Ingen jävel ska få julskinka....

Den som inte tar avslut blir utan skinka...

Västerås - Hästen 0-2

Det är då alldeles förtvivlat vad svårt det ska vara! Här har vi nu världens chans att göra avstamp från bottenträsket, ge oss själva en framgångsknuff, något att bygga vidare på, inför nästa match, och nästa. Men vad händer? Tja, inte vet jag, men vi lämnar matchen med noll(0) gjorda mål! Detta på hemmaplan mot en bottenkonkurrent. Inte en enda liten jädrans poäng får vi med oss.

- Det är så man kan få skörbjugg för mindre!

Dagens motståndare, Vita Hästen, var inte på något sätt briljanta. I sanning var de ungefär lika usla som oss själva. Tyvärr för oss hade de en gameplan. Göra två mål, hålla nollan, och ta tre poäng. Något de lyckades förträffligt med. I allt övrigt var de oerhört beigea. Men vad hjälpte detta oss när vi själva var fullständigt inkompetenta när det väl vankades avslut. Inte bara där, för övrigt. Det var någon form av kollektiv inkontinens. 

Jag vet inte vad det beror på men det är tröstlöst tråkigt att se så många väletablerade spelare i laget få ut så oerhört lite av sitt spel, samtidigt. Är alla nedtränade? Frågan är berättigad då jag inte upplever att det finns det där rätta klippet i skridskoåkningen, närkampsspelet, avsluten. Det är helt enkelt en provkarta av sextiofyra nyanser beigt just nu. Spelarna tar i så de bli röda om kinder och blå om läppar men det hjälper föga då samspelet mellan tanke, ben, armar, puck och klubba lyser med sin frånvaro. 

- Att spelarna verkligen försöker göra sitt bästa, varje match, är min ständiga övertygelse. Men det är då eländigt lite vi får tillbaka av allt deras slit. 

Så, vari består problemet? Vi är faktisk inne i omgång tjugofyra och min subjektiva uppfattning är att det ser ut som fan. Vår tränare må hävda att "vi gör många bra saker" och att "vi lär oss varje dag". Det har han all rätt i världen att hävda. Själv stirrar jag med stel blick på vår tabellplacering. Den talar sitt språk. Den ljuger inte. Den pekar på att många saker är fel. 

- Vi är det lag, tillsammans med SSK, som gör minst antal mål!

- Vi är ett lag som släpper in för många mål!

Man behöver inte ha examen i matematik för att inse problematiken. Vi läcker för mycket bakåt och är helt uddlösa framåt. Detta trots allt snack om att "en stark defensiv ger en bra offensiv". Det är helt enkelt förbaskat svårt att vinna matcher om man gör NOLL mål! Något som inträffat ett antal gånger redan denna säsong.

En del hävdar då att, snyft snyft, vi har inga målskyttar! Sicket trams. Alla spelare på isen, utrustade med klubba, är presumtiva målskyttar. Sanningen är att man föds inte till målskytt. Man kan däremot bli målskytt om man försöker träffa mål med ett och annat avslut. Gärna under match. Med andra ord kan vem som helst bli målskytt. När som helst. I vilken match som helst. Att lämna bort avslutet till någon annan för att man själv inte är "målskytt" är ju så dumt så man kan bli steril. 

Ibland får jag just känslan av att ingen spelare i laget anser sig vara målskytt. Bättre då att passa pucken till någon annan, som inte heller tycker sig vara någon målskytt, osv osv. Men för i helskotta! Så fort man kommer in i anfallszon kan man ta avslut mot mål! Alla kan göra detta. Från alla håll och kanter! 

Nu är inte jag någon expert men om man skjuter många skott mot mål inbillar jag mig att sannolikheten är större att det blir mål än om man inte skjuter mot mål, typ!

- Att sedan många avslut effektueras i form av knallpulverskott må vara hänt!

Se där vad enkelt allt kan lösas. Mer skott mot mål. Alla kan skjuta. Sikta och skjut. Gå på retur. Grisa. Slå och böka. Pucken ska in. Lägg ned ambitionen att "lira hockey". Börja "kötta" från minut nummer ett. Bli obekväma som fan. Passa även på att ta bort det vattenkammade. Snälla pojkar får aldrig kyssa vackra flickor. Det är sedan gammalt!

- Den som inte tar avslut så fort chansen ges ska fan i mig inte få någon julskinka!

Av med offerkoftan nu Västerås!

Så här tyckte vi supportrar om matchen mot Modo

Så sammanfattade VLT matchen

Så här tyckte vår lagkapten om matchen mot Modo

Efter de senaste två matcherna har jag funderat. Och funderat. Och tänkt. Att tänka är kul. Att reflektera är stimulerande. Dock är det inte alldeles givet att de tankar man bär, bär någonstans. Ibland blir det mest ett kaotiskt flimmer i knoppen. Det susar i säven, kan man säga. Man vet varken fram eller bak, ut eller in. Men så, plötsligt fångar man tanke. En tanke som äger bärighet. En tanke som leder både framåt och bakåt. Plötslig tycks något hänga ihop. Man har funnit den röda tråden. Den som håller ihop. Den som leder någonstans. Eller inte. 

Min röda tråd blev hastigt och lustigt vår speciella säsong. Ja, ni vet. Föreningen nära konkurs, rekonstruktion, och allt vad detta inneburit. Vi visste alla att denna säsong skulle bli en prövning för oss alla. Ledare, tränare, spelare, supportrar, sponsorer, ja alla. Och så har det blivit. En rejäl prövning. Lagets prestationer på isen har varierat högst påtagligt. Minst sagt. 

Men, och nu kommer själva poängen i mitt försök att samla mina tankar och reflektioner. Är det inte dags nu att kasta av sig offerkoftan!

- Jag vet att vi har en tunn trupp!

- Jag vet att vi var nära konkurs!

- Jag vet att vi har ont om pengar!

- Jag vet att föreningen behöver mer pengar!

- Jag vet att vi har spelare skadade!

- Jag vet att vi inte kan värva riktig spets!

Allt detta vet jag, och alla andra. Jag börjar tröttna lite på en sportchef som beklagar sig(!) över avsaknad av medel till värvningar, en tränare som beklagar sig(!), en ordförande som grinar om att det måste komma mer folk till hallen, etc. 

Är det inte dags att lägga det bakom sig nu? Är det inte dags att lyfta blicken lite längre. Se bortom den egna sargen? Är det bara vi i hela HockeyAllsvenskan som har det så uselt ställt? Jag är orolig för att så länge offerkoftan sitter på kommer man kunna skylla på det jag ovan redovisat. Ursäkta dåliga prestationer med att "vi kan inte göra mer, spela bättre, kämpa mer" då det är så synd om oss! "Vi var ju nära att gå i konkurs, vi ska vara tacksamma att vi har ett lag"

Som supporter skiter jag fullständigt i det mesta så länge jag upplever att de spelare som representerar mitt lag gör fullgoda insatser. Vinst eller förlust. Skit samma. Visst är det roligare med vinster men så länge spelare försöker, i byte efter byte, match efter match, så köper jag läget. 

Kort sagt. Av med offerkoftan. Det är inte synd om er. Gå ut på isen och kör. Ge allt ni har. Vill Gulsvart ha alla supportrars fortsatta stöd och kärlek måste alla banne mig visa stake och vilja till 100%. Släpp sargen, släpp handbromsen, sluta tänka så förbannat. Gör det ni är bra på. Åka skridskor och skjuta hårt som fan i nättaket. 

Vill laget, föreningen, vinna tillbaka sin publik, eller inte? Pucken är er, Gulsvart.  Visar alla spelare i laget glöd och hjärta och är beredda på lite smärta, då jävlars kommer folket att i allt större utsträckning vallfärda till ABB Arena Nord!

Tack för kaffet!

Lustig förlust som gav olust!

Västerås - Leksand 5-6 (Str)

Ibland blir det fel. Så blev det nu. "Fel fel fel", som Brasse skulle ha sagt i Fem myrar är fler än fyra eleganter! Några spelare valde opassande nog på att passa pucken på ett påpassligt sätt för Leksands påpassliga skyttar som passade på att förpassa pucken bakom Lars Johansson onödigt många gånger. Sedan var vi passerade målmässigt, kan man passande nog säga. Vi kändes just då rätt passé!

Att leda eller inte leda, det är tydligen frågan. Bra eller dåligt? Därom tvista de lärda och Leif "Strumpan" Strömberg. Det sägs emellanåt att det värsta som finns(!) är att leda med 3-0 i ishockey. Då borde det vara lika besvärligt att leda med 4-1. Samma differens. Och tydligen ligger det en sanning i detta gamla uttryck som en gång myntades av Håkan "Skalle-Per" Södergren. Istället för att backa av och lugna ned sig några hekto fortsatte våra hjältar framåt, framåt, med målsättningen att skicka in mer gummi i baken på LIF. Det gick inte så bra, typ. Även i ett tillstånd av extas och eurofobi måste man tänka på sitt eget skydd.

Jag har fortfarande inte hunnit smälta alla omtumlande intryck av denna drabbning och ber om ett visst överseende i mina tankar och formuleringar. Men visst sjutton var det en helsikes underhållande och rolig match? Så här roligt var det länge sedan man hade i ABB Arena. Åtminstone fram till att Leksand började med sitt krypskytte bakom våra försvarslinjer. Man kan undra vad som hände?

Minns att vi hade jätteläge att stänga matchen minst två, tre, kanske fyra gånger innan raset i egna baken påbörjades. Leksingarna började plötsligt rinna igenom våra försvarslinjer på samma obehagliga sätt som en plötslig diarre på en fullsatt buss. Det såg bokstavligen talat ut som skit i försvaret. Fumliga backar tävlade om att kasta puckar i gapet på framstormande motståndare som tacksamt tackade för hjälpen och därefter drog ned brallorna på vårt försvar. Så tokigt det kan bli!

Men trots att Kommunbidragslaget(!) slutligen stod som segrare mot NHL-dopade(!) gurkor känner jag en viss stolthet över att laget lyckades stoppa blödningen i tid. Under en självande sekvens av tredje perioden hade nämligen Leksand ett gyllne tillfälle att fullständigt dra plösen över oss alla då de tilldömdes en straff.  Lyckligtvis drabbades skytten av gummiarmar och missade målet med några meter. Tack för det!

Summa summarum anser jag, konstigt nog, att utgången av matchen var rättvis. Tappar man spelet så till den milda grad som vi gjorde efter 4-1 så förtjänar man en näsbränna. Vi kan skatta oss lyckliga att vi lyckades kvittera under ordinarie tid och ta matchen till förlängning. En poäng får därmed ses som en vunnen poäng och det speciellt med tanke på att vi mötte en rasande skicklig motståndare...

- Bättre att glädjas över det lilla än att gräma sig över allt!

Nu krossar vi Alplöven och skaffar oss en riktigt bra målskillnad.....

- Hata Leksand:)

Ryssland - KHL - AIK(?)

KHL åtnjuter politiskt stöd och finansieras av delstatliga energijätten Gazprom i Ryssland.
[läs här]

Detta inlägg är inte speciellt "roligt" att göra men i takt med att allt fler ropar efter deltagande i KHL känner jag personligen ett stort missmod. Vet vi inte någonting om hur saker förhåller sig i vår omvärld! Är vi så oerhört förblindade av vår egen förträfflighet, vår egen självgodhet, så oerhört inskränkta och egoistiska att vi släpper alla tankar om normal humanismen, någon form av gemensam värdegrund. Är vi verkligen beredda att kasta alla demokratiska värderingar, som vi kämpat i århundraden för att uppnå, överbord för att stilla vårt eget lystmäte efter snar sporstlig och ekonomisk framgång? Jag måste erkänna - själv mår jag illa! Här kommer därför ett litet urval av rapporter om förhållandet i vårt östra grannland Ryssland. Håll till godo!

- Den 7 oktober 2006 mördades journalisten och människorättsförsvararen Anna Poltikovskaja. Tre år har gått och mordet är fortfarande olöst. Dock beordrade Rysslands högsta domstol den 3 september ytterligare utredning av mordet.[läs mer]

- Ett stort antal länder har begärt att Rysslands regering genomför en grundlig utredning av morden på journalisten Anastasia Baburova och människorättsadvokaten Stanislav Markelov och att förövarna ställs inför rätta. Behovet av att stärka åtgärder mot extremism och hatbrott riktade mot minoritetsgrupper i Ryssland togs även upp i granskningen. [läs mer]

- Fyra medlemmarna av den politiska oppositionen i Ryssland dömdes till fem dagars "administrativt förvar" förra veckan. Enligt Amnesty är det troligt att de greps och dömdes för att myndigheterna ville hindra dem från att utöva sin rätt till yttrande- och mötesfrihet. [läs mer]

- Amnesty fördömer starkt mordet på advokaten och människorättsaktivisten Stanislav Markelov, som sköts ned i centrala Moskva på måndagen. En journalist från tidningen Novaja Gazeta skadades i samma attack och avled senare på sjukhus.  Mordet anses ha kopplingar till fallet Kheda Kungaeva. Stanislav Markelov representerade familjen till den tjetjenska flickan Kheda Kungaeva som kidnappades, våldtogs och ströps till döds i mars 2000. Den ryske översten Juri Budanov dömdes den 23 juli 2003 till tio års fängelse för mordet, men släpptes i förtid den 15 januari i år, trots att familjen hade lämnat in en överklagan via advokaten Stanislav Markelov. Den senaste veckan har flera mordhot riktats mot Markelov på grund av hans arbete med fallet. [läs mer]

- I ett land där TV och andra media är statligt kontrollerade finns det mindre och mindre utrymme för en fri rapportering. Journalister som försöker sig på en självständig rapportering hindras från att göra sitt jobb, och riskerar att skrämmas till tystnad och även att åtalas. Möjligheten att uttrycka kritiska åsikter har under de senaste åren gradvis försämrats i Ryssland. [läs mer]

- De senaste månaderna har de ryska myndigheterna vid åtskilliga tillfällen inkräktat på rätten till mötes- och föreningsfrihet och gjort inskränkningar i yttrandefriheten, detta har drabbat såväl den politiska oppositionen som människorättsaktivister och journalister. [läs mer]

- Knytnävsslag, misshandel utförd med föremål som vattenflaskor, böcker, batonger och käppar; ett särskilt rum, som används vid våldtäkter, med ett bord av metall utrustat med remmar för att binda fast ben och fötter; kvävning och elchocker mot olika delar på kroppen - detta är några av de tortyrmetoder eller den misshandel som polisen i Ryssland använder för att tvinga fram bekännelser [läs mer]

- Våld mot kvinnor är ett av de vanligaste människorättsbrotten i Ryssland och samtidigt det mest gömda och osynliga. Amnestys utredning visar att 70 procent av de gifta kvinnorna har utsatts för någon form av misshandel av sina män. [läs mer]

Senaste nytt angående Ryssland:
- Minst 39 människor dödades och 63 skadades när ett tåg på väg från Moskva till S:t Petersburg spårade ur på fredagen. Enligt myndigheterna kan en bomb ha utlöst urspårningen. Allt detta kan peka på ett möjligt terrordåd, sade en tjänsteman vid det ryska katastrofdepartementet

Mera angående Ryssland:
- Livet för funktionshindrade ryssar är tufft. Många hålls inlåsta på institution och de som är ute i samhället får liten hjälp från staten. Novaja Gazeta har besökt ”de blindas stad” där de synskadade numera är lämnade åt sig själva.

Hur barnen har det i Ryssland:
-  Den svåra situationen har gjort att kriminalitet och alkoholism brett ut sig allt mer. Desperata mammor som inte klarar att se sina barn svälta, stjäl bröd för att ha mat att sätta på bordet, prostituerar sig eller tigger....
****

För den som vill finns det massor att lära. För den som är beredd att öppna sina ögon finns det mycket att se. Men det är klart. Visst är det mycket skönare att blunda och låtsas som om allt är fina fisken och fest hela veckan!

Klart att vi skall spela i KHL!

Det skiter väl vi i om dom har problem!

Eller hur?

Man ska inte blanda ihop idrott och mänskliga rättigheter - eller hur!

Det är inte vårt problem - eller hur!

Heja AIK! (och Leksand samt Malmö som även de fått en injudan)

***

- Personligen känner jag att de miljarder som Gazprom drar in i vinst varje år kan användas till något annat än att bygga upp en hockeyliga med fantasilöner för ishockeyspelare!