Andreas eller Jimmie!? Vem är "bäst"? En skakig jämförelse...

Bild på Jimmie från filmen "Inside VIK" producerad av Kevin Johansson för Hockeypuls

Dagens inlägg är ett försök att jämföra. Det kan falla platt men jag gör ett försök. Jag har inte generat mig förr när det gällt att skriva om det mesta. Inte alltid det bästa. Hur har jag då tänkt? I vanligt ordning inte speciellt mycket. Det var bara en tanke som dök upp. Till viss del påhejad av kommentarer jag hört av andra supportrar. Då dessa dragit upp gamla spelares prestationer och jämfört med dagens. Vem var bäst? Så, någonstans där tänkte jag spinna vidare. Och, ja, det är inte helt enkelt att jämföra spelare mot spelare speciellt då vi nu halkat ned en division. Men, nog svamlat, nu kör jag!

Andreas Lindh mot Jimmie Jansson - vem är bäst?

Andreas Lindh

- Kom tillbaka till moderklubben, från Hammarby, säsongen 2003-04. Spelade elva raka säsonger innan han tackade för sig säsongen 2013-14. Avslutade karriären med några matcher i Hallstahammar och bidrog till att de avancerade till division två. Spelade i Elitserien med både Västerås och Södertälje. 

Jimmie Jansson

- Kom till oss, från Kallinge/Ronneby IF, säsongen 2016-17 . Ett oprövat kort men med rykte om sig att vara lite av en friskus och offensivt lagd. Samlade ihop 25 poäng på 35 matcher i Kallinge varav åtta mål. 

Här nedan kommer nu ett antal kriterier som ska visa vem av dessa herrar som är bäst ur mitt mycket subjektiva perspektiv:

Fysik:
Jimmie
Längd: 187

Vikt: 82

Andreas: 

Längd: 186

Vikt: 93

Ronden vinns av Andreas 

--------------

Poängsnitt i HockeyAllsvenskan
Jimmie:0.24
Andreas: 0.19

Ronden vinns av Jimmie
--------------

Poängsnitt i Hockeyettan:
Jimmie: 0.67
Andreas: 0.18

Ronden vinns av Jimmie

--------------

Bäst plus/minus en säsong
Jimmie: + 15 säsongen  2013-14 HV71 J20 

Andreas: + 23 säsongen 2008-09 i Allsvenskan med Västerås

Ronden vinns av Andreas

--------------

Kan vi redan här skönja något som skiljer? Min reflektion är att Andreas framträder mer som en utpräglad defensiv back medan Jimmie är mer offensiv. Men, vi går vidare..

Mest utvisningsminuter en säsong
Jimmie: 50 säsongen 2010-11 Hudiksvall J18
Andreas: 144 säsongen 2003-04 Allsvenskan med Västerås

Ronden vinns överlägset av Andreas!
--------------

Men hallå, kanske någon tycker nu. Hur kan man vinna då man drar på sig en massa utvisningar. Det är ju inte bra för laget! Lugn nu, säger jag. Det är jag som bestämmer reglerna.

Minst utvisningsminuter en säsong som senior:

Jimmie: 10 säsongen 2014-15
Andreas: 30 säsongen  2010-11

Ronden vinns av Jimmie

--------------

Skridskoåkning:
Jimmie: ++++ av fem möjliga
Andreas: +++ av fem möjliga

Ronden vinns av Jimmie
--------------

Teknik puck/klubba
Jimmie:+++ av fem möjliga

Andreas: +  av fem möjliga

Ronden vinns av Jimmie
--------------

Förstapass ur egen zon:
Jimmie: +++ av fem möjliga
Andreas: + av fem möjliga

Ronden vinns av Jimmie

--------------

Rensa bort runt eget mål:
Jimmie: +++ av fem möjliga
Andreas: +++++ av fem möjliga

Ronden vinns av Andreas

--------------

Jävligt elak mot alla motståndare nära eget mål:
Jimmie: +++ av fem möjliga
Andreas: +++++ av fem möjliga

Ronden vinns av Andreas

--------------

Tacklingar:

Jimmie: ++++ av fem möjliga
Andreas:+++++ av fem möjliga

Ronden vinns av Andreas

--------------

Överfall:

