Grisbilen stannade till vid ABB Arena...

Härligt grisiga Mariestad...

Västerås - Mariestad 5-1

Ja jäklar i min lilla låda! Det blev precis så grisigt och tufft som jag förväntat mig i matchen mot Mariestad. Vilken otrolig skillnad det blev i intensitet, överallt, på isen redan från första nedsläpp mot tidigare matcher. 

Jag spekulerar nu, men, en del kan säkerligen bero på en viss revanschlusta från hela laget efter insatsen mot Östersund. Då var vi istället pinsamt bleka. Säsongens bottennapp, månne?

Inför matchen visste jag i vanlig ordning inte vad jag skulle förvänta mig. Naturligtvis närde jag en förhoppning om rejäl uppryckning från Gulsvart. Nu ställdes vi mot ett Mariestad som ångat på rätt bra och som till skillnad mot oss skottat in massor av mål. Med tidigare drabbningar i färskt minne var jag därför försiktigt optimistisk inför nedsläpp.

- När slutsignalen senare ljöd var jag till lika stora delar överväldigad som chockad! 

Nåja, en sak i taget. 

Grisarna från Bofors. Fel, grisarna från Mariestad. Säga vad man vill om Mariestad men de skapar definitivt massor av känslor på isen och läktaren genom sitt sätt att spela ishockey. Det tackar jag så hemskt mycket för. Jag vill inte i detta inlägg hänga ut någon särskilt grisig spelare i Mariestad, men, det fanns en med skägg som var lite av en överstegris. En fantastisk rollspelare, om än väldigt begränsad spelmässigt, som i varje byte delade ut hugg och slag både högt och lågt. Tyvärr halkade hans gloria som tuff och brysk på sned då han även ägnade sig åt att försöka filma sig till utvisningar. Man måste välja. Antingen eller. Man kan inte både vara tuff och feg, typ.

Som tur är fanns det inte en enda spelare i Gulsvart som vek undan. Tvärtom. Alla stod upp. Tog inte skit. Därutöver var det några spelare i egna laget som tycktes trivas mer än andra när det väl drog ihop sig till verbala och fysiska utmaningar. Tänker på Hassel, Weiskog och Anthon Eriksson som exempel. En viktig dimension i ett starkt kollektiv. Egna spelare som inte räds att stå upp, ta en smäll eller två för laget. 

Inför den tredje perioden sa jag till min ständige medföljare "Kepsen" att det vore kul om Fredda Johansson fick lite utdelning för allt sitt fina slit. Jo tack! Freddan svarade upp med att göra två riktigt fina mål. Två klassavslut. I det ena fallet elegant framspelad av Niclas Lehmann. I det andra fallet ordnade Freddan allt själv genom att helt sonika åka in med pucken ensam mot back och målvakt. I boxplay! Helt enkelt formidabelt. I ansiktet på grisarna, typ!

Jag har lite svårt att lyfta fram enskilda spelare i en match där alla tycktes fyllda av adrenalin och självförtroende. Det fanns banne mig inte en enda spelare som föll ur ramen denna match. Okey. Ska jag vara ärlig kan jag peka på en spelare som hade det märkligt svårt att få ordning på puck, klubba och skridskor vid några tillfällen. Robin Nilsson. Jag tror det var tre tillfällen i matchen där han följde med fint upp i anfallet, fick puck serverad i slottet, men närmast slog knut på sig själv utan att någonsin träffa den lilla svarta trissan på isen. Såg lite roligt ut, på sitt sätt. Ingen större fara på taket kan tyckas men i jakten på en topplacering är alla detaljer viktiga. 

Kevin Weiskog. Har skrivit det förut. Helvetet vad han gör mycket nytta på isen. Stor, tung, och jobbig att möta. 

Inför sista perioden fruktade jag, i vanlig ordning, det värsta. Då vi inte lyckades nyttja vårt spelmässiga övertag i de tidigare två perioderna hade det inte alls varit ologiskt om Mariestad skickat in ett ledningsmål. Ty sådan är ordningen. Enligt mig. När det egna laget spelar bra, pressar på, så gör motståndarna mål. 

Lyckligtvis blev det precis tvärtom. Gulsvart kliver in i tredje perioden och formligen kör över Mariestad. Stänker in fyra kassar. Det såg jag inte komma! Speciellt inte med senaste matcher i minnet. Så jävla skönt! Jimmie Jansson gör mål. Lucas Venuto gör mål. Och så Freddas dubbla. Fyra raka kassar mot ett starkt Mariestad. Det var fan i mig smått imponerande. 

Det tidigare, med all rätt, så kritiserade powerplayet var inte så mycket bättre denna match. Men. Se på sjuttons. Två mål i denna spelform! Trots allt, kan man säga. Här finns mer att hämta. Tycker jag.

Backspelet, som i matchen mot Östersund var mest öken, var åter så stabilt som vi sett tidigare under höstsäsongen. Å andra sidan tokkörde inte Mariestad i sin forechecking som flera av Norrlandslagen gjort tidigare. Eller så var våra backar bättre förberedda. Vet i fan! Oavsett så fick vi vid flera tillfällen njuta av hur våra backar lugnt hanterade puck och satte upp det offensiva spelet. Bra så.

Oscar Pettersson, den spelevinken, var tillbaka och fick några byten. Kul, kul. 

När man betänker att vi har Marcus Bergman och Petter Mattson utanför laget just nu p.g.a skador ser det i dagsläget spännande ut. Gulsvart går trots deras frånvaro ut och gör, förmodligen, säsongens mest gedigna insats på hemmaplan. Förstå när dessa herrar är spelklara igen. Sugna som den. Då blir det åka av. 

Summa summarum. Denna fina insats, dessa tre poäng, är inte vatten värt om inte laget fortsättningsvis kan hålla samma höga nivå. Vi har än så länge inte "vunnit" någonting. Målet måste vara att hålla sig kvar i toppen av tabellen och i slutänden försöka sno åt sig en placering som nummer ett. När vi nu varvat serien och mött alla lag, några två gånger, så ser jag inget som säger emot denna målbild. Trots att vi blev utskåpade av Piteå och Östersund på bortais anser jag vi har en stor chans att sluta etta i Allettan Norra!

Nu kör vi, mot seriefinal, eller vad sjuttons det heter. Förstå att få möta Kristianstad i bäst av tre för gå direkt till en kvalserie! Jag får ribba bara av tanken...

Mariestad då? Tja, de var inte alls dåliga. Tunga, i mångt och mycket skridskostarka, men denna gång väldigt trubbiga offensivt. Ett bra hockeylag, helt enkelt. De kommer säkert kunna ta tillräckligt många segrar i de omgångar som är kvar för att hota om en placering i toppen. Eddie Davidsson gjorde inte mål mot oss denna gång heller men fick i alla fall nöjet att spela fram till en kvittering. 

Tack för kaffet...