Sjätte raka ....

På väg till Borlänge...

Borlänge - Västerås 2-5

Efterlängtad bortamatch i Borlänge. Enorm uppslutning av supportrar. Ja, man kan tala om en invasion, faktiskt. Redan på bussen till Borlänge rådde hög och god stämning. Några påstod sig vara nervösa inför match, andra inte. Hur man ställde sig i denna fråga berodde till viss del på hur mycket alkohol som konsumerats. Min subjektiva intryck var att alkoholen inverkade menligt på supportas tro till det positiva.  

Väl framme var det bara att kliva rakt in i arenan. Den obligatoriska muddringen uteblev helt. Trevliga väktare gjorde inga som helst försök till att misskreditera oss tillresta supportrar. Som det ska vara, helt enkelt. Upptäckte dessutom att en av inkallade väktarna till denna match var ingen mindre än Viktor Mårtensson. Ett kärt återseende. Han berättade att senast vi var på besök i hallen hade det tydligen blivit lite stökigt. Ett fåtal pappskallar bland tillresta supportrar hade tydligen lackat ur och börjat härja runt.

Nåja, nog detta här och nu. Istället lite tankar om själva matchen. Enligt mitt sätt att se på saken var det aldrig någon fara på taket. Borlänge kändes redan från start som en liten munsbit. Visst, de försökte skapa lite tryck mot vår kasse man vi hade inga större problem att stå emot. Det var endast vid ett fåtal tillfällen som Borlänge orkade sätta riktig press mot oss. Jag tycker att vi kontrollerade matchen från start till mål trots att Borlänge kom ifatt till 2-2 i slutet av andra perioden.

Det som var utmärkande för matchen var framför allt hur ofta vi lyckades vända bort Borlänge i egen zon och skapa lägen 2 mot 1. Precis som Paananen sa i en intervju efter matchen. Redan i den första perioden hade 4-5 lägen där vi kom två mot en. Två gånger i samma boxplay! Vid det senare tillfället lyckades vi även göra ledningsmålet. Att det bara stod 0-1 på matchtavlan var ren bonus för Borlänge. Visserligen hade de ett avslut som tydligen gick stolpe stolpe och ut men det avslutet föregicks av att Jimmie Jansson åkte på en tripping som domaren blundade för. Rättvisa skipades, med andra ord.

I den andra perioden styrde och ställde vi efter behag fram powerbreak. Fram till dess hade Borlänge knappt varit vår zon. Då lyckades de naturligtvis pillra kvitteringen på en retur efter skott in i röran framför vårt mål. Kändes inte så himla rättvist. Men vad gjorde det då firma Bergman-Skiöld-Strömberg genast återställde ordning. Det tog knappt 17 sekunder så var vi i ledning igen. Conny Strömberg höll sig framme på en retur. Gött!

Borlänge hade fortsatt oerhört svårt att skapa tryck. Nedlägg och jaga puck mot våra backar var melodin för dagen. I de sista skälvande sekunderna av andra perioden var våra backar inte riktigt på tå och Borlänge kunde vinna ett nedlägg som slutade med kvittering till 2-2. Borlänge vann därmed den andra perioden med 2-1 trots att det var vi som skapade offensivt tryck och chanser! Så kan det gå.

Den tredje perioden blev en ren defilering från vår sida. Återigen höll sig firma Bergman-Skiöld-Strömberg framme. Återigen var det Conny som höll sig framme på en retur. Återigen var vi i förarsätet. Borlänge protesterade mot målet, okänt varför, men det hjälpte föga. Som jag såg var målet regelrätt på alla sätt och vis! När sedan Johan Skiöld, denna gång utan Bergman och Strömberg vid sin sida, smaskade in 4-2 via ribbkrysset, var matchen vunnen. Att sedan Marcus Bergman fick stänga butiken definitivt med sitt mål till 5-2 var en perfekt avrundning av matchen! 

Det som är anmärkningsvärt: 

21. Hetta, Fredrik 0+0

22. Lehmann, Niclas 0+0

12. Johansson, Fredrik 0+0

24. Strömberg, Conny 2+0

40. Skiöld, Johan 2+2

25. Bergman, Marcus 1+2

14. Johansson, Jesper 0+1

29. Cederberg, Jesper 0+0

20. Pettersson, Oskar 0+1

53. Eriksson, Anthon 0+0

27. Mattsson, Petter 0+0

11. Weiskog, Kevin 0+0

7. Hassel, Morgan 0+1

10. Jansson, Jimmie 0+1

6. Nilsson, Robin 0+1

Vår formation med Skiöld, Bergman, Conny levererade verkligen denna match. Tycker vi just nu har fyra riktigt starka kedjor. Ser mer välbalanserat ut än på länge. Alla kedjor har potential att göra poäng. Kedjan med Anthon, Kevin och Mattson. Två tunga pojkar kompletterade av spelskicklige Mattson. Vi är plötsligt inte beroende av att vår förstaformation ständigt levererar. Det är fint det. Vi har helt enkelt fyra kedjor som kan pumpa på och hota offensivt.

Vad finns mer att säga om matchen? Tja, vi vann läktarkampen. Fantastiskt roligt med så många Västeråsare på plats.

Ser man förbi den fenomenala produktionen av poäng och mål från Bergman-Skiöld-Strömberg så finns det andra spelare att lyfta fram. En sådan är Oscar Pettersson. Efter sin återkomst från skada anser jag att han lyft sitt spel en nivå. Gör så många saker rätt på isen. Gör ju även ett och annat mål. Det är precis det som behövs om vi ska gå hela vägen denna säsong. Att spelare som Oscar Pettersson börjar spela på en högre nivå än tidigare. Riktigt roligt att se för mig som följt denne yngling allt sedan han tog sina första skär i A-laget!

Dahlbom behöver vi inte prata om. Han är rätt stabil!

Ha det gott, så länge!