21 december 2017

Ranka mig hit och ranka mig dit... #2



Oj, jag vet att du längtat efter del två av min rankingorgie. Detta oavsett om du är spelare, ledare, supporter eller bara en helt vanligt flanör på de sociala mediernas boulevard som råkat slinka in. Oavsett vilket har jag nu för avsikt att ranka vidare. Utan skyddsnät och livrem. Skoningslöst och bekymmerslöst. Den som har annan åsikt är välkommen att inte uttrycka den. Så, nu kör jag...



Säsongens transparens:
Efter år av motgång, nedgång, samt snedsprång när det gäller förmågan att skapa en fungerande dialog mellan laget, föreningen, och dess supportrar(transparens som det så fint heter) är jag glad att kunna nominera representanter för vår styrelse, vår VD, samt tränare och spelartrupp.

Motivering:
- Aldrig tidigare har det varit så lätt, och så otvunget, att i alla möjliga och omöjliga sammanhang , skapa en dialog med alla de som representanter vår älskade förening. Allt från vår ordförande Pär Södergren till vår klubbchef Mats Brokvist och därtill övriga ledare samt spelare. Jag, och många med mig, upplever hur "De" och "Vi" numera ersatts av "Oss tillsammans". 

----------------------


Säsongens skrän:
Alla lag är beroende av entusiastiska supportrar. Det är en oomkullrunkelig sanning. Av den anledning vill jag härmed lyfta från vår fantastiska supporterklack.

Motivering:
- Oavsett motstånd, oavsett läge i matchen, oavsett var matchen spelats, har uppslutningen och röstläget varit på en behagligt hög nivå. Mariestad, Arboga, Enköping, Köping, Surahammar är platser där klacken firat triumfer. Trots att klacken rent numerärt inte alltid varit av kolossalformat har intensiteten för att stötta laget alltid varit av högsta magnitud.

----------------------


Säsongens VLT:are
En person som tidigare aldrig riktigt lyckats övertyga sina läsare om sin genuina insikt och förståelse för spelet ishockey. En ung man som oftast fått jobba i motvind och ofta blivit ifrågasatt av sina belackare. Jag ger er Kevin Johansson!

Motivering:
- Med sin ständiga närvaro där han rapporterat om laget, oavsett hemma eller borta, har han nu till slut nått det erkännande jag anser han borde fått sedan tidigare. Genom artiklar, intervjuer, krönikor har han slutligen genomgått sin mediala metamorfos och kan nu röra sig ohotad i arenan. Det som slutligen bröt ned allt tidigare motstånd, eller tidigare missunnsamhet, var hans bidrag i form av spelfilmen "Vägen tillbaka". 

----------------------


Årets olycksfågel:
Alla säsonger har sina olycksfåglar. Det hör till. Man kan drabbas av måltorka, frost på visiret, sträckning i ljumsken, stukade fingrar, eller annat. Denna säsongs olycksfågel är dock otvivelaktligen  Oscar Pettersson.


Motivering:
- Började säsongen med att missa alla möjliga och omöjliga lägen framför mål. Om så målet stod vidöppet lyckades Oscar snava på sina egna tåspetsar på det mesta oefterhärmliga sätt som utmärker en riktig olycksfågel.Inte sedan Matthias Bromé gjorde sin första säsong i Gulsvart har vi upplevt något liknande. Men, säg den olycka som kommer ensam! När det som minst behövdes klev Oscar fram och täckte slagskott. Det skulle han naturligtvis inte gjort. Benbrott och sex till åtta veckors vila!


Ser inte benet väldigt krokigt ut?
----------------------

Så, det var det! På återhörande...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar