Ja, jag är orolig....

Rasmus Olheden - IKO - Västerås - IKO

Så är det! Jag är nog alltid orolig när det vankas match i ABB Arena. Anledningen är enkel. Det är jävligt svårt att vinna matcher i årets hockeyallsvenska. Spelar inte någon roll vilket lag som kommer på besök. Alla motståndare har förmågan till att sätta "fälleben" på oss, när som helst, om vi inte är riktigt på hugget. Det gäller i högsta grad morgondagens motståndare Oskarshamn.

Så här skrev jag om IKO inför säsongstarten:(läs hela inlägget här)

"3. Oskarshamn

- Ja, nu blev ni allt förvånade, va, Va, VA! IKO, hahahaha! skämtar mannen? Nej, det gör han inte. "Mannen" tror på fullt allvar att Oskarshamn kommer chocka etablissemanget och knipa en direktplats till kvalserien. Med Spelevinken Fredrik Söderström som anförare kan allt hända. Har man dessutom en spelare i truppen som heter Rasmus Djerf så måste det bara gå bra! Morten H Poulsen låter mer som en dansk politiker i förskingring och får ses som ett svagare kort. Finns det inte en författare som heter så? Hm, nej, han heter Henning Poulsen och finns inte med i laguppställningen. En värvning som annars hade glatt tränaren Söderström. Han gillar ju de "intellektuella", nämligen!"

AVD: - Vad fel man kan ha med facit i hand!

Den som tror på enkla poäng i morgondagens match är antingen naiv, blåögd, okunnig eller bara rent allmänt hemmablind och enögd. Själv är jag just sådan. Mest blåögd och naiv. Vill så gärna tro på mitt lag. Vill så gärna att de för en gångs skull ska får spela ut inför sin trogna, om än relativt fåtaliga, hemmapublik. När jag sedan väl står där på läktaren hinner sanningen genast ifatt mig, och mina naiva tankegångar, önskningar. Bara efter ett fåtal byten förstår man att det blir en "sådan där kväll igen" på läktaren. 

Oskarshamns senaste insatser både skrämmer och oroar en smula. Oroar ur det perspektivet att de egentligen spelat rätt uselt för att plötsligt, i enstaka matcher, kunnat blixtra till och spela en vägvinnande ishockey.

Rögle - IKO 5-4(sud)

IKO - Karlskrona 2-5

Troja - IKO 3-4 (sud)

IKO - Malmö 6-2

IKO - SSK 3-4

Som synes en ganska besynnerlig rad av matcher där Oskarshamn X:ar borta mot Rögle och Troja, förlorar hemma mot SSK och KHK, men plötsligt kör över Malmö med klara 6-2! Ingen ordning alls, tycks det. Två oavgjorda på bortaplan indikerar dock på att de kanske hanterar det spelet bättre än att föra matcherna på hemmaplan?

Vi kan under samma tid stoltsera med tre raka vinster innan morgondagens möte. Vad det nu är värt? De senaste två hemmamatcherna har bjudit oss 0-5 mot Djurgården och en knapp seger med 3-2 mot Troja. Det är med andra ord upp till bevis för Gulsvart nu. Att återerövra hemmaplanen. Att visa på dominans, potens, och jävlar anamma. Här ska ingen komma till ABB Arena och sticka upp!

Under hela säsongen har det klankats på olika håll på våra backar. Då främst deras puckhantering vid uppspel ur egen zon. Det finns visst fog för den kritiken. Man kan, utan att vara elak, påstå att det är inte deras bästa gren. Harald Lyckner har påpekat detta liksom andra kommentatorer och experter. Det våra backar får kritik för är att de ofta står still, i egen zon, och passar trissan mellan sig. En stillastående hockeyspelare är en dålig ishockeyspelare, skulle man kunna drista sig till att säga. Dålig på så sätt att han är ett enkelt byte, en munsbit, för aggressiv forechecking. 

Leif Strömberg, den gamle gamängen, prata ständig om "fart". Att fart bygger fart. Man måste ge honom rätt i detta. En stillastående back har väldigt svårt att bygga fart. Så enkelt är det. Jag önskar därför att våra backar slutar upp med att stå på hälarna i egen zon. Åk skridskor, för i helvetet, blir därför mitt enkla budskap. Då ordnar sig resten:)

Under morgondagens match förväntar jag mig att Viktor Mårtensson sätter in en rejäl bröstvärmare, att Mattias Bromé gör sitt första mål, att Jeremy Williams fortsätter bomba in mål, samt att vi vinner komfortabelt. Är det månne för mycket begärt?

Mitt tips: 

Västerås - Oskarshamn 4-2

Läs även "Oskarshamn, en fasa". 

Krossa Oskarshamn!

Släpp Viktor Loss - det är vår!

Nu kör vi!

Efter en längre tids kräftgång, spelmässigt, för Gulsvart är det nu dags att vända saker rätt igen. Återställa lite ordning och reda i leden. Bevisligen finns det just nu spelare i trupper som kan delas in i följande kategorier: Vill inte, kan inte, vågar inte. 

Det är erbarmerligt dåligt. Rent av uselt, genomuselt, bedrövligt, välj vad du vill. Ishockey är i grunden ett oerhört okomplicerat spel. Du behöver inte vara särdeles begåvad för att hålla i en klubba eller åka skridskor. Det handlar om motorik och balans. Den eventuella hjärnverksamheten inskränker sig till mer basala saker som att ta på sig alla skydd i rätt ordning. I allt övrigt handlar ishockey om adrenalin, att jobba hårt, att kämpa. Tre ingredienser som bär väldigt långt. Ska sanningen fram kan inget ishockeylag, knappt något lag, klara sig utan dessa självklara egenskaper av sina utövare.

Mitt budskap inför dagens match, och gärna alla efterföljande, är att alla spelare i laget anammar denna min tes, mitt mantra, min uppmaning: - Skit i finliret och på med blåstället!

Och, nu kommer det fiffiga, låt några särskilt utvalda spelare gå i bräschen för denna nya ordning. Varför inte ge Viktor Mårtensson än mer istid, mer ansvar, mer utrymme? Vi vet alla att han har sina begränsningar när det gäller finliret men kompenserar detta med något som alla andra tycks sakna just nu: - En jävla vilja att göra något på isen!

Jag är helt övertygad om att publiken vill se en tydlig attitydförändring i Gulsvart idag. Jag, vi, vill se ett lag som verkligen brinner! Ett lag som är så fyllt av adrenalin och vilja att vinna så det formligen ångar om hjälmarna i varje byte. Skit i om spelet haltar, passningar inte sitter på bladet, om pucken studsar snett. Med stenhårt arbete kommer våra motståndare tröttna och bjuda på allt mer i alla zoner. Vi kommer, tack vare denna intensitet och jävlaranamma, få våra chanser och möjligheter. 

En annan, oerhört viktig sak, är att publiken kommer väckas upp, börja tro, och unisont stödja laget. Det i sin tur kommer ge extra kraft och energi till laget att orka driva på i byte efter byte. 

Så, Viktor Mårtensson, ta nu täten och visa att även VIK kan spela med stort hjärta! Nu, om någonsin, behöver laget en frälsare. Scenen är din....

Rykten och annat:

- För övrigt ryktas det om att Leif Strömberg är på väg in till Örebro!
- Örebro lånar in en elitserieback

Tips: Idag blir det kross! Vi vinner med 7-1!

Dagens #Twitter

Här är spelarna som ska lyfta Västerås dlvr.it/2nQ6wH #twittpuck
— Hockeysverige.se (@hockeysverige) January 13, 2013

Warg

En ung Stefan Warg

Västerås - Djurgården 1-2(str)
Så kom då det efterlängtade första målet för Stefan Warg. Och det var inget dåligt mål. Det var rent av ett riktigt bra mål. Ett mål som vi verkligen förtjänade. Målet betydde kvittering till 1-1. Patrik Berglund  höll i pucken nere vid sarghörnet och måttade iväg en pass på bladet till Warg uppe på blå. Warg i sin tur tog några skär in i banan och skickade in gummit mot mål som letade sig förbi en storspelande DIF-målvakt. 

- Vad var det jag sa? undrar jag lite malligt och pekar mot mitt inlägg inför matchen. Att jag dessutom tjatat på den gode Warg via #tvitter att han måste sätta en kasse kanske bidrog. Jag tar utan skamkänslor åt mig en del av äran. Så får det bli. 

Matchen då? Hur var den? En något trevande första period där Djurgården ägde mer puck och skapade fler chanser avlöstes av två perioder där vi dominerade ganska kraftigt utan att riktig få till våra avslut. DIF var inte alls ofarliga utan kom i ett antal spelvändningar och testade vår Lars Johansson med luriga avslut.

Djurgårdens ledningsmål kom givetvis efter en bra period från oss där vi satte hårt tryck mot DIF:s kasse. Det brukar blir så, liksom. Målet kanske såg "billigt" ut då skottet från Ölvestad var av modell höstlöv men en smart skymning ställde Johansson helt denna gång. 

Tredje perioden var det i stort sett spel i Djurgårdens zon mest hela tiden men nu befinner vi oss bevisligen inte i den zon där puckar studsar vår väg. Trots att pucken emellanåt låg lös och ledig framför Djurgårdskassen lyckades vi inte få dit en klubbspets för att trycka in den i nät. 

Trots förlust via straffar känner jag mig rätt nöjd med lagets insats. Vi fick ändå med oss en poäng. Jämför gärna med LIF som hade ungefär samma spelövertag mot SSK men fick där lämna matchen med noll poäng då SSK krutade in segermålet i slutminuterna. 

Det fanns spelare i Gulsvart som gjorde riktigt bra insatser idag. Robert Kimby var en av dem. Kul att han är tillbaka och börjar bli allt mer delaktig i spelet. Däremot kan man konstatera att kedjan med Jonsson, Leisenring och Berglund inte blev någon större framgång. Inte riktigt rätt kemi i den formationen. Matt Fornataro fortsatt oerhört aktiv och konstruktiv men har även han helt tappat förmågan att göra mål. Våra backar gjorde en i stort sett prickfri insats. Vår defensiv var, när det behövdes, lika stabil som vanligt. Lars Johansson fick göra några avgörande räddningar och stabil som alltid.
EDIT: Glömde i min enfald att berömma Brendan Mikkelsson för sin insats. Men han är ju alltid så stabil att man inte förväntar sig annat! 

Kort sagt gjorde vi en riktigt bra insats i dagens match förutom att vi misslyckades med målgörandet. Det hade varit värre om matchen slutat 1-1 p.g.a. att vi inte skapade några chanser alls! Jag säger som Leif Strömberg "VIK är egentligen inte speciellt bra på någonting men de mal på och mal på tills motståndarna tröttnar". Så kan man också beskriva det hela:)

Sett till våra tre matcher mot DIF känns det inte så farligt att de drog längsta stråt denna gång. I tidigare möten har pucken faktiskt studsat vår väg. Att vi tagit sex av nio poäng mot Djurgården är mer än godkänt i min värld!

Nu vilar vi lite, filar på målskyttet, och ser till att ta en direktplats under vårsäsongen....

Bofors nästa..

Nu gäller det att spänna alla muskler..

Är uppriktigt sagt orolig inför lördagsmatchen. Detta ur flera aspekter. Vår totala oförmåga att utnyttja vårt enorma spelövertag senast mot Malmö samt det "spelsystem" som våra kommande motståndare praktiserar.  Vårt lag lever mycket på en stark defensiv kryddat med en kreativ offensiv. Däremot spelar vi inte speciellt fysiskt. Man kan nästa påstå att det fysiska spelet lyser med sin frånvaro långa stunder. Istället förlitar vi oss på att ett bra passningsspel och god skridskoåkning ska bära laget till framgång. Speciellt i form av snabba omställningar från försvar till anfall.

Ser man till alla våra matcher denna säsong så finns det en tydlig tendens. En tendens där vi ofta hamnar under tryck i egen zon under långa sekvenser. Visserligen är vi väldigt duktiga på att avvärja avslut från våra motståndare,som ofta får ta skott från dåliga vinklar, men faktum är att vi rätt ofta "fastnar" i egen zon. 

Mot Malmö senast skedde det i ett avgörande läge av matchen. Vi jagade ännu ett mål för att kvittera till 2-2 men hamnade istället på hälarna i egen zon. Istället för att spela rejält och fysiskt blev vi lite avvaktande i väntan på att "någon" skulle återerövra pucken så vi kunde gå till anfall igen. Ingen tog det defensiva ansvaret fullt ut. Det slutade med att Malmö kunde vinna puck bakom vårt mål för att sedan hitta ett avslut och gå fram till 3-1. Vår "vän" Leif "Strumpan" Strömberg säger en del kloka saker ibland som expertkommentator. Bland annat brukar han säga att man måste "göra jobbet färdigt"! Med det menade han att allt man gör måste man göra till 100%. Ligger mycket i det. Malmö gjorde just det. När de väl fick hugg på oss i vår zon gick de in med 100% för att skapa ett avgörande läge - och lyckades. De följde helt enkelt denna enkla grundläggande regel att "göra jobbet färdigt".

På lördag möter vi ett lag som ALLTID strävar efter att "göra jobbet färdigt". Bofors stora framgång bygger på denna enkla tes att alltid ge 100% i varje situation på isen. Det är jobbigt för motståndarna. Förbannat jobbigt. Otroligt frustrerande jobbigt. Det innebär att man som motståndare aldrig får lugn och ro i något moment på isen. Det gäller att ständigt vara vaksam på allt. Vi kommer inte få något gratis under matchens sextio minuter. På sitt sätt är Bofors som kollektiv berömvärda trots att de som ishockeylag inte är speciellt märkvärdiga(!). 

Leif "Strumpan" Strömberg överraskar ibland med att vara väldigt klok(!). När SSK spelade hemma mot Bofors hävdade han att inget lag riktigt vågade stå upp och syna Bofors spel ordentligt. Vad han menade var att Bofors lever otroligt mycket på att få med sig fart från egen zon genom att backar får bra passningsalternativ. Det är den farten laget nyttjar till att skölja över sina motståndare. En fart som de även tar med sig i hemjobbet. "Kan man döda farten så dödar man Bofors spel", hävdade "Strumpan". Det ligger mycket i det. Frågan är om vi har förmågan att "döda farten" för Bofors? Vi måste våga gå upp i banan och stänga av deras försöka till snabba uppspel...

En annan viktig sak att tänka på för oss i matchen på lördag är att stå upp för vår målvakt. Det finns nog inget annat lag i serien som så konsekvent går stenhårt mot mål, och målvakten, som just Bofors. De gör det både med ärliga och oärliga metoder. Man kan säga att de helt enkelt inte lägger fingrarna emellan. Här kommer det vila ett enormt ansvar på våra backar att de verkligen är beredda att stå upp. Lyckligtvis finns Andreas Lindh med i truppen igen och kan vara med och hejda de värsta övergreppen tillsamman med vår rese Stefan Warg.

Ser vi bara till de kvaliteter som respektive spelartrupper besitter just nu så ska vi vinna mot Bofors. Vår kedja med Berglund, Backlund, Fryklund är sannolikt seriens bästa för tillfället sett till offensiv kraft. Vår lina med Fornataro, Zettergren och Leisenring blixtrar till och kan skapa chanser i varje byte. 

Defensivt är vi bra. Våra backar har spelat ruskigt stabilt i en räcka av matcher. Inte ens förlusten senast mot Malmö förtar det intrycket. Snarare får man en känsla av att backspelet hela tiden tar ett steg framåt för var match som spelas. Med Tim Heeds intåg i truppen har vi dessutom fått just den back som vi saknat tidigare under säsongen. Tim är, i sina bästa stunder, en lysande offensiv back med briljant speluppfattning och teknik. Av förklarliga skäl försöker han under sina första matcher med oss spela ett mer defensivt backspel där han jobbar med bra marginaler. Det är förståndigt. Låt honom få några matcher på sig att hitta rätt balans i sitt spel. Det var nog rätt betydelsefullt för honom att få göra mål senast.....

Vad mer kan man säga om Bofors som inte redan är sagt? Tja, de är att mycket bra kollektiv där alla följer en spelplan till 100% i match efter match. Komplettera det med en rad "rollspelare" samt en mycket duktig målvakt så har man bilden ganska klar av laget. 

Hur det går? Det kan gå åt helvete, rent ut sagt! Lyckas vi inte förvalta våra chanser bättre än senast mot Malmö så är vi rökta...