inom kort. Redan tidigare har Douglas Murray packat trunken och lämnat klubben.

Det som gör att spelarna nu flyktar från svensk mark är troligtvis vår skattelagstiftning som inte tillåter utlandssvenskar att arbeta längre tid än 185 dagar innan de beskattas på ALL sin inkomst under året. Det är i och för sig förståeligt. Är man van vid en skattesats på kanske 10% är det inte speciellt lockande att behöva betala 50% eller mer på redan intjänade, och beskattade, pengar. Nu är jag inte säker på vilka skattesatser som gäller i USA eller Kanada så ni får ta min uppgift om 10% med en påse salt. 

Av den anledningen skickade denna blogg nyss iväg ett mail till vår klubbchef Anders Eklund. Förhoppningsvis kommer ett svar som kan skingra lite av dimman kring våra NHL-spelares vara eller icke vara under tiden fram till jul. Detta, givetvis, under förutsättning att inte lockouten avblåses och spelarna av den anledningen kallas hem för tjänstgöring.

Krossa Örebro!

Edit: Inser att ibland är man som bäst tvåa! På den eminenta bloggen VIK FAN CENTRAL finns redan svaren på denna bloggs frågeställningar. Han är rätt bra den där Mikael Norén:)

Edit 2: Inser igen att denna gång var jag inte ens tvåa! Till och med VLT har publicerat den information som jag efterlyser i mitt inlägg:)

Hur är det man säger: "Dumt att gå över ån efter vatten".

Edit 3: Självklart svarade vår eminente klubbchef, Anders Eklund, på mitt mail men svaret han gav finns redan återgivet i ovanstående länkar!

Tankar..

"Efter matchen mot Bofors!"
(Illustration:GurkOlle)

Trea i tabellen. Inte illa. Såg dagens match mellan Malmö och SSK. Det var fasligt vilken fart och fläkt Malmö visade upp! Ljusår från det magra spel de visade upp i ABB Arena senast. Då var det endast vår totala oförmåga att själva göra mål som bjöd in Malmö till att vinna mer än något annat. Det svänger fort i denna sport, minsann.

Bofors körde planenligt över Karlskrona på bortais och Almtuna vann mot ett Oskarshamn som allt mer börjar se ut som ett riktigt sänke rent formmässigt. Obegripligt hur en del lag bara tappar sitt spel samtidigt som andra hittar det. Se på Djurgården som nu tagit tre raka segrar efter sitt tränarbyte. Fortsätter DIF på detta sätt blir det snart trångt i toppen av tabellen. 

Det är inte alldeles omöjligt att både DIF och MIF tar sig upp några snäpp till i tabellen de kommande omgångarna så det är lika bra att vi fortsätter vinna våra matcher, typ!

NHL-spelare fortsätter att ramla in i Allsvenskan. Mora har fått in Bobby Ryan och idag presenterade Almtuna en back vid namn Mike Lundin. Leksand, däremot, nöjer sig med en Österrikare. 

När även en förhoppning att vi snabbt hittar tillbaka till den fina defensiv vi visat upp i stort sett hela säsongen. Nu när vi har en rejäl backbesättning för första gången sedan omgång fem så vore det pinsamt om vi börjar svikta i defensiven. Nej, upp i ringarna igen och spela enkelt och resolut!

Är minst sagt en aning orolig inför vår bortamatch mot Asplöven då även de tycks hittat en väg till att vinna. Kan man förvänta sig att Berglund och Backlund fortsätter att leverera i varje match? Vad händer när de går ned i prestation och lämnar isen mål och poänglösa? Kommer andra spelare kunna axla sitt ansvar då och göra sin plikt? Återstår att se...

Fortsätter att imponeras av Matt Fornataro. Vilken lirare, vilken kämpe, vilket hjärta! Med bara lite flyt kunde han ensam bidragit till att sänka Leksand ordentligt senast. Minns hans läge i första perioden då han ensam framför mål lyfte pucken i ribban, eller,  när han i andra perioden skrinnade sig fri men la pucken mitt i magen på Hanses. Synd som bara den att han inte fick in trissan...

Seger

?

Västerås - BIK Karlskoga 5-1
Tack för matchen BIK Karlskoga. Ni var lite bättre i spelet under de första två perioderna men vi var ofina nog att skapa vassare målchanser och belönades därför med fler mål. Nu gjorde vi inte alltid mål på de vassaste chanserna men det är så det sett ut många gånger denna säsong. Vi bränner frilägen men får in puckar från snäva vinklar. Det duger gott det med.

Spelmässigt måste jag erkänna att Bofors var aningen bättre. De hade ett bättre flyt i passningsspelet och var duktiga på att ta sig snabbt ur egen zon. Som tur är kanske vi är seriens bästa lag när det gäller att hjälpa egen målvakt. Bofors fick iväg många skott men det var bara ett fåtal avslut som var riktigt besvärliga för Lars Johansson. Övriga avslut kom från dåliga vinklar eller långt håll. Plockpotatis för Lasse helt enkelt.