Jimmie: ++ av fem möjliga
Andreas: +++++ av fem möjliga

Ronden vinns av Andreas

--------------

Skott/slagskott
Jimmie: +++
Andreas:+++

Ronden bedöms som oavgjord
--------------

Kultstatus:
Jimmie: ++ av fem möjliga
Andreas: +++++ av fem möjliga

Ronden vinns av Andreas

--------------

Pådrivare i laget:
Jimmie: +++++ av fem möjliga
Andreas: +++++ av fem möjliga

Ronden bedöms som oavgjord

--------------

Så, det var lite olika kriterier som jag nu kommer använda för att summera det hela. I mångt och mycket tycker jag att Jimmie Jansson påminner väldigt mycket om Andreas Lindh i sitt spel. Jag skulle vilja påstå att Jimmie är en "Andreas light", på något sätt. Samma frejdiga, friska, tag ute på isen men utan riktigt samma övertoner. Precis som Andreas gjorde förr kan Jimmie göra nu. Det vill säga, jaga iväg som en skenade älg över isen för att "proppa" en motståndare. Men det blir inte lika våldsamt efterspel med matchstraff och avstängning som följd. Nu vill jag inte påstå att detta var Andreas signum, att spela fult och vårdslöst, men då och då hemföll han till detta. Inget av detta har jag ännu sett hos Jimmie, men osvuret är bäst.

Jag minns några händelser som visar hur Andreas kunde spela då han klev utanför regelboken, och det med råge. 

- Hemma mot Rögle. Kenny Jönsson tar pucken bakom eget mål. Börjar åka mot sarghörnet för att ta fart upp mot mittzon. Andreas ser detta och tänker att "nu jävlars ska han få åka", och tar fart ned mot samma sarghörn från sin position vid offensiv blå. Vi är många som ser vart det är på väg att barka och "hela hallen" håller andan, känns det som. Två expresslok som är på väg att mötas. Den rutinerade Jönsson ser dock att Andreas är i antågande, i ögonvrån, och lyckas med minsta möjliga marginal vrida sig undan när det andra loket, Andreas, kommer farande. Andreas rammar sarg och plexi så det hörs till Sala, domaren sväljer pipan, publiken står tyst, och Kenny åker iväg, oskadd! Det hela slutar med att Andreas utvisas för boarding trots att han nästan enbart träffade sargen, av en märkbart tagen domare. 

- Hemma mot Mora i en kvalseriematch. Vi leder med 2-1. Mora kommer från Elitserien och ska rädda sig kvar. Då, i andra perioden, hamnar Andreas i dispyt med motståndare. Spelet avstannar. Allt tycks vara över. Då händer det. Andreas "skallar" sin motståndare och får fem minuter i syndabåset. Mora stänker in tre(3) mål och vinner slutligen matchen!

- Säsongens första match. Vi möter Timrå. Första bytet(!) för Andreas. Han skrinnar upp från egen zon(!) och ska stoppa/pincha ett uppspel vid motståndarnas egen blå. Kommer alldeles fel in i situationen med hög fart. Träffar Timråspelare på hakan med armbåge. Det blir "God natt" för Timråspelaren. Det blir "Hej då" för Andreas som belönas med matchstraff och avstängning. 

Andreas var som allra bäst när han spelade precis på "gränsen". Då var han briljant i sitt defensiva arbete. Han satte formligen skräck i alla forwards som kom in på hans domän. Han var ett fysiskt praktexemplar och tycktes rå på allt och alla. Vi minns även hur vi upplevde att Andreas tappade sitt spel när han utsågs till "C" säsongen  2009-10. Att snacka med domare var inte riktigt hans grej :)

---------------

Jimmie då? Som jag redan skrivit ser jag många likheter mellan Jimmie och Andreas. Men vem vann då? 

Om man summerar alla kriterier:
Jimmie: 6 vunna

Andreas: 8 vunna

Oavgjorda: 2


Vem som vann vete sjuttons då mina kriterier är lite svårbegripliga. Men låt mig säga så här:

- Andreas var en elak, tuff, defensiv back som helst inte skulle hantera puck. 

- Jimmie är en friskus som inte räds att sätta emot när det behövs, men, kan även hantera puck och klubba i egen zon utan att vi på läktaren får andnöd. 

I den bästa av världar skulle vi haft en Andreas och Jimmie i samma backpar. Det hade varit närmast optimalt. Den Onde och den Gode. Knoll och Tott. Ler och långhalm. Helan och Halvan, osv. 

Som ni märker är jag ytterst ambivalent och kan inte bestämma mig. Jag misstänker att Jimmie kan bli en ny Andreas Lindh, nå samma status, utan att för den skull behöva sitta allt för många minuter i utvisningsbåset(ett eller annat matchstraff får dock ses som meriterande). Vill man nå kultstatus får man offra sig lite.

Kort sagt, jag gillar Jimmie, både som person och spelare, och ser i honom en spelare som i allra högsta grad kommer bidra till vår föreningens sportsliga framgång. Den som är av annan uppfattning får stå för det men har naturligtvis alldeles käpprätt fel!

(För övrigt vill jag bara påpeka att Andreas Lindh borde fått extrapoäng för den fula cykel han använde till resor fram och tillbaka till träningarna)

Tack för besöket...