 |
| Ledarskapet |
Så har då VIK Västerås HK presenterat den tänkta tränartrojkan till säsongen 2014-15 i hockeyallsvenskan. Martin Filander, Pär Hellenberg och Tomas Mitell blir de som ska lotsa laget fram mot en hägrande plats i SHL.
Två välbekanta namn och ett helt obekant. En med tränarerfarenhet från seniorishockey, en med erfarenhet från J20, samt en spelare som kliver rakt in som assisterande. Hur känns det, på en skala?
- Detta under den säsong som sannolikt är den mest avgörande för vår förenings framtid!
Lyssnar man till vad spelare, ledare, och supportrar tycker om denna nyordning så slås man av alla positiva tongångar. Den vanliga frustrationen som brukar gälla över att "fel tränare rekryterats" lyser närmast med sin frånvaro.
Som ett exempel kan nämnas att SSK väljer att rekrytera den under senare år mycket framgångsrike Janne Karlsson till sin huvudtränare. En tränare som lyfte Växjö till Elitserien och KHK från ett botten till toppen.
- Vi väljer att rekrytera en huvudtränare vars erfarenhet bygger på en(1) säsong i Örebros J20!
Jag vet ärligt inte vad jag ska tro! Jag är ärligt talat både överraskad, förvirrad, och aningen förstummad! För att försöka komma till någon form av insikt i valet av tränare har jag roat mig med att diskutera denna fråga med olika personer. Personer som alla arbetat med ledarskap i någon form. Antingen inom idrottsvärlden, föreningsvärlden eller som chefer inom företag eller förvaltningar.
De frågor jag ställt är helt enkelt vad som krävs för att fungera som "ledare". För det är just det som en huvudtränare förväntas vara. Den som leder verksamheten. Den som bär huvudansvaret. Den som formulerar mål och metod. Den som ytterst ska fatta de beslut som bär mot de målbilder man skapar. Den som ska få alla små små detaljer att fungera i form av en helhet. Den som ska se till att alla drar åt samma håll, etc. Ja, ni känner säkert igen allt detta.
Denne huvudansvarige ska ansvara för en verksamhet som förväntas generera både sportsliga och ekonomiska framgångar. Detta under press från en styrelse som säkerligen har åsikter om både ditten och datten. Hur stor frihet kommer denne nye huvudtränare att få i utövandet av sitt ämbetet? Hur mycket kommer tex sportchefen, eller övriga ledare inom föreningen, vara med och peta i det sportsliga?
- Har man från föreningens sida medvetet valt att rekrytera ungt och oerfaret för att ge sig själva chansen att vara med och påverka?
De svar jag fått i mina egna efterforskningar visar ganska tydligt att en ledare, en fungerande ledare, måste kunna vara auktoritär men inte diktatorisk. Vara lyhörd, men våga bestämma. Inom idrottsvärlden, lagsporter, fungerar det dåligt med "vanligt demokratiskt" ledarskap. Idrottsvärlden bygger istället mycket på hierarkier. Det innebär helt enkelt att "det spelar ingen roll vem du är, du måste förtjäna din plats i näringskedjan". Genom prestation klättrar du i anseende, och i hierarkin, och ingen ifrågasätter din position.
- Rubbar man denna ordning skapar man oordning i hierarkin, och därmed även oro i gruppen.
Det är här huvudtränarens roll ställs på sin spets. Har denne förmågan att med fingertoppskänsla leda sin trupp så att alla parter känner sig nöjda i sin roll, sin position? En vanlig laguttagning, med omotiverade omkastningar av positioner mellan spelare, kan rasera den rådande ordningen. Behovet av tydlighet i alla beslut är av avgörande betydelse för alla parter.
- Att vara ledare, tränare, innebär inte att vara kompis med spelarna i sin trupp. Spelarna ska känna att de belönas genom prestation, inte relation.
Ta Tomas Mitell som exempel. En genomsympatisk personlighet med starka personliga band till spelarna i truppen. För några veckor sedan "en i gänget". Hur kommer han klara av sin nya roll? Jag bestrider inte hans kompetens, eller erfarenhet, för en sekund. Mitell har vi flera tillfällen visat prov på en mycket god analytisk förmåga vid olika intervjutillfällen. Han kan säkert tillföra massor som assisterande tränare. Men frågan kvarstår : - Har han förmågan att ta klivet tillbaka från att vara kompis till - ledare?
När det gäller Pär Hellenberg finns inte så mycket att orda om. "Hellas" blir nu den med mest kompetens i ledartrojkan. Han har en gedigen erfarenhet både som spelare, ledare, tränare. Och det är just det som kan ställa till det! I denna nya konstellation blir det han, i rollen som assisterande, som blir i besittning av de största kunskaperna. Hur kommer det påverka samarbetet, ledarskapet, med en huvudtränare som är i total avsaknad av Hellas erfarenheter? Vem kommer leda vem?
Det märkliga i denna nyordning är att Martin Filander, vår nya huvudtränare, högsta hönset, tuppen i hönsgården, blir den som har minst insikt och erfarenhet av de tre! Han vet minst om truppen, föreningen, spelidén, etc. Man kan säga att segelbåten har fått en ny kapten men han kan varken navigera eller hissa segel!
Ingenstans i näringslivet, eller föreningslivet, är det speciellt vanligt att man tillsätter någon att vara huvudansvarig för en verksamhet utan krav på speciell kompetens. De anställda(spelarna) förväntar sig helt enkelt att den som tillträder en tjänst som ytterst ansvarig vet vad han gör. Att kan kan skilja på debit och kredit, som exempel. Om inte kommer det genast börja jäsa av misstro i leden. Ju mer erfaren och välrenommerad en nytillsatt ledare eller chef är, desto längre starksträcka erbjuds. Man litar helt enkelt på att "han fixar det bara han får lite tid på sig". Det kan även kallas "förtroendekapital". Har den tillträdande chefen/ledaren dessutom visat positiva resultat tidigare ökar förtroendekapitalet ytterligare.
- I vårt fall tillträder en huvudansvarig utan några som helst formella meriter i bagaget! Att han "ger ett gott intryck" hjälper troligen inte längre än till första förlusten!
Man kan lugnt påstå att det är oerhört modigt av Martin Filander att ge sig in i detta åtagande. Det är även väldigt modigt av föreningen att våga satsa på något som är precis tvärtemot det förväntade. Men på samma gång som det är modigt så är det även ett väldigt risktagande. Det man gör är att man samtidigt gamblar med föreningens framtid som insats.
Publik, sponsorer, supportar, är ett speciellt släkte. De är alla oerhört resultatinriktade. Det enda som räknas är resultat - i form av segrar. Eftersom Martin Filander helt saknar sportsliga erfarenheter av att leda ett lag på seniornivå fråga jag mig lite oroligt vilket tålamod alla aktörer kommer att visa honom. Finns det en agenda från styrelsen som säger att "han måste få en reell chans att visa vad han går för"` eller kommer samma styrelse börja vanka oroligt vid några enstaka förluster i seriestarten?
Min bestämda uppfattning är att om nu föreningen, med sportchefen Niklas Johansson i spetsen, värvat in en ung spännande tränare - då måste de banne mig även låta honom få chansen att visa vad han går för! Styrelsens och sportchefens förbaskade plikt är nu att stötta honom till 100%!
- Att prova nytt, prova nya vägar, behöver inte alls vara fel. Men då måste man faktiskt vara beredd att ge det en chans att lyckas...
Med detta avslutar jag inlägget och önskar givetvis vår nye tränare Martin Filander lycka till i sitt nya ämbete! Detta gäller självklart även Tomas Mitell och Pär Hellenberg:
- Må kraften vara med er - alla!
Avslutar med ett litet citat:
"Börja med att göra det nödvändiga, gör sedan det möjliga, och plötsligt gör ni det omöjliga"
[Franciskus av Assisi]
