Karlskrona - Västerås 3-4 (sudden)
Det började som vanligt, numera känns det som, i våra matcher. Gulsvart hängde inte med i svängarna och hemmalaget kunde relativt enkelt ta ledningen med 1-0 genom Alexander Bergström redan efter knappa 3 minuter. Resterande tid av den första perioden fick mest ägnas åt försvarsspel då vi lyckades dra på oss tre raka utvisningar. KHK kändes genomgående piggare, snabbare och starkare än oss i det mesta ute på isen. Den stora skillnaden var nog kvalitén i passningsspelet. KHK hittade hela tiden blad med sina passningar. Snabba pass från egen zon, genom mittzon, och in i anfallszon med puckkontroll.
Då vår press, forechecking, inte fick fäste fick backarna det extra jobbigt då KHK:s forwards tilläts komma med hög fart genom mittzon. Hela tiden! Vi ska vara tacksamma att hemmalagets ledning stannade vid endast 1-0!
Andra perioden hade knappt börjat innan tre gulsvarta spelare "stirrade puck" mot ensam KHK-forward som enkelt kunde lägga fram pucken till en anstormande back, Mikael Kurki, som elegant sprätte in 2-0 pucken i Fransson första kryss. Där kändes det som om matchen gled oss helt ur händerna men under över alla under, vi får att powerplay och naturligtvis dunkar Jeremy Williams in reduceringen till 1-2, och vi var med igen!
Men säg den glädje som varar. Några minuter senare passar Marcus Jonsson, den drummeln, på att veva med sin klubba vilket belönas med 2 minuter för slashing. Och vad händer då? Jo, visst, klart som korvspad. KHK passar på att utöka sin ledning till 3-1. Denna gång är det fummel med en retur från Fransson där två VIK-spelare inte kan enas om vem som ska rensa bort returen. Istället för puck ut ur zon lyckas man peta fram pucken till Jesper Jensen som dunkar in den i kassen med ett slagskott.
Men, skam den som ger sig. Vi får med oss en utvisning där vi får chansen till en ny reducering. Det har då inte ens gått två minuter sedan KHK gjorde sitt 3-1 mål. Och se på tusan! Tony Romano laddar från blå, retur, och där skyfflar Fredrik Johansson in 2-3. Vi är med i matchen, igen!
Tro nu inte att det var slut med detta! När det är knappt två minuter kvar av perioden får vi ännu en chans till spel i powerplay. Självklart gör vi mål, igen! Denna gång är det Stefan Legein som får pucken och driver in mot målvaktens första stolpe. Pang! säger det, och pucken smiter in högt bakom Timo Leinonen. Plötsligt är vi inte bara med i matchen, nu öppnar sig en möjlighet till att vinna den! Det lyser 3-3 på tavlan och samtidigt går tränaren i KHK, Janne Karlsson, helt bananas.
Han påkallar domarens uppmärksamhet medels yviga rörelser och röda kinder. Hans ilska riktar sig mot en utebliven utvisning för Gulsvart i momentet precis före vårt 3-3 mål. Har viss förståelse för hans utbrott då vi visst kunde fått en utvisning mot oss i det läget. Janne avslutar konversationen med domaren genom att på teckenspråk illustrera domarens behov av glasögon. Detta tilltag renderar honom 2 minuter i utvisningsbåset. Komik, på min ära!
Tyvärr lyckas Luca Caputi, det stolpskottet, dra på sig en 2+2 för highsticking direkt efter nästa nedsläpp och när perioden var över. Idiotiskt! Istället för chansen till spel 5 mot 4 i inledningen av tredje perioden blev det spel 4 mot 4 och därefter powerplay för KHK!
Tredje perioden är det inte så mycket att skriva om. Det blev inga mål. KHK trcykte på mest hela perioden för att avgörande och hade viss hjälp av några powerplay. Speciellt Kenndal McArdles utvisning med knappt två minuter kvar av perioden kändes blytung. Perioden igenom, liksom i matchen i övrigt, hade vi oerhört svårt att få stopp på KHK:s snabba spel genom mittzon. Det blev till att bilda klunga framför Fransson och ta jobbet därifrån. Något som man gjorde med den äran.
Sudden tog vid och en poäng räddad. Det tog bara 1:35 innan pucken hittade fram till Stefan Legein som i sin tur hittade nätet bakom Timo Leinonen för andra gången i rad. Seger och två härliga poäng. Tack för kaffet, typ!
Summering:
Det som vann matchen idag var vårt boxplay samt powerplay. Tre mål i rad i pp är strålande bra. Dessutom i en och samma period! När hände det senast i Gulsvart? Karlskrona är bra. Riktigt bra. De har något som vi saknar just nu. Passningskvalitet och en väldigt strukturerad och tydlig spelidé.
- Hemligheten med farten i deras spel handlar inte om att åka så fort utan handlar mer om att sätta pass på bladet på spelare som redan har farten upp. Då skapas tempo, då skapas fart och fläkt.
När vi spelade oss ur zon hade backarna ofta problem med uppspelen, blev lite störda, och därmed tvingades våra forwards stanna upp. När de väl fick pucken fick de försöka dra igång från stillastående och blev lätta byten för KHK:s uppställda spel i mittzonen. Här krävs bot och bättring, snarast!
Visserligen en bortamatch men man önskar trots detta att vi kan hålla i pucken och skapa lite längre anfall. Genom våra korta anfall(vi tappar puck) hinner inte backarna fylla på och istället skapas väldiga ytor för motståndarna att vända spelet på. Det blir jobbigt för backarna som ständig möter forwards med hög fart. Givetvis ännu jobbigare för egna forwards som måste backchecka i maxfart sextio meter varje gång.
Kort sagt: - Karlskrona var bra men vi var effektivare denna gång. Specielteams avgjorde till vår fördel. Bra boxplay och bra powerplay kryddat med en Stefan Legein!
Period 1
1-0 (03:13) Alexander Bergström (Pär Lindholm)
Period 2
2-0 (21:00) Mikael Kurki (Pär Lindholm, Alexander Bergström)
2-1 (21:52) Jeremy Williams (Thomas Mitell)
3-1 (27:55) Jesper Jensen
3-2 (29:25) Fredrik Johansson (Tony Romano, Rasmus Bengtsson)
3-3 (39:51) Stefan Legein (Tony Romano)
Period 3
Inga mål
Period 4
3-4 (61:34) Stefan Legein (Luca Caputti, Jonas Emmerdahl)
Fint som snus....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar