Christer möter supportrar...

Alla har inte gett upp!

Det har nu gått några timmar sedan mötet med Christer Olsson och Andreas Appelgren. Mötet där frustrerade och arga supportrar hade möjlighet att konfrontera tränare och sportchef. Ställa de rätta frågorna. Framföra sin kritik. Prata av sig sin frustration. Ställa mot väggen. Ja, allt det där vanliga som man pratar om inför ett möte av denna dignitet. 

Vem som egentligen initierade till detta möte är jag inte riktigt säker på men inbillar mig att initiativet kom från föreningen. Rätta mig gärna om jag har fel. Ibland är hänger jag inte med i svängarna, helt enkelt.

Hur ska man då försöka återberätta allt det som sades under mötet? Inte helt lätt. Det sas en hel del. Men frågan är vad som är relevant att återberätta. Vad själva konsensus blev av mötet? Ska göra ett försök men hålla mig kort då det har redan skrivits en redovisning av allt det som sas på andra forum. 

Inledning

Christer poängterade inledningsvis att han inte ville delta i en diskussion där enskilda spelare hängdes ut. Därefter bjöd han på en noggrann statistisk genomgång. Berättade om hur han som tränare analyserade olika delar av spelet:

Periodvis: 

- bra målvaktsspel

- bra backspel

- bra boxplay

- bra powerplay

- bra defensiv

- få insläppta mål

Periodvis:

- sämre målvaktsspel

- fler insläppta mål

- fler gjorda mål

- sämre backspel

- sämre boxplay

Det som framgick med stor tydlighet var att vi hade en peak runt omgång 10-15 där vi spelade bra och fick med oss en hel del poäng. Christer försökte förklara varför det gått bra och mindre bra under olika perioder av säsongen. Inte helt lätt, vill jag lova, då det är många parametrar som ska beaktas. Skador, sjukdomar, form, lånespelare, motståndare, etc.

Efter den inledande genomgången öppnades mötet upp för frågor. Och många frågor blev det. En del av allmän karaktär andra mer specifika. Huvudtemat under kvällen blev naturligt fokus kring dåliga prestationer, tabellplaceringen, återstående omgångar, eventuella värvningar, skador på spelare, ett eventuellt negativt kvalspel.

Under stundom fastnade vi i taktik-träsket där det diskuterades hur Christer ville att laget skulle spela vid vissa givna matchsituationer som boxplay, powerplay, uppspel, styrspel, forechecking och så vidare.

Den stora frågan, som intresserar de som inte kunde delta, är naturligtvis om det framfördes någon kritik att tala om. Det gjordes. Fokus på varför spelare underpresterade. Varför spelet stundtals såg så lamt och andefattigt ut. Varför spelare ibland såg uppgivna ut på isen. Varför vi tappade spelet i matcher. 

Frågor som naturligtvis blev besvärligare att besvara än de som rörde det rent taktiska. Jag lyssnade aktivt på det som sades och försökte tolka de svar som gavs. I det stora hela kände jag att Christer på ett objektivt sätt kunde gå i svaromål och redovisa sina tankar om varför det inte blev som det var tänkt. Det är bra. Men det besvärande är att om man vet varför det blivit fel, varför har man då inte hittat ett sätt att rätta till? 

Kan det vara så enkelt, eller besvärande, att det spelarmaterial vi har att tillgå just nu inte är bättre än så här? Är det skador på fel spelare som är felkällan? Har inte våra tränare lyckats motivera spelarna tillräckligt? Har vi bara haft otur? Ärligt talat blev jag inte riktigt klok på det som sades. Inte ens nu, dagen efter, vet jag riktigt hur jag ska tolka och sammanställa det hela. Man kan säga att jag själv just nu känner mig förvirrad - men på en högre  nivå! 

Den som söker enkla svar på komplexa frågeställningar blir alltid besviken. Det är oerhört komplext att förklara ett skeende med så många olika variabler. Det finns allt för många obekanta faktorer, "x" och "y", som inte går att förutse innan och dessutom svåra att tolka och analysera efteråt. 

-Ta matchen mot Timrå hemma senast som exempel. Laget kommer ut och gör en helt okey förstaperiod. Spelar med viss fart och fläkt och skapar en del chanser. Tar även ledningen med 1-0. När det är en minut kvar av den första perioden händer det som man inte vill ska hända. Faktor "x". En egen spelare bryter plötsligt den överenskommelse som finns över hur man ska lösa en uppgift. Resultatet blir att Timrå kvitterar och luften gick ur laget. 

Ett lag i desperat behov av framgång, medgång, medstuds, är ett skört lag. Ett lag som desperat suktar efter positiv energi är oerhört sårbart för minsta motgång. Vi är idag ett lag i enormt behov av medgång, medstuds, stolpe in. Varenda spelare i laget har sannolikt en så stor anspänning inför varje match, varje moment i spelet, att allt kan fallera, rasa ihop, vid minsta motgång. Det skulle kunna förklara varför skickliga spelare stundtals inte klarar av att lösa de mest fundamentala i spelet ute på isen. Varför var och varannan återkommande drabbas av gummiarmar och beslutsångest. Varför man inte lägger pucken mot mål istället för att dumpa i hörnet, varför man inte tar skott utan istället söker en passning, varför man backar av istället för att ligga på. Listan kan göras lång.

- Ett lag utan självförtroende är ett lag i nöd!

Min spontana känsla efter mötet är: 

-Det är inte den taktik som Christer vill att laget ska förhålla sig till som blir avgörande. Det är spelarnas förmåga att efterleva taktiken. Om ni nu hänger med i mina tankebanor. Om Christer vill att spelarna ska ligga på hårt i sin forechecking, fullfölja i närkamper, lägga puckar mot mål, då måste spelarna våga göra detta. Inte tveka. Annars blir det ingenting av det hela. Jag hyser inga tvivel om att Christer har förmågan hantera det taktiska. Däremot funderar jag över om han har förmågan att få spelarna att ta till sig de taktiska direktiven. Det handlar om att sälja in sin idé, helt enkelt. Få spelarna att köpa konceptet, typ.

- Att leda en grupp utan självförtroende är som att vandra på nattgammal is. Ett enda felsteg, felbeslut, kan få allt att krackelera, brista, och falla samman!

Misslyckande

Jag avundas inte Christer det minsta. Å andra sidan är det så här det fungerar i tränarbranschen. För all del i många andra yrken. Du har fått en tydligt uppgift, ett uppdrag. Klarar du inte av att leverera som det är tänkt blir du kritiserad. Detta oavsett om du fått arbeta med "sekunda" varor. Ur det perspektivet har våra nuvarande tränare misslyckats. Att vi ligger toksist i tabellen understryker detta faktum.  

Sluta analysera, börja leverera

Det finns enligt mitt förmenande en risk att allt för mycket analyserande blir kontraproduktivt. För mycket tid används till att granska brister istället för att hitta lösningar. Detta skrivet utifrån min egen erfarenhet som lärare. I mångt och mycket ett uppdrag som påminner om en tränares. Att vägleda, coacha, uppmuntra, styra och ställa. Även jag har i min yrkesutövning hamnat i fällan. Fastnat i analyserandet istället för att söka gångbara lösningar. Ibland har lösningen funnits given och enkel men man har inte sett den pga - analyserandet. Lite moment 22.

- Nu handlar det mycket om att kasta handväskan(!) och bara gå ut och köra! Spelarna vet vad de ska göra. Nu gäller det att göra det de vet att de ska göra. Svårare är det inte!


Hur ska jag då summera mina tankar. Är Christer rätt man att leda laget resterande säsong? Både ja och nej. Det finns argument både för och emot:

För:
- En ny "röst" kan vara som balsam för själen. Spelare som hört sin tränare upprepa samma mantra träning efter träning kan uppleva det som positivt med lite andra tongångar.

Mot:
- Statistiskt sett är det ytterst sällan ett tränarbyte ger effekt.

För:
- Ny tränare kan hitta nya sätt att presentera gammal skåpmat. Kort sagt kan en ny tränare få spelarna att göra det den gamle tränaren ville!

Mot:
- Om spelarna i laget upplever att samarbetet är bra med nuvarande tränare är det direkt förödande att byta tränare!

För:
- En förening som sparkar sin tränare visar handlingskraft. "Vi sitter inte och rullar tummarna, vi agerar". Kan fungera bra mot krävande sponsorer, supportrar, media.

Mot:
- Förening som sparkar tränare kan upplevas som att de handlar i panik och huvudlöst. Ger inget gott intryck gentemot sponsorer, supportar, och media


Men vad tycker jag då? Har jag inte en egen uppfattning? Jo, det har jag. När jag nu suttit och vägt alla argument fram och tillbaka väljer jag att ställa mig bakom Christer. Det är ett pragmatiskt beslut. Ett beslut där jag vägt för och emot med guldvåg. Jag inbillar mig att spelare i truppen är så professionella att de nu ställer upp bakom sin tränare. Att de tar sitt ansvar. Att de spelar för sin förening. Så, ja, jag står för denna min uppfattning.

Det finns även en joker i denna röra. En joker som på olika sätt kan medverka till att Christer går i land med sitt uppdrag att klara oss kvar i HA denna säsong. Tänker på Andreas Appelgren. Den mannen har en räv bakom örat. Om han är ärlig i det han säger, att han vill ha Christer kvar, då kommer han på alla sätt bistå så att Christer kommer klara sitt uppdrag!

Så, nu har jag tagit ställning i frågan och ruttna tomater finns att köpa via VIK Support! #ByggaVIK

----------------------------

Ja, detta blev inte riktigt det inlägg som några av er kanske förväntade sig. Den som vill veta ALLT som sades på mötet hänvisar jag till andra källor:

"En sammanfattning av mötet med Christer Olsson.
Olssons vädjan till fansen: Sluta bua. 
Det var en avslappnad Christer Olsson som tillsammans med sportchefen Andreas Appelgren tog emot fansen på andra våningen i ABB - arena Nord."
(Källa:)

Läs även:
"Undertecknad fick kliva rakt in i hjärtat av VIK:s verksamhet då Christer Olsson bjöd in till sitt arbetsrum i direkt anslutning till omklädningsrummet. ”Kontoret” ligger inbäddat i en distinkt doft av hockeysvett och det står ett antal skridskor inne hos coachen"
(Källa:)

Tomas Mitell - en artist

Denne underbare lirare som tycks gå sin egen väg, även där ingen väg synes! Gemensamt för lirare, oavsett sport, är att de ständigt balanserar på en skör tråd. Den breda vägen, den bekväma och säkra, som vi vanliga dödliga väljer, erbjuder möjlighet till misstag. Där finns helt enkelt utrymme för vingel innan dikeskörningen är att faktum. För spelare, likt Mitell, ter sig livet annorlunda. Han, och hans själsfränder, söker hela tiden möjligheter som vi andra inte ser, eller ens trodde fanns, och när de lyckas med sitt uppsåt jublar vi högt och unisont och prisar Gud för prestationen. När de misslyckas, däremot, vill vi gärna deportera samme spelare till Surahammar eller Örebro!

Den stora frågan, som jag ser det, är varför vi supportrar har så svårt att inse denna ordning. Närmast en världsordning. Inse att "artister" är "annorlunda". Att de genom hela sin karriär, troligtvis, kommer blanda och ge. Skapa lika mycket rubriker för sin genialitet som sin förmåga att misslyckas med det mest fundamentala! Gränsen mellan succé och fiasko är hårfin. Se bara på Tommy Salo. En firad målvakt. En världsmålvakt. Uppskattad för sina tjänster, överallt, under karriären. En artist på sitt sätt. Men vad minns vi mest av Tommys karriär idag? Jo, Vitryssland! Är det rättvist? Är det fair? Kan man ställa ett enda fundamentalt misstag, i en enda match, mot en hel karriär av framgång? Ja, tydligen kan vi supportrar det...

Jag är den förste att erkänna att Tomas Mitell har sina tillkortakommanden. Han är ingen fysisk spelare. Han är ingen raket på skridskorna. Men, detta faktum tycks komma som en överraskning för många supportrar, ständigt! Varje gång Mitell blir överspelad, och frånåkt, stönas det på läktaren över "hur jävla värdelös" han är. Och, visst, på ett sätt är det riktigt, Han är rätt värdelös när det gäller att tävla i hastighetsåkning mot skridskosnabba forwards! Men, att detta kommer som en chock, en överraskning, varje gång det händer ställer jag mig undrande till.

I alla min visdom vill jag därför uppmuntra supportrar, i alla läger, att innan man dömer, och dömer ut, försöka väga in fler faktorer i vågskålen innan domen faller! Räkna gärna, under en match, hur många felfria ingripanden, hur många positiva aktioner, samme spelare bidrog med. Lägg detta i den motsatta vågskålen. Troligtvis kommer vi då upptäcka att det positiva överväger. Anledningen till detta är rätt självklar. Vore nämnde spelare så dålig, som vissa supportrar vill göra gällande, hade spelaren aldrig ens tagit en plats i truppen!

- Ingen tränare i världen vill använda sig av en spelare som bara bidrar med negativa ingripanden!

Inför Björklöven

Det är på senhösten som löven faller...

Vi har två inledande segrar och till det revansch att utkräva på Björklöven. Löven å sin sida har börjat med två knappa förluster och  brinner nog rejält inför kvällens möte. Med sig har de bra vibbar sedan segern mot oss under försäsongen.

Frågan är om vi kan fortsätta vara hypereffektiva i vårt anfallsspel eller om det blir en mer normal utdelning på skott och chanser. Då får vi förlita oss på det gamla vanliga i form av målvaktsspelet och defensiven. Vi har bara släppt in en kasse bakåt på två matcher. Det är stabilt. 

Björklöven kommer säkert komma ut stenhårt och gå för första målet. De behöver en framgång tidigt i matchen. Kan vi bara spela klokt och inte bjuda på något så kommer säkert deras rus av sig en hel del. Med bra tät defensiv blir vi säkerligen erbjudna ett och annat läge för snabba spelvändningar. Något som blev matchavgörande mot BIK Karlskoga.

Bloggen tror på en stabil insats från Gulsvart där vi avgår med en ganska klar seger. Men, som vanligt, så ska det först spelas om poängen. För att vidga vyerna lite passade jag på att ställa några frågor till Johan Tinnert igen. Här kommer frågor och svar:

Två raka förluster i inledningen, tankar kring det?

- Aldrig glad över att förlora men vi har varit med rätt bra i båda matcherna och inte varit så långt ifrån att kunna ta poäng mot inför säsongen tippade topplag. Får vi bara bort dessa onödiga misstag och slarv vi sett i dessa matcher ser det rätt lovande ut. Man ser mycket bra saker på isen förlusterna till trots.

Är det någon lagdel/formation som inte fungerat som tänkt?

- Lite tidigt än för att bedöma en specifik formation, särskilt när man verka göra små förändringar fortfarande. Som sagt behöver misstag vi gjort tidigare försvinna och bli mer rejäla i alla moment, vilket gäller alla i laget. 

Har målvaktsspelet varit ok?

- Jag upplever det som okej. Visst hade jag gärna sett Raycroft göra en riktig monsterräddning som "Zacke" i Oskarshamn gjorde i början av tredje perioden istället för misstaget bakom kassen som ledde till kvitteringen. Men han har gjort ett bra jobb i många situationer och imponerar på mig med sina fina sidledsförflyttningar. 

Är allsvenskan, och lagen, precis så svårslagna som du/ni trodde?

- Jag har aldrig trott att en match är lätt på förhand och har respekt för alla lag och allsvenskan som serie. Vi kommer från division 1 och måste kriga i varje match för att ta poäng. Men jag tror på laget och att vi kan vinna mot alla lag i serien.

Någon förändring du vill se i Löven inför matchen mot oss?

- Inget jag tänkt på vad gäller formationerna till denna match, men är riktigt nyfiken på hur dessa kommer se ut när Mats Lavander är redo för spel igen. Annars är det som jag skrev tidigare att man måste spela mer rejält i alla moment och inga mer misstag, de har vi inte råd med mot ett lag som Västerås.

Hur tror du matchen slutar?

- Jag är en riktigt usel tippare (kanske för att jag inte tror det finns några lätta matcher samtidigt som jag tror så hårt på löven). Tror det blir en tuff och målsnål match som vi vinner om vi gör ett bättre jobb i defensiven än de tidigare matcherna.

// Johan Tinnert @TinnertJ  

(Jobbar på ledig tid med Björklövens hemsida och webb-tv)

- Bloggen tackar återigen Johan för hans eminenta medverkan:)

----

Bloggen passade även på att ställa några snabba frågor till Viktor Mårtensson inför kvällens match:

Vad tycker du fungerat bäst under de inledande matcherna? 

- Jag tycker att allting har funkat helt okej, ungefär samma nivå både offensivt och defensivt! Men vi kan bättre!

Hur skönt var det att vinna mot "jobbiga" BIK Karlskoga?

- Det var jätteskönt! Karlskoga är ett bra lag, och dom trashtalkar ju mycket så då blir det ju extra skönt! 

Hur nöjd är du med din egen insats så här långt

- Jag är inte nöjd med min insats så här långt, jag vill bidra med mer energi och tacklingar än hittills! 

- Ett stort tack till Viktor som tog sig tid att svar på mina frågor!

-----

Nu kör vi! Mosa Löven.....

Supporter eller inte....

Supportrar

Bloggen går in i andra andningen redan i slutet av augusti. Unikt på ett sätt. Inte oväntat på ett annat. Det spritter i hela kroppen och det är så mycket jag vill ha sagt, så många tankar som behöver komma på pränt, så mycket trams som måste ut. Somliga tapetserar, andra samlar på Kinderägg, själv skriver jag mer eller mindre andefattiga blogginlägg. Ska jag vara ärlig tycker jag mina inlägg för det mesta är lysande, rent av briljanta, och stundom gudomliga. Man undrar ju varför inte VLT redan för länge sedan hängt på låset och tiggt om dessa kåserande kåserier till sina läsare och prenumeranter. 

Nåväl! Nu till detta inläggs egentliga mening och syfte. 

Detta med att hålla på ett(1) lag. Ett endaste litet lag. Det egna laget. Nästan det egna jaget. I mina kontakter med supportrar från hela vårt avlånga land har jag gjort en upptäckt, nämligen. Det finns de som endast håller på ett lag men det finns även de som håller på två, eller kanske flera lag, samtidigt! 

Detta föranledde undertecknad till att göra en egen, och högst ovetenskapligt, undersökning av fenomenet. Bloggen ställde sig helt enkelt frågan:  - Hur kan man hålla på flera lag, samtidigt?

En pusselbit är geografin. Alltså var man bor. En annan pusselbit är att det finns olika lagsporter. En supporter som bor i storstad tycker si och en som bor på landet tycker så. Låt mig ge ett exempel. Karl Karlsson bor i Surahammar. Han gillar ishockey. Som den lokalpatriot han är stöttar han det lokala ishockeylaget. Men samtidigt suktar Karl Karlsson efter att följa ett lag på en högre nivå. Då startar han upp sin Volvo Kombi och åker in till ABB Arena för att applådera fram VIK Västerås HK. Inte nog med det. Nämnde Karl Karlsson gillar även fotboll. Nu finns det dock inget fotbollslag av dignitet i regionen så vad göra? Blickarna går då till tänkbara alternativ. I Stockholm, nämligen, finns flera lag att välja på i den högsta serien. Trots detta väljer Karl Karlsson att följa IFK Göteborg! Varför då då? Jo, för på 80-talet spelade Glenn, Glenn, Glenn och Glenn i IFK Göteborg och charmande hela svenska folket med sina framgångar.

Denne Karl Karlsson har med andra ord tre lag på sitt samvete. Två lag i ishockey och ett lag i fotboll. Till råga på allt kanske han även är intresserad av Speedway och då kan Smederna i Eskilstuna vara ett naturligt alternativ.

Frågan är då: - Finns denne Karl Karlsson i verkligheten? Mitt svar är att han finns. Jag har nämligen träffat ett antal "Karl Karlsson" genom åren. Följdfrågan blir då om denne Karl Karlsson är en "riktig" supporter. Mitt svar blir att naturligtvis är han det. 

En definition av att vara supporter:

"Supporter är en person som stöder en organisations verksamhet utan att direkt vara en del av den"

Däremot är det ytterst sällsynt att man som supporter håller på flera lag i samma lagidrott. Undantaget kan vara om det egna laget spelar i en lägre division och det i samma område, region, finns lag högt upp i seriesystemet. Exempelvis kan man hålla på ett lokalt fotbollslag i division tre samtidigt som man supportar ett lag, i samma stad, som spelar i Allsvenskan.

Det är inte heller ovanligt att man håller på ett lag i Elitserien samtidigt som man är anhängare av ett lag i NHL eller KHL. Inom fotbollen gäller ofta samma sak. Ett lag i Allsvenskan och ett lag i Spanska ligan eller Premier League.

Så vad kommer Bloggen fram till för insikt i denna viktiga frågeställning. Jo, det går visst att vara supporter till ett eller flera lag. Framför allt tycker jag inte att man kategoriskt ska döma andra för att vara mer eller mindre värda utifrån sitt val av supporterskap. Alla supportrar är viktiga.....

Själv nöjer jag mig med VIK Västerås HK i ishockey samt Tortuna SK i fotboll....

Nästa steg på vägen - och suppportertankar

Sansad, insiktsfull, supporter...

//Gulsvart har nu anträtt en resa som inget vet var den kommer sluta. Slutdestinationen är ännu höljd i dunkel. Vi som följer laget pekar gärna ut färdriktning med självsäkra tillrop och manar laget till lydnad och stordåd. Ty, allt är så enkelt och självklart, i en supporters värld. Här härskar det banala, det konkreta, det handfasta. Värva stort, värva brett, satsa allt, och vi skola mot en glansfull framtid gå. Här finns sällan utrymme för ett mer vidsynt, och ödmjukt, sätt att närma sig problematiken eller svårigheterna med att uppnå resans efterlängtade mål. Vägen mot målet, i en supporters ögon, är oftast bred, rak, och stadd i ständigt nedförsbacke. Det ska bara rulla på. Farthinder, tjälskott, uppförsbackar, eller allmänna trafikregler sätts i tanken på undantag. "Vinn, för i helvete", om ni har ett hjärta för föreningen, hörs från leden//

Detta var ju också ett sätt att inleda ett inlägg på! Eller hur? Anledningen till denna min ingress är att jag då och då ställer mig själv frågan: - Hur agerar jag som supporter? Är jag insiktsfull nog att förstå vilka enorma svårigheter som ligger framför oss, varje säsong. Med "oss" menar jag då den trupp som vi nagelfar och ställer våra förhoppningar till. 

Jag vill gärna tro att jag själv besitter förmågan att ställa rimliga krav på mitt lag. Krav som i många stycken är ytterst legitima, i alla fall enligt mig själv. I min värld kan man bara bygga upp en relevant kravbild om man själv äger förmågan att inse den komplexitet ett lagbygge faktiskt innebär. Mig veterligt är det ytterst få supportrar som själva stått som ansvariga att få en grupp människor att samverka och producera. Det är, ska Gudarna veta, ingen lättsam uppgift. Trots detta faktum är det överraskande många supportrar som tycks äga dessa kvaliteter när man läser på olika forum. 

Vad menar jag med det? Måste man vara utbildad socionom eller beteendevetare för att ha åsikter om ett lagbygge? Naturligtvis inte. Vem som helst har självklart rätt att uttrycka sin åsikt oavsett bakgrund, ålder, kön och social tillhörighet. 

Däremot inbillar jag mig att supportrar, rent generellt,  skulle må aningen bättre själva om de gav sig tid att försöka förstå problematiken med ett lagbygge. 

- Att bygga ett fungerande ishockeylag är inte som att snickra ihop en jävla bokhylla från IKEA!

Se där så tänkvärt(!) det kan bli bara man lägger manken till. Nu tar jag natt och ska sedan förbereda nästa inlägg. Ett inlägg där jag presenterar svar på några frågor jag ställt till en spelare...

Väl mött! 

PS! Läs denna tänkvärda krönika om supporterskap - skriven av Håkan Holmberg - en annan Gurka! Länk