I den tredje perioden fick vi ett snabbt mål fram till 4-1 och därefter hade vi faktiskt stenkoll på matchen. Mycket bra arbete av hela laget ända fram till slutsignalen. Ingen fuskade med det defensiva arbetet trots en betryggande ledning. Mycket bra.

Extra roligt att se Fornataro, Leisenring och Zetterberg idag. Pigga och rappa skapade de en hel del framåt och Fornataros mål fram till 3-1 i andra perioden var en delikatess. Synd bara att Zettergren har så förtvivlat svårt att få till sina egna avslut. Idag var det dock nära när han helt fri med målvakten skickade puckuslingen klockrent i ribban. Tror nog att alla i hemmapubliken led lite extra med "Z" just då. 

Patrik Berglund började segt och oinspirerat(!) och hade inte många rätt under den första perioden men spelade upp sig allt mer. Patriks mål, i pp, fram till 2-1 var ett typiskt "Bulanmål". Så gjorde han ofta innan han lämnade oss för NHL.  Trampar iväg med pucken, rundar alla försvarande spelare i boxen, och skickar gummit i bortre krysset. Får han gärna göra fler gånger.  Självklart ville inte Mikael Backlund vara sämre utan visade klass genom sitt mål till 4-1. En kopia av målet han gjorde mot Oskarshamn fast från andra hållet, typ.

En annan har beklagat sig en hel del över Kenneth "Bacon" Bergqvists spel de senaste matcherna. Idag såg det aningen bättre ut. Han hängde in 1-0 tidigt i första perioden efter att ha stulit pucken av Boforsspelare vid blålinjen till anfallszonen. Onekligen ett kliniskt avslut. Snyggt. Tyvärr var samma "Bacon" indirekt ansvarig för Bofors kvittering till 1-1 då han var lite för mjuk i det defensiva arbetet. 

- Sammantaget en stabil insats av Gulsvart där hårt arbete belönades. 

När man nu sett alla lagen i ABB Arena denna säsong måste jag nog framhålla Bofors som det lag som spelat bäst. De har ett mycket bra grundspel och ofta ett snabbt och vägvinnande passningsspel som gör att de tar sig fram till avslut väldigt effektivt. De ser väldigt trygga ut i sitt spel och man får intrycket av att alla spelare vet vad de ska göra i varje moment. Däremot var deras pp lite fantasilöst och utan spets. 

- Tack för tre nya härliga poäng och nu ser vi fram mot att Djurgården snor tre poäng av Leksand....

Passa på och njut...

Att se Patrik "Bulan" Berglund och Mikael "Mickis" Backlund åter spela i sin moderklubbs färger är oerhört njutningsfullt. Vi som sett dem utvecklas från lovande gallerspelare till fullfjädrade NHL-spelare kan inte annat än att glädjas över deras artisteri på ABB Arenas isoval. Deras väg till framgång har varit lite olika. "Mickis" valde att under rätt bullriga omständigheter lämna föreningen för spel på andra sidan Atlanten medan "Bulan" gjorde en mer hedervärd sorti för spel i NHL. Den ene, "Bulan", växte ut till lagets absolut främste spelare innan han lämnade. Den andre, "Mickis", valde att lämna i ett skede där han inte på något sätt övertygade oss om sin storhet. 

"Bulan" gjorde omgående ett sådant gott intryck på sin nya klubb att han fick en given plats i truppen som han allt sedan dess vårdat och utvecklat. "Bulan" är numera en av de spelare som ska bära sitt lag in i framtiden. En grundbult i lagbygget. Han har hunnit med att spela 310 matcher för sitt St. Louis Blues och samlat ihop 163 poäng. Det är riktigt bra för en spelare som gick direkt från en andraliga i Sverige till världens bästa, NHL. "Bulan" var även vår främste forward under VM 2011. 

"Mickis" fick en mer turbulent resa innan han kunde etablera sig i sitt Calgary Flames. Säsongen 2008–09 lirade han i Kelowna Rockets(WHL). Säsongen därefter i Abbotsford Heat(AHL). Sedan säsongen 2009-10 kan man säga att han funnit sin plats i Calgary utan att för den skull blomma ut ordentligt. På totalt 138 matcher har han lyckats få ihop 46 poäng. "Mickis" har som bekant en lite annorlunda spelstil än "Bulan" och kanske inte alltid får utrymme till det i en liga där det mesta handlar om att transportera pucken snabbaste vägen mot mål. "Mickis" gillar att spela med ganska små marginaler, snirkla och tunnla, vilket inte alltid uppskattas "over there".

Man kan kort konstatera att båda dessa killar är talangfulla utöver det vanliga vilket syns med all tydlighet när de kommer in på isen. Personligen tycker jag det är extra roligt att just "Mickis"  fått mest rubriker sedan återkomsten. Det är han verkligen värd på alla sätt. Under de senaste matcherna har dock "Bulan" allt mer börjat varva upp och påminner mer och mer om den dominant han var redan då han lämnade oss. 

Den stora frågan är när de bägge når sin topp. Hur bra kan de egentligen spela när allt stämmer? I vissa stunder får man en känsla av att de "gör som de vill" på isen. Själv tror jag, eller inbillar mig, att "Mickis" ligger på sin högstanivå just nu medan  "Bulan" har ännu en nivå att plocka fram. Kan vi bara hitta en tredjelänk i deras kedja som har lite mer tyngd och pondus så skulle det smaka fågel. Intet ont om unge Herr Fryklund men han har ännu inte riktigt de kvaliteter som behövs för att spela på samma nivå som "Bulan" och "Mickis".

Jag kommer gå till ABB Arena och njuta av varje byte som dessa herrar gör under återstoden av deras tid i våra färger. Oavsett vinst, eller förlust, vet jag att de kommer bjuda oss alla på massor av njutningsfulla ögonblick därute på isen som man inte vill missa för allt smör i Småland!

Bofors nästa..

Nu gäller det att spänna alla muskler..

Är uppriktigt sagt orolig inför lördagsmatchen. Detta ur flera aspekter. Vår totala oförmåga att utnyttja vårt enorma spelövertag senast mot Malmö samt det "spelsystem" som våra kommande motståndare praktiserar.  Vårt lag lever mycket på en stark defensiv kryddat med en kreativ offensiv. Däremot spelar vi inte speciellt fysiskt. Man kan nästa påstå att det fysiska spelet lyser med sin frånvaro långa stunder. Istället förlitar vi oss på att ett bra passningsspel och god skridskoåkning ska bära laget till framgång. Speciellt i form av snabba omställningar från försvar till anfall.

Ser man till alla våra matcher denna säsong så finns det en tydlig tendens. En tendens där vi ofta hamnar under tryck i egen zon under långa sekvenser. Visserligen är vi väldigt duktiga på att avvärja avslut från våra motståndare,som ofta får ta skott från dåliga vinklar, men faktum är att vi rätt ofta "fastnar" i egen zon. 

Mot Malmö senast skedde det i ett avgörande läge av matchen. Vi jagade ännu ett mål för att kvittera till 2-2 men hamnade istället på hälarna i egen zon. Istället för att spela rejält och fysiskt blev vi lite avvaktande i väntan på att "någon" skulle återerövra pucken så vi kunde gå till anfall igen. Ingen tog det defensiva ansvaret fullt ut. Det slutade med att Malmö kunde vinna puck bakom vårt mål för att sedan hitta ett avslut och gå fram till 3-1. Vår "vän" Leif "Strumpan" Strömberg säger en del kloka saker ibland som expertkommentator. Bland annat brukar han säga att man måste "göra jobbet färdigt"! Med det menade han att allt man gör måste man göra till 100%. Ligger mycket i det. Malmö gjorde just det. När de väl fick hugg på oss i vår zon gick de in med 100% för att skapa ett avgörande läge - och lyckades. De följde helt enkelt denna enkla grundläggande regel att "göra jobbet färdigt".

På lördag möter vi ett lag som ALLTID strävar efter att "göra jobbet färdigt". Bofors stora framgång bygger på denna enkla tes att alltid ge 100% i varje situation på isen. Det är jobbigt för motståndarna. Förbannat jobbigt. Otroligt frustrerande jobbigt. Det innebär att man som motståndare aldrig får lugn och ro i något moment på isen. Det gäller att ständigt vara vaksam på allt. Vi kommer inte få något gratis under matchens sextio minuter. På sitt sätt är Bofors som kollektiv berömvärda trots att de som ishockeylag inte är speciellt märkvärdiga(!). 

Leif "Strumpan" Strömberg överraskar ibland med att vara väldigt klok(!). När SSK spelade hemma mot Bofors hävdade han att inget lag riktigt vågade stå upp och syna Bofors spel ordentligt. Vad han menade var att Bofors lever otroligt mycket på att få med sig fart från egen zon genom att backar får bra passningsalternativ. Det är den farten laget nyttjar till att skölja över sina motståndare. En fart som de även tar med sig i hemjobbet. "Kan man döda farten så dödar man Bofors spel", hävdade "Strumpan". Det ligger mycket i det. Frågan är om vi har förmågan att "döda farten" för Bofors? Vi måste våga gå upp i banan och stänga av deras försöka till snabba uppspel...

En annan viktig sak att tänka på för oss i matchen på lördag är att stå upp för vår målvakt. Det finns nog inget annat lag i serien som så konsekvent går stenhårt mot mål, och målvakten, som just Bofors. De gör det både med ärliga och oärliga metoder. Man kan säga att de helt enkelt inte lägger fingrarna emellan. Här kommer det vila ett enormt ansvar på våra backar att de verkligen är beredda att stå upp. Lyckligtvis finns Andreas Lindh med i truppen igen och kan vara med och hejda de värsta övergreppen tillsamman med vår rese Stefan Warg.

Ser vi bara till de kvaliteter som respektive spelartrupper besitter just nu så ska vi vinna mot Bofors. Vår kedja med Berglund, Backlund, Fryklund är sannolikt seriens bästa för tillfället sett till offensiv kraft. Vår lina med Fornataro, Zettergren och Leisenring blixtrar till och kan skapa chanser i varje byte. 

Defensivt är vi bra. Våra backar har spelat ruskigt stabilt i en räcka av matcher. Inte ens förlusten senast mot Malmö förtar det intrycket. Snarare får man en känsla av att backspelet hela tiden tar ett steg framåt för var match som spelas. Med Tim Heeds intåg i truppen har vi dessutom fått just den back som vi saknat tidigare under säsongen. Tim är, i sina bästa stunder, en lysande offensiv back med briljant speluppfattning och teknik. Av förklarliga skäl försöker han under sina första matcher med oss spela ett mer defensivt backspel där han jobbar med bra marginaler. Det är förståndigt. Låt honom få några matcher på sig att hitta rätt balans i sitt spel. Det var nog rätt betydelsefullt för honom att få göra mål senast.....

Vad mer kan man säga om Bofors som inte redan är sagt? Tja, de är att mycket bra kollektiv där alla följer en spelplan till 100% i match efter match. Komplettera det med en rad "rollspelare" samt en mycket duktig målvakt så har man bilden ganska klar av laget. 

Hur det går? Det kan gå åt helvete, rent ut sagt! Lyckas vi inte förvalta våra chanser bättre än senast mot Malmö så är vi rökta...

På Hovet

En underbar arena de har i storstaden. En riktigt klassisk ishockeyarena. Drar mig till minnes ett besök där under slutet av 70-talet. Tre Kronor träningsspelade mot dåvarande Sovjet. Det var ishockey det mina vänner. Den "stor röda maskinen" var imponerande att se redan då. Jävlars vad vi blev överkörda trots att ryssarna i den matchen spelade på halvfart. 

I dagens match fanns inga ryssar på isen. Däremot var matchen emellanåt ryssligt spännande! Ett mycket starkt Djurgården kom ut och ägde isen de första tio minuterna. Snurrade galet mycket i vår zon men som vanligt hade vi förmågan att hålla undan och täcka bort så att de skott som gick igenom blev lätta att rädda för Lars Johansson.

Sedan passade Patrik "Bulan" Berglund på att sno pucken i mittzon, trampa runt sin back, och peta in trissan till ledning 1-0. Vem har sagt att ishockey är rättvist?

Djurgården fortsatte att sätta press och med hjälp av några utvisningar blev trycket stundtals monumentalt. Men inte fick DIF in någon puck för det! Perioden vinns av våra Gulsvarta men Djurgården är det spelförande laget. Allt är med andra ord som vanligt på Hovet. 

I andra perioden får DIF retroaktiv utdelning på sina tidigare chanser och vänder matchen till 2-1. Inte mycket att säga om. Det var de väl värda i det skedet av matchen. Visst kan man klanka lite på Stefan Warg som var lite stelbent i hemjobbet och inte observerade att Patrik Hörnkvist kom farande bakom ryggen. Stefan blir av med pucken som läggs in framför mål där den studsar lite konstigt innan den träffar nämnde Hörnkvist på högerbenet och in i mål. Detta i eget powerplay! Men sådant händer, tyvärr...

Skönt då att måltjuven Leisenring kunde ge oss hoppet tillbaka i tredje perioden genom en grandios styrning till 2-2. Extra kul att Jonte Berg och Kimby fick vara inblandade i förarbetet. Speciellt Kimby som varit iskall sedan omgång tre - typ!

Resten av tredje perioden blev mycket kamp, kämpa, jobba jobba jobba och inte så mycket riktiga chanser för något lag. Bäst möjlighet fick faktiskt vi till ett avgörande genom en utvisning för hög klubba(2+2) på spelare i DIF. Patrik "Bulan" Berglund fick en klubba i snoken och lyckades väldigt rutinerat klämma fram en liten droppe blod ur ena näsborren.

Återigen håller vi pucken bra i powerplay men stundtals såg det mest ut som fördröjande av spelet och inväntande av slutsignalen. Man var nog lite oroliga att åka på en spelvändning liknande den som gav DIF 2-1.

Matchen går till sudden och där bjuder DIF oss möjligheten att avgöra på ett osannolikt vackert sätt. Mikael "Mickis" Backlund jobbar hårt längs sargen, vinner puck, skickar trissan till "Slangen" i backposition. Slangen  markerar skott och DIF sjunker ned mot egen målvakt. Men istället för att skjuta släpper "Slangen" iväg en hård pass rakt på bladet till "Bulan" vid bortre stolpen som får öppet mål! 

Man kan summera denna match som många andra denna säsong. Vi har inte mycket puck, vi är mycket i egen zon, vi har inga långa anfall, vi skjuter inte mycket, men när slutsignalen ljuder står vi där som segrare! Är detta Fagervall-hockey? I så fall är det kanon...

Kul och imponerande att DIF drar 6500 åskådare till Hovet en måndagskväll. Trots prekärt läge i tabellen. Det är S T O R T! Vad säger AIK:are om det - typ?

Sammantaget en trevlig match mellan två bra lag. Djurgården kommer säkert börja vinna matcher och det är alldeles utmärkt om de börjar redan i nästa omgång då de möter Bofors..

Efterlängtat..

Så skönt att vara gulsvart..

Västerås - Oskarshamn 6-2

Oj, vad skönt! Vi klarade av den sista tunga svåra matchen som därmed blev finalen på ett oerhört tätt matchande. Så fantastiskt skönt! Med matchen mot SSK fortfarande i färskt minne, den totala genomklappning vi hade i sista perioden,  då SSK tilläts dominera totalt så blev denna match en enorm framgång för HELA laget.

Visst dominerade Backlund och Berglund på isen idag men det mest glädjande var att se hur intensivt ALLA spelare tog sig an dagens uppgift. Ingen, jag säger ingen, fuskade med någonting fram till mitten av den tredje perioden. Alla åkte skridskor, alla slet längs sarger, alla jobbade hem stenhårt i backcheckingen. Det var en oerhört stark kollektiv insats kryddad med en hel del briljans. Underbart, helt enkelt.

- På något sätt känns det som att detta landslagsuppehåll kommer direkt olämpligt för oss. Självklart är det bra med tid för vila och återhämtning men idag såg det ut som om spelarna kunde kört både fyra eller fem perioder om det hade behövts.

Våra senaste sju matcher:

VIK-Karlskrona 8-2
Tingsryd-VIK 0-1
VIK-Almtuna 4-1
Troja/Ljungby-VIK 2-3
VIK-Södertälje 2-4
Mora - VIK  0-2
VIK-Oskarshamn 6-2

Vi har sex segrar på de senaste sju matcherna och en målskillnad på 26 - 11. Vi har lyckats med något som vi tidigare alltid haft svårt med. Vi har lyckats vinna mot de så kallade "sämre lagen". Tänker då självklart på Karlskrona, Tingsryd och Almtuna som ligger långt ned i tabellen. Det enda lag som ligger efter oss i tabellen som vi inte lyckats slå är SSK. Men å andra sidan vann vi alla matcher mot dem förra säsongen så det kan man ha visst överseende med.

- Vi har dessutom lyckats vinna mot Leksand! Det har inte många lag klarat av denna säsong. Vi tog till och med alla poängen i den matchen. Det enda som "svider" lite så här långt på säsongen är att vi gjorde en sådan blek insats borta på BIK Karlskoga.

Vad mer kan man säga om dagens match mot Oskarshamn som inte redan går att läsa runt om i olika medier och forum? Personligen tycker jag Oskarshamn periodvis visade upp ett mycket bra anfallsspel. De tryckte tillbaka oss rätt ordentligt, speciellt i första perioden. Till viss del beroende på två nya backar, och därmed nya backpar, såg det ibland ovanligt virrigt ut i vår försvarszon. Lyckligtvis kunde vi hålla bort IKO från de riktigt heta chanserna och själva effektivt utnyttja våra. Men från andra perioden och framåt blev det stabilare. Då kände sig nog våra backar mer bekväma och började spela mer rejält. 

Mikael Backlund

Jag sitter och grunnar på om jag någonsin sett "Mickis" så här bra förut i våra klubbfärger? Jag kan dra mig till minnes sekvenser där han var ruggigt bra och visade upp delar av samma färdigheter som nu. Den stora skillnaden nu, mot då, är hans arbete utan puck. En enorm skillnad. Oj vad han arbetar hårt i hemjobbet och i det defensiva arbetet i egen zon. "Mickis" är helt enkelt en mycket mer komplett spelare idag. Både en spelare som kan jobba stenhårt men även en spelare som kan briljera med tekniska finesser av den högre skolan. Hans framspelning idag till 2-0 var något utöver det vanliga. Han lade in en liten "myra" genom målområdet till Patrik "Bulan" Berglund som bara hade att raka in pucken i närmast öppet mål. Fantastiskt vackert! Något liknande har jag inte sett sedan passningsgeniet Niklas Olausson och måltjuven Pär Albrandt härjade som värst i våra färger...

Patrik Berglund

Jag har varit lite kritisk till "Bulan", faktiskt. Har inte ansett att han fått ut så mycket av sitt enorma register. Men idag fick man svar på tal. Idag var han så där "äckligt" bra som bara han kan vara. Enormt duktig på att hålla pucken i anfallszon, att vända bort motståndare, att hitta öppnande passningar och dessutom det bästa av allt - han orkade jobba hem i defensiven idag! Man blev nästan tårögd av att se "gamle" Bulan dominera på isen igen...

Viktor Mårtensson

Banne mig om det inte börjar bli en riktig ishockeyspelare av den pojken! Idag gjorde han flera fina byten offensivt. Han börjar se allt mer bekväm ut på isen. Visst smäller han på då och då men den stora skillnaden är hans spel med puck. Nu släpper han inte bara iväg den till en lagkompis utan tar helt andra initiativ. Ibland provar han att bryta in på mål. Lysande! Han kommer dessutom allt oftare i läge för egna avslut. Finemang! Och som grädde på moset fick han avsluta dagens match med en riktig rökare rakt upp i vänstra klykan. Mumsfilibabba!

Brendan Mikkelson

Där finns det kvalitet. Sanna mina ord. Trots att Brendan är relativt lågt rankad som back i NHL så är han en   back som skulle gå in i vilket ES-lag som helst och ta en plats i första backpar. En riktigt bra back med andra ord. Under första perioden såg men tydligt en viss osäkerhet i hans spel som säkert bottnar i en viss anspänning. Trots allt var det första matchen i den egna arenan och inför hemmapubliken. Men från mitten av första perioden och framåt visade han flera prov på sina förmågor. Han kommer bli en STOR tillgång...

Dagens minus:

Kenneth Bergquist

Robert Kimby

Mikael Zettergren

- Tre spelare som behöver komma upp, upp, upp, och igång. Det räcker INTE med att dessa herrar jobbar hårt, för det gör de, de måste även börja producera poäng...

- Avslutningsvis var det otroligt skönt att inte Evan McGrath fick sätta en kasse mot oss denna kväll:)

Domaren
Tänker avsluta detta inlägg med att hylla dagens domare Shane Warshaw. I motsatts till många andra(!) så gillar jag denne domare. Han är konsekvent och har spelförståelse. Idag visade han prov på det då han gav en IKO-spelare 2+2 medan vår spelare endast fick en 2:a. Anledning? Jo, IKO-spelaren startade bråket! Så enkelt kan det vara....

OoooOoooOskar...

Då smäller det igen. IKO på besök i hallen. Som vanligt blir det ruffigt och gruffigt och stuffigt. IKO är inget lag som viker ned sig i första taget. Där finns både kraft, fart och teknik. Även tyngd och storlek. IKO är helt enkelt ett riktigt bra allsvenskt lag. De spelar en vägvinnande, enkel, kraftfull ishockey vanligtvis. Inga krusiduller. Rakt på rödbetan, typ. Och så har de den där Evan McGrath, ni vet...

- Det jag framförallt gillar med IKO är deras tränare Söderström. En sköning som verkar ta framgång och motgång med upphöjt lugn. Kan man stå i båset en match med rosa kavaj då har man en härlig distans till livet:)

Hur ska vi göra nu då för att stoppa IKO? Det vet nog Fagervall väldigt väl. Han, liksom vi, har säkert tillgång till TV och såg hur DIF skickligt tog bort IKO:s fart i offensiven. För det är där det klämmer. Kan våra forwards komma upp och störa våra motståndare i uppspelsfasen är halva matchen vunnen. Får däremot IKO ladda med fart från egen zon är de ruskigt jobbiga att stoppa. Det gäller även för våra backar att våga stå upp på linjerna och därmed täppa till ytor i mittzonen. Gör vi inte det kommer IKO skölja över oss i massiva anfallsvågor. Så, stoppa dem redan i mitten, få dem att börja om och spela svåra pass från backar. Då jävlars...

Idag ska det bli särdeles roligt att få stifta bekantskap med två nya backar på hemmais. Dels lånet från Skellefteå, Rasmus Edström, men framför allt Brendan Mikkelson. Med tanke på att NHL-konflikten kan vara över inom kort kanske det bara blir denna match som vår NHL-back får visa upp sina färdigheter...

Skulle nu konflikten blåsas av är jag inte speciellt oroad över fortsättningen. Visst har Bulan och Mickis bidragit med massor av offensiv spets men den dag de lämnar kommer säkerligen andra spelare i laget ta för sig mer. Kanske, rent av, vissa spelare förlitat sig för mycket på våra "stjärnor" och därför tappat en del av sitt eget spel?

Hur det kommer att gå i dagens match? Tja, svårt men inte omöjligt. Tror på en oerhört knapp seger med uddamålet.

Lite kuriosa:
IKO 
powerplay: 13.79 Plats:14!
boxplay: 75.64 Plats: 10

VIK 
powerplay: 21.05 Plats:4
boxplay: 88.33  Plats: 1

- Seriens bästa boxplay möter seriens sämsta powerplay! Där kan matchen avgöras till vår fördel...

Mitt tips blir: 3-2

SSK, hej å hå!

En förening som fostrat spelare som ovan är värd  all respekt!

Nu vankas det en riktigt rolig match i ABB Arena. SSK kommer på besök. Ett lag som just nu spelar den mest vägvinnande ishockeyn i serien(f´låt LIF). De har ett härligt drag i laget just nu och spelar som om de vore ett ES-lag stundtals. Med två fina NHL-förstärkningar offensivt(Hagelin och Read) samt en backjätte i form av Jonathan Eriksson så har de alla verktyg i truppen för att fortsätta marschera uppåt i tabellen.

Till skillnad mot matchen senast på hemmaplan, mot AIS, kommer det troligen bli en helt annan fart i spelet. SSK är inte ett lag som tar burskydd i onödan eller som ställer upp på egen blå. Här handlar det istället om att sätta igång spelet snabbt och komma med hög fart genom zonerna. Något som Hagelin och Read behärskar på ett lysande sätt. När de dessutom flankeras av vår gamle skyttekung Damien Fleury så förstår alla att det kommer krävas hårt jobb i defensiven.

Jag har sett SSK ett antal matcher och Matt Read är en riktigt bra förstärkning. En hårt arbetande forward med lysande skridskoåkning. Ett riktigt fullblodsproffs. Han jobbar stenhårt i bägge riktningarna och gör verkligen skäl för arvodet. Carl Hagelin är även han en bländade skridskoåkare som kombinerar detta med fin klubbteknik och härlig speluppfattning. När dessa herrar är på isen - då går det undan! 

- Att Jonathan Eriksson är en back av världsklass vet alla redan.

Det blir med andra ord en riktigt tuff uppgift för våra spelare i kvällens match. Kommer Lars Johansson kunna hålla spelet på fortsatt samma höga nivå eller kommer det en dipp nu? Det är nyckeln till seger i kvällens match. Det tillsammans med det oerhört tajta försvarsspel som vi visat upp i de tre senaste omgångarna.

En annan nyckel blir powerplay! Där MÅSTE vi hitta en vinnande uppställning. PP är just nu vår akilleshäl. Vi är sämre än sämst i den spelformen just nu. Kanske kan David Lundbohms intåg i laget ändra på detta. Får han möjlighet att stå på blå och kruta på med sin fruktade bössa, ja, då har vi plötsligt en helt ny dimension i vårt pp. 

- När det gäller boxplay behöver vi inte oroas. Där är vi fortsatt bäst i serien.

En intressant förändring i laget till kvällens match. Den nyss återbördade David Lundbohm kommer spela center mellan Patrik "Bulan" Berglund och Mikael "Mickis" Backlund. En spännande kedja. Här kan David komma smygande in i slottet och vänta på ett pass - och trycka till med sitt fruktade skott. En riktig sniper bredvid två eminent spelskickliga yttervingar. Kan bli succé!

Bloggen är dock osäker på om Tim Heed, lånet från Växjö, spelar med oss ikväll. Det var sagt en match men man vet aldrig. Däremot kommer vi få se lånet Oskar Bäcklin från KRIF på isen. Han såg riktigt bra ut senast borta mot Troja. En klokt spelande back. Rejäl. En mini-varg på något sätt.

Hur matchen slutar? - Tja, vi vinner med uddamålet. Ska vi säga 2-1?

---

För övrigt noterar jag att BIK Karlskoga får en fin förstärkning till sitt redan starka lag. Marcus Johansson förstärker laget under de kommande två veckorna. Nu har inte Marcus spelat match sedan i april så det tar nog några omgångar innan han börjar leverera. Det var som bekant samma för vår Patrik Berglund och Mikael Backlund. De behövde två tre matcher för att få upp flåset. (Läs mer)

---

För övrigt, igen, funderar man på hur Örebro reagerar på detta? Sitter de lugnt i båten och hoppas att laget ska vakna till, eller, börjar det klia i värvartarmen? Den som lever får se..

---

För övrigt, ännu igen, undrar jag vad Tommy Salo tänker nu? Trots att LIF går som tåget så måste det kännas lite kymigt just nu. Serieledare förvisso, men, lagen underifrån nafsar i hälarna och kan när som helst kliva om och förbi. Knepigt läge - typ!

Raka segrar..

Troja - Västerås 2-3

Nu börjar det likna något, eller något sånt! Sitter nu några timmar efter matchen och funderar på det Leif Strömberg sa. Ni vet han, Strumpan, som fått gå från den ena klubben efter den andra. Senast var det Malmö som gav honom fingret, innan det Leksand och innan det SSK. Till råga på allt tränade han Bofors några säsonger. Med andra ord har han inte haft det lätt inte. Nåväl, vad var det han sa nu då? Jo, han tyckte vi spelade bra. Han förklarade även varför. Och det är bra. Annars hade man suttit här nu och varit alldeles villrådig. För en annan tycker fortfarande vi spelar rätt "yvigt" och utan vidare struktur. Men så är det tydligen   inte. I alla fall om man ska tro på en Strumpa. 

Strumpan-snack!

Han menade nämligen att vi hade en väldigt "tydlig" gameplan. Han såg att spelarna var väldigt "tydliga" med vad de ville göra på isen. Han sa att vi var "redo" till match från första nedsläpp. Med tanke på att Troja spelade skjortan av oss stora delar av matchen kändes det bra att Strumpan lyfte fram allt "bra" som vi gjorde. Han pekade bland annat på det faktum att våra forwards använda "farten" både till att anfalla och att försvara. Det lät väldigt trevligt(men satt länge och funderade över vad han menade). Han tyckte även att vi jobbade stenhårt "i mitten" för att stänga "åkvägarna" för Troja. Och sedan var vår "etta" och "tvåa" väldigt distinkta så att "trean" fick utrymme till avslut. Men det var viktigt att "trean" tog "djup". Inte heller det begrep jag så noga men då det var bra kände jag mig nöjd. Dessutom var det bra att våra backar inte "pinchade" utan "backade av" och "tog ytan". Han sa även att man skulle undvika att köra "korta bågar" med "långa pass". Nåja, då allt detta innebar att vi gjort en bra match så får det duga...

Matchen då - i mina ögon?

Första perioden var Trojas. De kom i anfallsvåg efter anfallsvåg och man bara väntade på att det skulle rassla till bakom Lars Johansson. Men, se, det gjorde det inte. Vi var väldigt duktiga på att styra bort Trojanerna som fick ta de flesta avslut ur dåliga lägen och vinklar. Men det var en rejäl anstormning i tjugo minuter. Själva förmådde vi bara sticka upp i sporadiska attacker där vi fick till några halvskapliga avslut. Perioden klart till Troja.

Andra perioden 

Perioden började skapligt för oss. Ett powerplay och Stefan Warg stod för matchens prestation. Troja trodde de skulle kunna få ut pucken ur zon och satsade på en spelvändning. Det skulle de inte gjort. Stefan Warg stod nämligen upp på offensiva blå, stoppade pucken, och serverade Mikael Backlund öppen gata att göra 1-0. 

Någon minut senare transporterade Mikael Backlund in pucken i anfallszon, ensam mot tre Trojaner, och skickade iväg ett rappt handledsskott. Tjossan, 2-0, och plötsligt kändes det rätt bra! Sedan han det gå några minuter till innan Jonas Emmerdahl transporterade upp pucken över röd och hivade iväg den ned mot Trojas mål för att åka och byta. Det var bra gjort för den pucken studsade så lyckligt att den hoppade över och förbi målvaktens klubba och plockhandske in i mål fram till 3-0! På ynka fem minuter gick vi fram till en tremålsledning.

Efter detta tursamma mål backade vi av och lät Troja trumma på som de ville. De hamnade allt som oftast ute i hörnen och när de väl kom till avslut plockade Lars Johansson enkelt ned alla avslut. Men så kom då ett misstag. Trots att vi hade kontroll på pucken så lyckades vi på ett ytterst klantigt sätt(Fryklund) tappa den till en ensam Trojan som vispade till lite löst. Pucken gled in mot Lars Johansson, la sig bakom hans benskydd, och när han vred på sig för att se var puckuslingen tagit vägen lyckades han sparka in den i eget mål! Så kan det gå, minsann..

Man kan säga att tur och otur snabbt jämnade ut sig och det var inte alls oförtjänt att Troja fick ett mål till slut.

Perioden till oss.

Tredje perioden

Perioden var lite märklig. Länge höll vi Troja stången och spelade väldigt stabilt bakåt. De kom i sina anfallsvågor men vi kunde tämligen enkelt styra ut dem mot hörnen. Vi fick även en gyllne chans att döda matchen då Troja drabbades av en 5+20 för tackling av icke puckförande spelare, eller nåt sådant. Det var stackars Victor Backman som gick på pumpen i en spelvändning. Han såg inte upp och var chanslös på en tackling som kom(blind side hit). Rakt i nyllet, tog den. Det tråkiga, förutom att Backman fick ont, var att vi spelade fullständigt uselt i det efterföljande powerplayet. Vi hade chansen att stänga matchen helt men av det blev platt och intet. 

Självklart blev Troja stärkta av att klara av fem minuter i bp och satte full fart för att gå ifatt. Nu började det verkligen osa katt och vi fick det allt svårare att freda oss. Till slut kunde vi inte stå emot. Ett backskott träffade en Trojaspelare i magen(!), pucken ändrade riktning, landade precis framför en annan Trojan, som enkelt kunde lägga in den förbi en överspelad Lars Johansson. Där såg men vitsen med att lyfta in backskott mot mål. Trots att det återstod cirka fem minuter av matchen efter Trojas reducering till 2-3 blev det aldrig riktigt farligt. Bra gjort av "boysen" att inte dra på sig någon utvisning i slutfasen av matchen. 

Perioden var jämn men togs över av Troja mot slutet.

Matchens hjälte, i mina ögon, var Stefan Warg. Jäklar vad han slet i defensiven. Inte ett misstag på sextio minuter av vad jag kunde se. Stabilt, är ordet! Att Lars Johansson är bra behöver vi inte tjata om.

Av forwards var det lite lamt överlag i det offensiva spelet. Däremot arbetade alla föredömligt defensivt. Vi får tacka Mikael Backlund för två mål samt en hel del annat godis från hans klubba denna kväll. Han var absolut vår bäste forward i denna match. 

Tim Heed och Oskar Bäcklin gjorde både godkända insatser. För min del får de gärna fortsätta spela i gulsvart..